På den tiden då det begav sig och staden var ny, så hörde ju egentligen inte så hemskt mycket av det som numera räknas till Hangö stad egentligen till Hangö över huvudtaget. Hangöby och Hangö Norra hörde till Bromarv, allt kring Täktom och ditåt hörde till Ekenäs och Hangö stad bestod av några få hus kring Berggatan och Boulevarden. Men Hangö stad var redan då en viktig plats, helt enkelt för att här bodde så förbaskat, förhållandevis, många människor med en slant i fickan. Sålunda kunde en annons se ut som den till vänster, hämtad ur tidningen Hangö från den 8 januari 1895.Senare inköptes, jo för reda pengar, våra närliggande områden och staden växte fort. Både i omfång och som invånarantal. Hangöby och Hangö norra var de första områden som behövdes, och det ses väl som helt naturligt, numera, men polemiken kring ärendet var ofantligt och rikstäckande.
Redan 1910 förflyttades den kyrkliga verksamheten i Sandö, Täktom, Tvärminne och Bengtsår till Hangö kyrka, men först 1977, i och med den första kommunreformen, avskiljdes byarna från Bromarv och Ekenäs till förmån för Hangö.
Kommunreformer och -sammanslagningar i all ära, för visst och säkert är det så att småbyar inte har ekonomiska möjligheter att överleva samhällets krav på service, men nog börjar jag tycka att det hela går för långt.
Då man påtvingar kommuner att göra inbesparingar "För samhällets bästa", gör tvångssammanslagningar av fungerande enheter, drar in på de statliga fungerande servicebolagen och privatiserar resten, så undrar jag, vem är det nu egentligen som är samhället?
Och vem har sagt att vi vill höra till Helsingfors? I gamla tider hörde vi, hela halva södra Finland, till Åbo.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar