Riktigt bara skvaller med en släng av ironiska undertoner

Tidningen Iltasanomat berättar i sitt nummer av den 11 denna månad att någon i redaktionen sett på TV. Programmet denna någon sett på var det diskussionsprogram Hjallis, ni vet han som medierna anser att Hangöborna anser att ska rädda staden, håller på MTV3.

I programmet hade han, enligt tidningen, uttalat sig med avundsjuka över det att miljöminister Paula Lehtomäki har en privatchaufför, för en sådan vill han också ha, nu då han själv har körkortet på hyllan på grund av för många gånger idkad fortkörning.

Ett sådant uttalande kan ju inte gå förbi utan att kvällstidningen reagerar, varför de ringer upp Harkimo och frågar en massa strunt. Bland diverse dabbiga frågor, som inte skulle intressera någon i hela världen om det inte var frågan om just Hjallis, och undanglidande svar i vanlig Harkimo-stil framkommer det i alla fall att minst en av gångerna han fastnat är "i Hangö".

Nu undrar jag; Var han på väg hit eller härifrån?

Var han på väg hit må han vara förlåten, för han är ju i så fall på ett räddningsuppdrag och då får man köra fort. Var han på väg härifrån så kan man inte heller hålla det faktum att han hade bråttom emot honom.

Hur som helst, han har nog råd att låta någon annan kuska på honom några veckor.

Hangö stad 133 - och 137 - år!

Hangö stad är som alla borde veta grundlagd 1874. Men först i början på år 1878 orkade någon lyfta en fjäderlätt penna och dra namnteckningen under fundationsbrevet. Därav firar vi två födelsedagar i Hangö, en den 10 januari och en den 12 februari.

Den 12 februari 1903 firade Hangö stad, med pompa och ståt, 25 år från det att fundationsbrevet undertecknades. Den unga stadens fäder var med rätta stolta över den snabba utvecklingen på orten.

Dagen uppmärksammades stort i den nationella pressen, så som sig bör, och på orten hölls det tal och middagar i långa banor. Diverse drycker förekom också, kan man läsa mellan raderna i referaten från festligheterna.

Till den nationella pressen hörde som bekant på den tiden även tidningar som utkom i Ryssland, Ryssland var ju en del av Finland då, men då jag hör till de generationer som inte haft förmånen att få lära sig språket återger jag här vad som skrevs i tidningen Hufvudstadsbladet - den 12.2.1903 - det är lättare så:

Hangö stad 25 år gammal.


I dag ha tjugufem år förflutit, sedan Hangö stads fundationsbref utfärdades, och staden kan nu således fira kvartssekelsjubileum. I ett stadssamhälles historia är denna tidsrymd visserligen försvinnande kort, men den betydelse Hangö såsom vår främsta vinterhamn erhållit betingar att denna festdag för staden jämväl uppmärksammas i öfriga delar af landet.


Hangö hamn var redan känd under medeltiden, då densamma var en ofta anlitad stationsort för sjöfarande, hvilka färdades från Stockholm österut. Sin betydelse såsom en tätt invid den stora segelleden belägen, utmärkt ankarplats bibehöll Hangö ännu långt in på senaste århundrade. Emellertid var det först efter det tanken på upprätthållandet af en regelbunden vintersjöfart väckts och i samband härmed planen på dragandet af en järnvägslinje till orten vunnit allmännare omfattning, som Hangö i högre grad begynte draga uppmärksamheten till sig. Hangö – Hyvinge järnväg, ursprungligen afsedd att förmedla en påräknad stor transitotrafik, invigdes i okt. 1873, och sedan banan, som ej motsvarat dessa förhoppningar, inköpts för statsverkets räkning, bildades ett bolag för upprätthållande af regelbunden kommunikation mellan Hangö och Stockholm året om. Sedan ångaren Express byggts och vidtagit med sina turer samt vintern 1877 – 1878 lyckats uppehålla regelbunden trafik – något som dittils ansetts möta på oöfvervinneliga svårigheter – var Hangö hamns betydelse för vårt lands ekonomiska utveckling fastslagen.


Redan i jan. 1874 hade senaten utfärdat kungörelse om anläggande af en sjö- och stapelstad å det s. k. Hangölandet och den 12 febr. 1878 utfärdades, såsom antydt, privilegiibrefvet. Den utveckling Hangö stad sedan dess genomgått saknar sitt motstycke i vårt land. Dess invånarantal har sålunda från 480 vid grundläggningstiden stigit till 5,500, dess sedan 1879 existerande badanstalt är en af de mest frekventerade i landet och särskilda betydande industriella företag bidraga till ortens uppblomstring. Sin största betydelse har Hangö dock naturligtvis såsom landets bästa och mest anlitade vinterhamn. Här är bl. a. Vår betydande smörexport numera till hufvudsak koncentrerad.


Det är därför med berättigad tillfredsställelse som Hangö stad nu kan se tillbaka på de första 25 åren af sin utveckling, och i medvetandet om sin stora betydelse för hela vårt land kan staden med de bästa förhoppningar om fortsatt uppblomstring och framåtgående jämväl blicka mot framtiden.