Ny brandspruta

I tidningen Hangö-bladet kan man den 7 oktober 1909 läsa om brandkårens nyförvärv:

- Allmänna brandkårens nya spruta. Den af allmänna brandverket anskaffade nya sprutan af s. k. Waseniuska typen har numera anländt och inrymdts i redskapsdepoten vid Berggatan. Sprutan som är tvåhjulig, förefaller att vara durabelt byggd och förenar i sig två betydelsefulla egenskaper, nämligen att vara lättskött och lätthanterlig. Dess midtelparti upptages af en cistern, inrymmande 450 l. vatten och försedd med nödiga ventilanordningar för reglering af vattentilloppet, som efter godtfinnande kan tagas antingen från cisternen eller från annan vattensamling invid. Framför cisternen är pumpinrättningen placerad och på den befinner sig plats för körsvennen. Ett reservkar af ravenduk och en slanghärfvel med 35 m. prima, delvis gummerad slang, äro placerade bakom vattencisternen. Sprutans effektivitet uppskattas till 180 l. i minuten, tryckslangens diameter är c. 6 cm., den horisontala strållängden 26 m. och den vertikala något öfver 13 m.

I tisdags afprofvades sprutan af brandmästaren, löjtnant W. Lundahl, i närvaro af brandkommissionens medlemmar och befanns sprutan funktionera utmärkt. Under en tid af 3 och en half minut pumpades cisternen torr, med en besättning af 6 man, och gaf hela tiden oförändrad stråle.

Med denna spruta, som betingat sig ett pris om 2,000 mk, har en värdefull tillökning ernåtts till allmänna brandkårens redskapsattiralj.

Stenar i fickan

Åbo Svenska Teaters uppsättning "Stenar i fickan" har premiär i Hangö stadshus i kväll klockan 19.00. I går gavs en, vad som lär ha varit mycket uppskattad, förhandsvisning på samma stycke.

Komedin, skriven av Marie Jones, handlar om två irländska killar - Charlie och Jake - som får jobb som statister i en storstilad amerikansk filminspelning i genuin miljö, dvs deras lilla irländska hemby.


I Stenar i fickan spelar Patrick Henriksen och Jerry Wahlforss (bilden) förutom huvudrollerna Charlie och Jake också alla biroller – sammanlagt hela 15 stycken!

För regi står Ville Sandqvist.

Hela turnékalendern för Stenar i fickan går att se HÄR.

Frågan om en ny hamnkran

Kranen i hamnen är gammal och börjar vara i dåligt skick, har det konstaterats i hamnnämnden redan tidigare (14.9). Hamnnämnden begärde då tilläggsuppgifter för kostnader på olika möjligheter, både i det fall att man skulle köpa en ny kran och olika leasing alternativ.

Inför hamnnämndens nästa möte, den 12.10, har det inkommit priser på nya kranar. Priseterna varierar från 3 miljoner till närmare 6 miljoner euro.

Ganska mycket pengar att satsa på en hamn vars framtid är mer än oviss.

Det anser tydligen även hamnnämnden, som nu föreslås konkurrensutsätta anskaffandet av en mobilkran som leasing-alternativ och för detta reservera ett anslag för inkommande år. Anskaffandet av en mobilkran har fått understöd av hamnens intressentgrupper.

Elak hustru

Nog har man ju hört om diverse förklaringar till att folk begår brott, men den följande är nog en av de bättre. Saxad ur tidningen Hangö från den 6 oktober 1895:

- Häktad emigrant. På telegrafisk anhållan af kronolänsmannen i Hinnerjoki socken häktade stadsfiskalen J. A. G. Gillberg med biträde af öfwerkonstapeln Nyberg i går omdord å Urania bonden Gustaf Pietilä från Hinnerjoki sockens kyrkoby, hwilken med ett för förre drängen Gustaf Länden utfärdadt pass ämnade begifwa sig utomlands. Wid häktandet innehade Pietilä en bankpostwäxel lydande på 571:43 dollars, 1,970 mk i sedlar samt diwerse småmynt.

Om mannens ifråga häktande hade telegram till stadsfiskalen ingått jämwäl från adwokatfirman Meurmans kontor i Åbo.

Wid i går på aftonen wärkstäld polisundersökning swarade Pietilä på fråga hwarför han önskat lämna landet: "Jag har en så elak hustru att jag icke längre kan lefwa tillsammans med henne".

Då polisen förwånade sig öfwer att den häktade innehade så stor reskassa, swarade han att han mot en första inteckning uti sitt hemman lånat 6,000 mk för resan till Amerika.

Förutom ofwannämnda Pietilä hindrades i går afton icke färre än 5 personer att med Urania lämna landet, emedan deras papper icke woro i behörig ordning.

Hangö ryan

Avtäckningen av den nya Hangö-ryan sker i biblioteket tisdagen den 12 oktober klockan 16.15.

Tävlingen, som har ordnats av föreningen Pro-Hangö, inleddes i fjol och har inspirerats av tanken på att alla kommuner skulle ha en egen kommun-rya som hänger på väggen i alla invånares hem.

Och alstra damm.

Närmare 300 förslag på en Hangö-rya inkom och åtminstone en del av dem har varit utställda i biblioteket redan tidigare. Tyvärr missade jag även den utställningen, liksom jag missar dethär tillfället, men det är väl att anta att en rätt stor del har någonting med fyrar att göra?

Transitotrafiken minskar

Ja, så berättar man i dag på morgonen på svenska YLE. Bilimporten till Finland ökar sakta, men transitotrafiken till Ryssland minskar hela tiden.

