I går hade jag glädjen att med SSHH besöka det gamla Krigsarkivet, numera en del av Riksarkivet, i Helsingfors. Eftersom det var en heldagsresa behöver man helt naturligt äta någonting, så även vi. Då jag satt och studerade den, för all del billiga, mönja jag hade på min tallrik gick tankarna osökt till skolmaten.
En undersökning bland Hangöelever, gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL), visar - en aning tillspetsat - att ungdomarna av idag hellre tar droger och alkohol än äter av skolmaten. Om maten smakar som den gjorde på min tid så kan jag förstå de svaren, men kan det verkligen vara så illa?
Jag har pratat med några lärare i centralskolan och de svar jag får är rent förskräckande. Barn gråter och ber om att få låta bli maten, lärarna verkar vilja göra likadant. I synnerhet är det någonting som kallas "Fransk fisk" som utgör källa till mardrömmar om nätterna.
Den senaste undersökningen, innan den här, jag sett gällande elevernas inställning till skolmaten är från 2005. Då var det endast 6 % av eleverna som ansåg sig kunna äta av maten, bot och bättring lovades. Så sent som för ett halvår sedan lovades eleverna "Inhemsk mat på skolornas fat", men kanske Fransk fisk räknas som inhemsk i dagens EU-värld.
Eller så har man i inbesparingssyfte rationaliserat bort ordet "in" från inhemsk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
I min barndom, för MYCKET länge sedan betalade man, om jag minns rätt, för skolmaten en liten summa. Ätandet var inte obligatoriskt. Jag åt aldrig skolmaten, den bestod mest av gröt, som levererades i 50-liters mjölkstånkor från något centralställe. (Jag avskyr fortfarande gröt.) I stället kunde man äta medhavda smörgåsar, med ett eller annat pålägg, prydligt förpackade i smörpapper. Till detta drack man vatten från kranen eller - som någon gjorde - i gammaldags vichyflaska med patentkork medförd mjölk. Smörgåsarna användes ibland också som projektiler efter att man snaskat i sig blotta pålägget. Man kunde också byta med varandra. Somliga sparade smörgåspåsen, som återanvändes åtminstone några gånger.
Vilka tider ! Vad jag minns var ingen undernärd, inte mången heller övernärd.
Men skolmaten var hemsk redan då, för 60-70 år sedan. Huvudskillnaden tycks vara att ätandet numera är obligatoriskt, medan det då var frivilligt.
Skicka en kommentar