Lugnt och stilla

Fridfulla, varma sensommarkvällar. Visst är det skönt då den värsta turistsäsongen är över. De inhemska turisterna söker sig hemåt, då barn ska till skolor och föräldrar på arbete.

De enda som rör sig på staden är flanörer från resten av Europa samt någon enstaka Japan, Amerikan och Ryss. Ja och några Hangöbor som hemkommen från holmen förvånar sig över att staden fortfarande står kvar.

Men nog är det rent lustigt, säger jag liksom Svensken som menade någonting helt annat, att hela staden verkar stänga och gå i ide redan en vecka före skolstarten. I veckorna är det så gott som ingenting som är öppet längre. Och inte är det mycket bättre på veckosluten heller.

Det har ordats vitt och brett bland företagarna, inte minst bland krögarna, i staden om att det bör satsas på turismen, och då främst med poängtering på att staden borde göra det. Hur vore det om man först sopade en aning i egna knutar, och kanske tog sig en titt i spegeln?

Ingen turist, vare sig han kommer från Japan eller Tyskland, återvänder gärna till en stad där det inte finns någon basservice. Och den är det privatföretagarna som ska stå för.

Tandläkarsoppa

Till allas vår stora glädje börjar våra nämnder återuppta sitt arbete efter sommarens så väl behövliga vilopaus. Först ut i raden med föredragningslistor går grundtrygghetsnämnden. Bra! För, åtminstone i mina ögon, är det en av de "tyngsta" och viktigaste nämnderna vi har.

En sak som slår mig med förvåning är de besynnerligheter som råder då det gäller att tillsätta tjänster inom hälsovården. Ni vet, den där lagstadgade.

Saknr 118, utvärderingsberättelsen över föregående år, säger följande: "Revisionsnämnden konstaterar att grundtrygghetssektorn har klarat av att producera tjänster i enlighet med lagar och bestämmelser förutom inom tandvården. Revisionsnämnden efterlyser åtgärder för att vårdgarantin inom tandvården skall uppfyllas."

Till vilket grundtrygghetsnämnden gett följande utlåtande: "Grundtrygghetsnämnden har upprepade gånger försökt få lediga tjänster såväl inom tandvården som inom barnskyddet besatta."

Visst kan det ju stämma, att de försökt få dem besatta. Men om man läser mötesprotokollet från den 15 april, där det var frågan om att besätta en tandläkartjänst, går det att få en annan uppfattning: "Under diskussionen föreslog Ulf Lindström understödd av Timo Kalliotie, att befattningen i detta skede inte besätts. Efter förrättad omröstning varvid föredragandens förslag fick 4 röster och det understödda ändringsförslaget fick 5 röster konstaterades, att grundtrygghetsnämndens beslut är, att befattningen i detta skede inte besätts."

Och då fanns det en kompetent sökande.

Den 20 maj läser vi sedan följande: "Upphandlingschef Satu Wigren har konkurrensutsatt upphandlingen av tandläkarservice till Hangö hälsocentral för tiden 1.9 - 31.12.2010 + fyra (4) månaders option. [...] Grundtrygghetsnämnden beslutar välja MediradiX Oy till leverantör av tandläkarservice."

Då man i inkommande mötes föredragningslista, saknummer 119 - gällande budgetuppföljningen - kan läsa följande: "Tandvårdens svåra läkarsituation ledde under våren till att en tandläkarinsats måste köpas och från hösten upphandlas två
tandläkartjänster, kostnaden för september-december är 117.000 euro.", uppstår helt osökt en fråga;

Om kompetent folk inte kan anställas på vanligt sätt, utan man bestämmer hellre att köpa dyra tjänster, vem ska vi Hangöbor skylla på om ekonomin går åt helvete?

Elefantteater

Visst är det sant som de gamla säger, det var roligare förr... Tidningen Hangö den 11 augusti 1898 innehåller följande annons:

Politik och företagsamhet

En av de dagliga sysselsättningar jag har mycket nöje av, i vanliga fall, är att läsa tidningen Västra Nyland. I dagens nummer ingick det sista reportaget i serien som kallas "Lilla Sportskolan", skrivet av Ronja Boje. Marika Pulliainen berättar med glädje och iver om hur roligt det är med beachvolley, nästan så att till och med jag får lust att pröva på spelet.

