Den nya fiskförädlingshallen i Hangö blev färdig under våren 2009 och för verksamheten i hallen skall Magnus Ekströms fiskebod och Hangö Fiskargille svara.
Magnus Ekströms fiskebod flyttar in under sommaren och Hangö Fiskargille förbereder sig för inflyttningen.
Del två av projektet är grundrenoveringen/moderniseringen av Hangöby fiskehamn, där det finns sex fiskebodar med bryggplats. Avtalen är fortlöpande och kan sägas upp inom november månad.
11 personer har sökt lov för yrkesmässigt fiske och av dem har sex personer sin verksamhet förlagd till Hangöby fiskehamn. De övriga finns i andra hamnar i Hangö.
Utgångsläget har varit att sammanbinda lovet för yrkesfiske med verksamheten i fiskförädlingshallen. I det här skedet finns ännu många olösta frågor, varför en helhetslösning av ärendet utarbetas och ärendet avgörs under hösten 2009.
Följande personer har beviljats rätt att utöva yrkesmässigt fiske med 40 nät på stadens vatten:
Magnus Ekström, Svetlana Ekström, Pirjo Haapajärvi, Anders Malén, Agnetha Sundqvist, Jörgen Sundqvist, Nils Sundqvist, Björn-Erik Rosvall, Sven-Olof Lindqvist, Tage Gustafsson samt Sune Boström.
Tillståndet är i kraft under år 2009 och kostar 100 € (moms. ingår). Tillståndet är personligt.
På området som förvaltas av forststyrelsen gäller samma regler som på Hangö stads vatten.
måndag 11 maj 2009
Hufvudstadsbladet skriver
Hangö blöder när hamnen står stilla, deklamerar HBL på sin första sida i dag.
Under högkonjunkturen övergav hundratals unga Hangöbor sina arbetsplatser och studier för att jobba inom bilimporten i hamnen. Nu står många av dem utan arbete i en stad där arbetslösheten mer än fördubblats på ett år, berättar man också.
HBL har djupgående analyserande intervjuer med två av de som drabbats, Jaana Pulkkinen (som nu kanske har bättre tid för politiken) och Petri Kopra.
Den läsvärda artikeln finns också i HBL´s nätbilaga, och går i sin helhet att läsa HÄR.
I den "riktiga" tidningen har man dessutom en kort intervju med vår nya stadsdirektör Jouko Mäkinen. Där ställer man bl.a. följande fiffiga fråga: Hur klarar Hangö krisen?
Stadsdirektörens svar är värt att upprepa: Klarar och klarar, det finns inget annat alternativ.
Bra svar Jouko!
Veckoslutsupplagan av Iltasanomat har en liknande artikel, med mycket bra bilder dessutom, där man bland mycket annat skojigt hittar följande lilla info:
Import- samt transitobilar:
2008, Kotka 442 000 - Hangö 415 000.
2009 1-4, Kotka 30 000 - Hangö 39 000.
Så kan det gå.
Under högkonjunkturen övergav hundratals unga Hangöbor sina arbetsplatser och studier för att jobba inom bilimporten i hamnen. Nu står många av dem utan arbete i en stad där arbetslösheten mer än fördubblats på ett år, berättar man också.
HBL har djupgående analyserande intervjuer med två av de som drabbats, Jaana Pulkkinen (som nu kanske har bättre tid för politiken) och Petri Kopra.
Den läsvärda artikeln finns också i HBL´s nätbilaga, och går i sin helhet att läsa HÄR.
I den "riktiga" tidningen har man dessutom en kort intervju med vår nya stadsdirektör Jouko Mäkinen. Där ställer man bl.a. följande fiffiga fråga: Hur klarar Hangö krisen?
Stadsdirektörens svar är värt att upprepa: Klarar och klarar, det finns inget annat alternativ.
Bra svar Jouko!
Veckoslutsupplagan av Iltasanomat har en liknande artikel, med mycket bra bilder dessutom, där man bland mycket annat skojigt hittar följande lilla info:
Import- samt transitobilar:
2008, Kotka 442 000 - Hangö 415 000.
2009 1-4, Kotka 30 000 - Hangö 39 000.
Så kan det gå.
Etiketter:
hangö hamn,
hufvudstadsbladet,
kopra,
mäkinen,
pulkkinen,
stadsdirektör
Kamrat Törmä
I lokaltidningen kan vi den 11 maj 1918 läsa följande lärorika berättelse, signerad av "Joel":
När "toveri" Törmä flydde undan tyskarna.
