Manupan

Jaha. Inte är det lätt, men jag ska göra ett försök.

Sådär, det där tog mig femton minuter och tre omskrivningar. Sträckläsning av Kalle Fagers dagbok är inget jag rekommenderar för folk med svag hjärna och livlig fantasi. För att motverka effekterna har jag försökt mig på att varva materialet jag läser; byråkratiskt svammel, hårdkokta deckare och tidningar från 1800-talet... Så nu kan det låta ungefär såhär då jag pratar:

 En har slagit.
 En har hufvudvärk.
 De utredande myndigheterna misstänker åtminstone en af de inblandade för att ha gjort sig skyldig till olagligt handtvärk, medan en annan af de tilltalade anser tillbudet vara hufvudlöst.

Inte lätt, för de som blir tvungna lyssna till mig. Tur så är dammråttorna inte så många.

Sådär på tal om gamla tidningar råkade jag hitta en annons med ett ord jag inte förstår, inte heller min gode vän Google är mig till någon hjälp. Kanhända, så här på alla hjärtans dag, någon av de mera vetande allmänt utbildade hjärtliga människorna där ute vet vad en Manupan är för ett instrument?

En har aldrig hört om en manupan.