Men då jag läst artikeln färdigt snubblar mitt öga på kolumnen bredvid, skriven av vår "lokala" riksdagsledamot, den företagande jordbrukaren Thomas Blomqvist (sfp).

Jag har, såvitt jag minns, inte tidigare kommenterat denne västnyländske politikers uttalanden och skriverier i denna blogg, mest säkert på grund av att staden Hangö inte verkar finnas med i denne Raseborgares sinnesvärld.

Men nu verkar han ha lika stor idétorka som jag, då han helt plötsligt reagerar över en lag som trädde i kraft för över en månad sedan. Lagen, som klart och tydligt säger att alla finländare bör vara tryggade en fast bredbandsförbindelse. Som i förbigående nämner han situationen i Tvärminne, och Tvärminnebornas svårigheter att få den lagstadgade servicen. Samtidigt som han skryter med hur det smidigt sköts på medborgarnas initiativ via privata aktörer på andra håll.

Visst, jag håller med i Thomas konklusion, vi behöver flexibla lösningar. Men nej, en lösning kan och får definitivt inte vara den att privatpersoner betalar privata företag för att upprätthålla de lagar riksdagsledamoterna tycker att vi behöver.

Staten är till för oss, inte tvärtom.

Söndagsreflektioner på en måndag

Själva rubriken i sig säger i mina ögon att "juttuna e sekaisin", på Hangöspråk.

Gårdasgsförmiddagen tillbringade jag, efter en lätt brunch, på Casinos terass. En av stadens bästa och vackraste platser, och, de gånger serveringen fungerar en av mina favoritställen. Medan jag satt och avnjöt den skumpa som, på Casino, räknas till matdryck, funderade jag på hur de förbiströmmande turisterna beter sig.

Inte bra.

Men det faktum att de inte beter sig bra är i och för sig ingen nyhet, det har vi ju enligt ett stadstyrelsebeslut bevis på sedan tidigare. Och, nej. Stör mig inte.

Vad som däremot till min stora förvåning slog mig med förvåning var att människorna gick så fort, närapå samma fart som folk håller i Helsingfors.

Nyfiken är jag inte, mer än någon annan, men jag bestämde mig helt kallt för att följa efter en dylik familj. På cykel, naturligtvis, min konstitution klarar inte av den fart folk numera håller som norm i promenadtaktsklassen.

Till min stora förvåning vandrade familjen hela vägen från Casino, glasskiosken och östra hamnen... ner till det gamla smörmagasinet - utan att stanna någonstans, utan att spendera en cent - och sedan tillbaka. Likaledes, och med samma summa investerad.

Här fungerar mina funderingar inte, som många av er tror, på rent ekonomiska och egoistiska planer, utan tanken är ännu värre: En rentav föraktlig Hangörelaterad lokalpatriotism. Visst fan finns det mera att se på i staden än en 15 minuters promenad?

Med kommentaren; Jaahass, se oli siiinä.

Hubertusjakt

Då badsocieteten roade sig, strax före och efter sekelskiftet 1900, kunde det ofta gå vilt till. Grevinnor, baronessor och annan adel, som var vana med diverse stolligheter i sin vardag, behövde roas. Men allt var inte så illa som man lätt kan tänka sig. Här ett exempel på hur det kunde gå till, hämtat från tidningen Hangö av den 7 augusti 1900:

- Räfjakt till häst anordnades i går kl. 6 e. m. af ett antal ryttarinnor och ryttare bland härwarande badsocietet med hästar, hörande till ridföreningen i Helsingfors, hwilka för sommaren stationerats i Hangö. Då hwarken räf eller hundkoppel stod till buds, löstes uppgiften sålunda att en ryttare, iklädd röd rock, förestälde räf och red en halftimme förrän det öfriga sällskapet ut i skog och mark och där markerade sitt spår genom att utkasta pappersremsor. Det gälde nu för de i jakten deltagande att följa detta spår, som ofta gick öfwer obanade stigar och hinder, såsom diken och gärden. Den intressanta slutspurten, räfwens infångande, hwilken bestod däri att från wänstra sidan hos den ryttare, som förestälde räf, skulle bortryckas en ros, skedde utanför Bellewue under musikens toner och i närwaro af den talrikt församlade badsocieteten.