Det var om morgonen den minnesvärda 3 april. Detonationerna och röken från hamnen samt aeroplanen, som kretsade över staden hade satt liv i allt och alla. Nyfikna stego hastigt upp ur bäddarna och tittade undrande ut genom fönster och dörrar i lätta kostymer.
Snart klädde sig många i största hast för att skynda ut, ty "tyskarna komma" och vem ville ej vara med om detta länge efterlängtade ögonblicket att få hälsa tyskarna välkomna i hamnen. Bland dem, som skyndade ut, var även jag och kommen ett stycke på väg såg jag en ryttare som red för brinnande livet ut ur staden och ryttaren var - kamrat Törmä.
Denna ryttarsyn glömde jag snart för andra upplevelser och hade den helt och hållet fallit i glömska, om jag icke händelsevis torsdag kväll kommit att infinna mig vid tågets ankomst och där såg Törmä återvända till staden såsom järnvägspassagerare (under konvoj). Bland de närvarande uppstod då frågan, var Törmä lämnat sin häst, eftersom han nu återvände utan och av herrar M. och J., som hämtade Törmä hit, erhöllo vi besked. Törmä hithämtades från Tenala, där han nu senast uppehållit sig och under hitresan hade herr M. frågat T. om ett och annat och bl.a. angående hästen fått följande upplysning:
"Snälla herr M.! Jag red allt vad hästen (ett sto) orkade springa och kom lyckligt i närheten av Sandö gård, då jag helt oförmodat såg en lös häst (hingst) komma springande från skogen och bums fick jag fortsätta min flykt till fots".
Törmäs häst (en av Rilax gårds) hade sedan efter befrielsen från den röde ryttaren tagit sig hem till Rilax igen i sällskap med sin befriare.
Så snöpligt slutade kamrat Törmäs ritt.
Joel.
När det gäller den röda tiden i Hangö, d.v.s. den tid då kommunisterna innehade makten, finns det kilometervis med material att skriva. Om Törmä kan sägas, att han var en av agitatorerna, en som stod fast vid sin åsikt till slutet.
Många av dessa dömdes till "tukthus", fängelse, och satt av några år i Dragsvik. Det tokiga var, att i samma veva anlände hit den fruktansvärda "spanska sjukan", vilket gjorde att många dog i fångenskap. Trots påståenden om annat, var det relativt få som blev arkebuserade.
När "toveri" Törmä flydde undan tyskarna.
Det var om morgonen den minnesvärda 3 april. Detonationerna och röken från hamnen samt aeroplanen, som kretsade över staden hade satt liv i allt och alla. Nyfikna stego hastigt upp ur bäddarna och tittade undrande ut genom fönster och dörrar i lätta kostymer.
Snart klädde sig många i största hast för att skynda ut, ty "tyskarna komma" och vem ville ej vara med om detta länge efterlängtade ögonblicket att få hälsa tyskarna välkomna i hamnen. Bland dem, som skyndade ut, var även jag och kommen ett stycke på väg såg jag en ryttare som red för brinnande livet ut ur staden och ryttaren var - kamrat Törmä.
Denna ryttarsyn glömde jag snart för andra upplevelser och hade den helt och hållet fallit i glömska, om jag icke händelsevis torsdag kväll kommit att infinna mig vid tågets ankomst och där såg Törmä återvända till staden såsom järnvägspassagerare (under konvoj). Bland de närvarande uppstod då frågan, var Törmä lämnat sin häst, eftersom han nu återvände utan och av herrar M. och J., som hämtade Törmä hit, erhöllo vi besked. Törmä hithämtades från Tenala, där han nu senast uppehållit sig och under hitresan hade herr M. frågat T. om ett och annat och bl.a. angående hästen fått följande upplysning:
"Snälla herr M.! Jag red allt vad hästen (ett sto) orkade springa och kom lyckligt i närheten av Sandö gård, då jag helt oförmodat såg en lös häst (hingst) komma springande från skogen och bums fick jag fortsätta min flykt till fots".
Törmäs häst (en av Rilax gårds) hade sedan efter befrielsen från den röde ryttaren tagit sig hem till Rilax igen i sällskap med sin befriare.
Så snöpligt slutade kamrat Törmäs ritt.
Joel.
*****
När det gäller den röda tiden i Hangö, d.v.s. den tid då kommunisterna innehade makten, finns det kilometervis med material att skriva. Om Törmä kan sägas, att han var en av agitatorerna, en som stod fast vid sin åsikt till slutet.
Många av dessa dömdes till "tukthus", fängelse, och satt av några år i Dragsvik. Det tokiga var, att i samma veva anlände hit den fruktansvärda "spanska sjukan", vilket gjorde att många dog i fångenskap. Trots påståenden om annat, var det relativt få som blev arkebuserade.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)