Hubertusjakt, kallas sådant här spektakel, och har sina anor i England. För vänner av örtdrycken Jägermeister kan här nämnas att den dryckens logo härstammar från samma helgon, Sankt Hubertus, som namnet till ovan beskrivna "jakt".

Mera flygfän

YLE.fi berättar på sina finskspråkiga sidor om ett nytt, för våra förhållanden, flygfä. De ovanligt varma luftströmmarna har hämtat nya arter till vårt land, berättas det. Bland annat har man nu funnit en ny Ängstrollslända av arten Sympetrum Pedemontanum i Hangö, vet man. Vad arten heter på svenska har jag ingen aning om, för den lär aldrig ha påträffats i Sverige eller Finland tidigare.

De lyckliga upptäckarna heter, enligt sajten Janne Heimonen.net, Petri Ahlroth och Anders Ahlbrecht. I Tvärminne.

Det vore intressant att få ett svenskspråkigt namn på denna slända. Som vi får hoppas inte kommer att förorsaka flere områden med totala förbud. För den hör ju klart och tydligt inte hemma här utan i betydligt sydligare trakter.

För de insektbitna finns det mera information, på finska där med givetvis, på www.ymparisto.fi

Ironi i luften

Jaha. Så gick det då som jag anade att det skulle gå; Fallskärmshopparna i Täktom är TVUNGNA att återuppta sin verksamhet för att få möjlighet att i framtiden fortsätta sin verksamhet.

Det möte som i går hölls mellan representanter för staden, NTM-centralen och Suomen Laskuvarjoherho kunde helt klart konstatera att den bullermätning som en privatperson gjort inte kan räknas som mera värd än den omfattande bullerutredning som pågår enligt ett beslut från högsta förvaltningsdomstolen i Vasa.

Det besynnerliga här är att hopparna avbröt sin verksamhet mitt i säsongen, under pågående utredning. Kanske den genomsnittliga bullernivån fås ned till acceptabel nivå på detta sätt?

Barnens kultursöndag

Jag har redan en längre tid varit imponerad över hur biblioteket lyckas ordna det ena evenemanget efter det andra med sina begränsade resurser.

Nu i söndag står barnen i tur att få sin dos av kultur. Dockverkstad där de unga kan göra en egen docka, dockteatern Haihara med sin uppsättning av Prinsessan Törnrosa samt träff med de populära barnboksförfattarna Sinikka och Tiina Nopola står på programmet. Avgiftsfritt.

Mer om tider och själva evenemanget kan man läsa om på stadens hemsidor HÄR.

Det krisar till sig

Gårdagens HBL innehöll en artikel från kriskommunen Hangö. I den konstaterar ett antal restaurangarbetare att orsaken till att det krisat till sig inom stadens ekonomi är de överdådiga investeringarna i hamnen samt bristen på övernattningsställen. Med de argumenten ser man Hjallis Harkimos hotellprojekt som den möjlighet till räddning staden så väl behöver.

Nå, nu är det nog knappast så enkelt att hamnens investeringar skulle vara orsak till det dåliga ekonomiska läget. Inte enbart Hangö är i kris, det gäller även många andra städer i landet. Även det stora och mäktiga Raseborg hotas av samma stämpel.

Däremot håller jag med de intervjuade om det stora problem som uppstår då vi inte har tillräckliga övernattningsmöjligheter. Visst är det bra med "dagsturister", men för att turismbranschen ska kunna blomstra behöver vi folk som kan vistas och trivas längre än några få timmar på dagen.

Efter semestrarna tar staten över skötseln av stadens ekonomi. Jag önskar bara att man från statligt håll snart skulle inse den krassa sanningen; Det är ohållbart att skyffla över mera och mera krav på kommunerna, samtidigt som man tar bort de ekonomiska förutsättningarna för att få finansieringen att fungera.

Snart har vi inte längre enbart kriskommuner, då hela landet är i kris.

Blåögt bland societeten

Tidningen Ekenäs Notisblad, som utkom under åren 1883 - 1888, har i sitt nummer av den 4 augusti 1883 ett antal smånotiser från Hangö. I en skäller man på att nöjesutbudet är dåligt, i en annan berättar man om alla stundande festligheter. En tredje lyder som följer:

- En bedragerska skall senaste onsdag hafwa uppträdt i badorten Hangö såsom spåqwinna. Efter att hafwa lyckats tillnarra sig diwerse persedlar såsom ringar, guldbroscher, klädningar, nattmössor m. m. äfwensom penningar, allt till ett sammanlagdt belopp af 600 mk, rymde hon med sitt rika byte. Hon greps emellertid jemte sitt tjufgods af polisen i närheten af Sands gästgifweri.

600 mk motsvarade en årslön för en vanlig donare på den tiden, så det var inte fråga om några småsummor, inte. Det bör ha varit en skicklig spåkvinna, det...

Myndighetsmeddelande

Meddelanden
2010-08-03
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland


Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland uppmanar medborgarna att förbereda sig inför störningssituationer

Röjningen efter stormen Asta förra veckan fortgår i Savolax. Sydvästra Finland besparades den gången, men stormen skulle ha kunnat förorsaka skador också i Egentliga Finland och i Satakunta. Enligt Meteorologiska institutet kan det förekomma kraftiga åskbyar natten till onsdag.

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland uppmanar medborgarna att förbereda sig till långvariga elavbrott och andra störningssituationer genom att ha ”hemförråd” som består av livsmedel, vatten, mediciner, andra artiklar som man behöver dagligen samt radio och batterier. Hemförrådet ska dimensioneras för en veckas behov.

Lantbrukets produktionsanläggningar och särskilt gårdar med mjölkboskap uppmanas att förbereda sig till elavbrott genom effektiva aggregat. Genom reservaggregat tryggas avkylning av mjölk samt tillgång på vatten.

Om störningssituationer fortgår länge och utvecklas ges myndighetsmeddelanden om situationen. Genom att följa med Rundradions kanaler och Yles text-TV sida 866 får man information om störningssituationen. Med tanke på elavbrott ska man ha en batteridriven radio för avlyssning av myndighetsmeddelanden.


Just så.

Hangö vattentorn

Bristande inspiration i kombination med en total stiltje, väderleksmässigt, fick mig att ta mig upp i stadens vattentorn. 65 meter (enligt turistbyrån) ovanför Vårdberget har man en otrolig utsikt över staden.

Tornet stod färdigt 1943 mitt under brinnande krig, och ersatte då det gamla vattentornet i granit från 1910, som var det första vattentornet i Finland. Det gamla torn­et hade ryssarna sprängt 1941, då de tvingades lämna ar­ren­de­området Hangö.

Tornet är ritat av ingenjör Nikander och arkitekt Bertel Liljeqvist. Överst på pelarna skulle ur­sprung­ligen sjö­jung­fru­de­kora­tioner ha placerats, men av kostnadsskäl tronar där nu snäckor, skapade av bildhuggaren Gunnar Finne.

Själva reservoaren rymmer för övrigt 490 kubikmeter vatten.

President Montgomery

Ännu ett exempel på att jag inte är gjord för tankearbete på en måndagmorgon får jag då jag läser tidningen Hangö. från den 2 augusti 1898. Den president Montgomery som det skrivs om är vår egen rättskansler, professor och presidenten i högsta domstolen, Robert August Montgomery (1834-1898). Inte en president i en stat. Mera kaffe, tack.

- Presidenten Montgomery anlände hit från Tyskland i går med ångaren Linnea. Redan wid afresan från Lybeck befann sig presidenten klen wid hälsan, men till följd af att ångaren under färden hade warit utsatt för hårdt wäder försämrades hans tillstånd i så hög grad, att han wid framkomsten till Hangö ej med egna krafter förmådde aflägsna sig från fartyget utan måste på sjukbår föras upp till staden.

Högsta domstolens president Montgomery, som var den man som band den finska marken (en utdöd valuta, för de av er som inte minns den) till guldet, dog den 3 augusti 1898. Så där hjälpte inte den friska Hangöluften mycket.

Wild Viking Festival

För redan femtonde gången ordnas nu under veckoslutet tillställningen Wild Viking Festival.

De som tycker om motorcyklar bör, trots en aning regn, ta sig till Casinoparken under dagens lopp för att ta sig en titt på vackra cyklar i olika modeller.

Bland de som röstar på publikfavoriten lottas det som pris ut en moped. :)

Som arrangör står, i vanlig ordning, Deep South MC.

Utställningar i biblioteket

I morgon är det sista dagen då Anita Lehtinens utställning "Hangö lejon" visas i bibliotekets galleri. Hangölejonen efterträds av Pekka Lehtonens fotografier från den finska skärgården.

Lehtonens fotoutställning, som visas mellan den 2 och 28 augusti, går under namnet "Skärgårdens förtrollning". På utställningen finns det ett trettiotal bilder om natur, skärgård och segling. Avsikten med utställningen är att stöda naturskyddsarbetet.

På grundval av de två bilder som visas på stadens hemsidor, HÄR, så tror jag att den utställningen kan vara värt ett besök för fotografiintresserade.

Inbrott på Park

Senaste natt bröt sig någon in på restaurang Park. Det skrala bytet bestod av cigaretter och sprit. Förövarna tog sig in via ett förbommat fönster på baksidan av huset, med söndrade foderbräden som resultat.

Men kvällens grillfest och Jazzkväll går av stapeln som planerat klockan 19.00.

Nytt frimärke

Till alla filatelisters stora glädje kan man på VN's nätsidor läsa att Hangö, eller egentligen stadens välkomstskylt, hedrats med ett eget frimärke. Hedrad känner sig säkert också formgivaren Lilli Rantala, som ritat skylten i fråga.

Frimärkets pris är 1,50 euro och det säljs på turistbyrån samt i vattentornet.


Senast Hangö hedrades med ett eget frimärke var 1974, då staden firade sitt 100-års jubileum. Då var det hamnen och "Östersjöns pärla", Casino, som stod för huvudmotivet. Ja, ja. Tiderna förändras.

Pro Hangö

Pro Hangö, numera, som även stod för arrangemangen kring morgonens sjusovarfestligheter, har långa traditioner. I tidningen Hangö den 27.7.1907 kan man läsa om hur verksamheten tidigare finansierades. Kanske något att återuppliva?

- Föreningen Pro Hangö, som walt sig den wackra men swåra uppgiften att försköna wår badhuspark och dess omgifningar, har som man godt kan förstå, rätt stora årliga utgifter och är därför twungen att en gång under säsongen arrangera en muntrationsafton för att sålunda förskaffa sig den behöfliga kassaförstärkningen. Wid denna tillställning plägar i regeln hela badpubliken stämma möte, dels för att därigenom wisa sitt intresse för föreningen Pro Hangös werksamhet, dels af den anledningen att de wid festen medwerkande wanligen tillhöra själfwa badsocieteten. Programmet wid denna fest är alltid förstklassigt. Så äfwen i år. Såsom af annonsen i dagens blad närmare framgår bjuder programmet i kwäll på idel goda saker och de uppträdandes namn borga för ett fullödigt utförande. Det hela afslutas med allmän dans, confettikrig o. s. w. Man wågar därför på förhand säga att soirén blir till trängsel besökt.

Sjusovardag i morgon

Den traditionella Sjusovardagen ordnas i morgon. Starten för sjusovartåget går klockan 07.30 i Östra hamnen och fortsätter till Casino, där årets sjusovare "väcks" i fontänen. Därefter kan man inta frukost på Casino. För musiken står Sås & Kopp samt Leena Immonen.

Den bästa sjusovardräkten belönas.

I fjol valdes författaren Matti Remes till sjusovare.

Förr sade man att sjusovardagen bestämmer vädret för sju veckor framåt. Man sade också att den som sover efter klockan sju på sjusovardagen kommer att vara sömnig på morgnarna hela året. Så det blir med stor sannolikhet ett års sovmornar för mig, då.

Bilden på Sås & Kopp är tagen på Berggatan i fjol.

Hangö Bil- och Båthus brann

Mitt under det häftiga åskvädret som för några timmar sedan drog över staden får jag höra att blixten slagit ned. Eller upp...

Hangö Bil- och Båthus, i folkmun "Jankkas", står i lågor. Den 500 kvadrameter stora hallen på Esplanaden totalförstördes, men räddningsverkets tjugotal enheter hindrade branden från att sprida sig. Esplanaden var stängd för trafik och de närmaste boende uppmanades hålla sig inomhus med stängda fönster.

Skadorna uppskattas till hundratals tusen euro.

Men visst, nog bör det medges att Märsans Hoppis är gammalt och slut. Det hjälper nog inte med småreparationer och ökande av vattendjupet här mera.

Själva fundamentets pelare är ruttna, och avsatserna är inte ett dugg bättre.

"Ja, nu är det slut på gamla tider,
ja, nu är det färdigt inom kort.
Nu ska hela rasket rivas,
nu ska hela rasket bort."

Och med tanke på den ansträngda ekonomi vi har för tillfället tror jag inte staden har någon möjlighet att erbjuda alternativ.

Kanske här kunde finnas en möjlighet för intressenter inom den privata sektorn att visa en aning goodwill och göra reklam för sig och sina företag?

Trafikarrangemang

Nu, under Sea Horse Week, gäller det att vara medveten om att trafiken igen en gång är reglerad. Eller kanske kan man säga förbjuden, om man får förstå denna eftertryckliga skyltning rätt:

Oljud

Jag hade den stora glädjen att få sitta och diskutera buller med Pertti Sundqvist, ordföranden för Hangö miljöförening.

Under vår pratstund lärde jag mig en hel del om hur man gör en bullerutredning och om hur svårt det verkar vara för våra beslutsfattare och tjänstemän att förstå sig på miljölagen.

En annan väldigt intressant sak, som också många debattörer försökt påvisa i mitt inlägg om fallskärmshopparnas problem i Täktom, är att det i stamstaden finns åt helvete för mycket oljud enligt gällande lagar. Den bifogade kartan, skannad från den bullerutredning staden gjorde 2004, visar med all önskvärd tydlighet att området kring Esplanaden kan anses vara obeboeligt. De röda områdena är klassade som livshotande, på de gula områdena får det inte byggas bostäder utan specialarrangemang och på de gröna området får det inte finnas skolor, sjukhus eller andra känsliga objekt. Knappast har oljudet minskat sedan dess, snarare tvärtom.

Under den tid vi satt och pratade på Park visade decibelmätaren att genomsnittsljudet från Appelgrensvägen översteg 60 dB, och stundvis närmade sig 90. Vackert. Kanske staden borde se över sina trafikarrangemang?

Stadens gatlampor

I ett brev frågar sig Jan varför i hela friden gatlamporna lyser under de ljusa sommarmånaderna. Jag har på stan hört många andra förargat diskutera samma sak.

Stadens huschef, Bengt Lindholm, föreslog på tekniska nämndens möte den 19 maj att staden likt många andra städer i landet skulle släcka gatubelysningen under sommarmånaderna. Förslaget gick inte igenom som sådant, utan: "Tekniska nämnden beslöt i enlighet med föredragandens ändrade förslag vid mötet att gatubelysningens ljusstyrningsanläggning justeras så att gatubelysningens brinntid minskar."

Min tanke då, och nu, var att tekniska blev utsatta för påtryckningar av folk som var rädda för vandalism och annan brottslig verksamhet. Vilket vi ju onekligen har gott om i denna stad. Trots att belysningen är på.

Summan staden skulle ha sparat genom att släcka belysningen beräknades vara dryga 10.000 euro. Som en liten kuriös jämförelse kan jag berätta, efter att nyss ha läst om saken på nätet, att i Lojo har man gatubelysningen mörklagd även vintertid mellan klockan 24.00 och 05.00. Där gör man inbesparingar på närmare 80.000 euro per år. Utan nämnvärd ökning av brottsligheten