Det här är ju inte i och för sig några nyheter längre, det faktum att hamndirektör Paavo Lyytikäinen nu bekräftar siffrorna visa bara att det vi alla vetat redan länge är faktum; de ryska hamnarna tar mer och mer över landets egen import.

Den stora utmaningen för hamnarna i Finland och Hangö hamn i synnerhet är nu att hitta nya varutransporter i stället för bilarna. Det här blir än mer aktuellt i Hangö då rumban med gasrören är över.

En stor utmaning för hamndirektören, jag önskar honom verkligen lycka till.

Från Krimkriget

Krimkriget, förr även kallat det orientaliska kriget, var ett krig som utkämpades från 1853 till 1856 mellan det ryska imperiet å ena sidan och en allians av Storbritannien, Frankrike, det sardinska kungadömet och (till viss del) Osmanska riket å den andra.

Att här även hände annat än att fästningarna sprängdes i luften kan man förstå bland annat av följande korta artikel i tidningen Hangö från den 5 oktober 1890:

- En historia med anspråk på sanningsenlighet rör sig ännu bland folket i dessa näjder. Den är af följande innehåll: Under det orientaliska kriget ankom från engelsmännen en parlamentärslup till Hangö, och ville i land sätta en tullvaktmästare Lundström och hans sex år gamle son, hvilka af engelsmännen hade uppfångats i skärgården då de voro stadda på fiske. Båten tilläts ankomma till den vid såkallade Ryssgrundet i Hangö nuvarande järnvägshamn befintliga lilla brygga med brokista, men i det samma framrusade ett kompani ryska soldater, under anförande af löjtnant Schwertskoff och nedsköt båtbesättningen äfvensom vaktmästar Lundström, men Lundströms son räddade sig genom att krypa in i brokistan. Samma gosse var sedermera 1875 kontrollör vid statsjärnvägarnes kontrollkontor men finnes ej mera i lifvet. År 1875 uppreste han en minnesvård på sin faders graf å Hangö kyrkogård.

Hangon museon ystävät – Hangö museums vänner

I morgon kväll är det meningen att det ska bildas en vänförening för personer som är intresserade av museets verksamhet och vill stöda den.

Föreningen är tänkt att ta över efter Hembygsforskningens vänner, som slutar med sin verksamhet efter 100 år som förening.

Den nya föreningen ska vara tvåspråkig, deltagaravgiften kommer att vara låg och vänföreningsmedlemmarna ska bli erbjudna särskilda fördelar och diverse evenemang.

Det där med tvåspråkighet inom föreningar vet man ju hur det brukar gå i längden, men intresserade kan ta sig till Hangö museum (Nycandergatan 4) tisdagen den 5.10. kl. 18. och bli medlemmar.

Årets strömmingsmarknad

Den traditionella strömmingsmarknaden vid Salutorget i Helsingfors inleddes i går. Marknaden, som är det äldsta evenemanget i Helsingfors, har anor ända från år 1743 och hölls nu för tvåhundrasextioåttånde gången.

Även i år sågs Tage's Fisk på prispallen, då Tage Gustafsson belönades med första pris i kategorin bästa strömmingsöverraskning och ett andra pris för sin kryddfisk.

Markaden pågår till och med nästa lördag.

I YLE's arkiv finns ett intressant filmklipp från en strömmingsmarknad på 1930-talet.

Östersjö Maraton

Ungefär samtidigt som jag i lördags på Ekenäs idrottsbana löpte en så kallad Coopertest med marschkängor löptes Östersjömaraton i Hangö.

Vädret under denna tävling lär ska ha varit lika vackert här i Hangö som det var i Ekenäs, rent av somrigt, och deltagarantalet därefter.

En källa, som vill hålla sig anonym, vet berätta att detta års evenemangbeskyddare Suvi Anne Siimes i sitt korta tal före själva löpningen sade sig ha som mål att springa sin sträcka på ½ maroton på en tid under 2.30. Vilket nästan lyckades; Suvi Anne löpte sträckan på 2 timmar 36 minuter och 9 sekunder. Tiden renderade en 98:e placering.

Vinnare bland damerna på ½ maraton var Minna Lahtinen som löpte för Finnish Marathon Runners (FMR) med tiden 1.32.12. Hangöflickan Jenni Fröman placerade sig som tredje med tiden 1.42.13.

Alexander Stubb, vårt lands mesta kända maratonspringarpolitiker lär, enligt samma ovannämnda anonyma källa, ha sprungit nytt personligt rekord på samma sträcka med tiden 1.27.53. Vilket renderade honom en sjunde placering i tävlingen. Mika Niemelä från Helsingfors vann denna sträcka för herrar på tiden 1.23.56 medan Hangon Hyrskyts Pekka Vähä-Vahe blev två på tiden 1.24.55.

Stubb lär dessutom ha sagt att rutten han sprang var en av de vackraste han någonsin sprungit, vilket ingen av oss behöver betvivla. Hangö är vackert.

De som är intresserade av övriga resultat, tyvärr är de inte ännu alla uppdaterade, kan ta sig till Östersjö Maratons hemsida HÄR, eller genom att klicka på logon en bit upp på inlägget.

Överhuvudtaget, sett med de listor som så här långt är publicerade, ser det ut som om Hangöborna kan springa.

Reservövning

Jag är på reservövning i Syndalen och Dragsvik fredag morgon - söndag kväll, så eventuella händelser i Hangö får jag återkomma till på söndag kväll eller måndag.

Om någon deltar i något som händer under veckoslutet, skriv gärna och berätta.

Realisation och pappersdockor

Då jag gick förbi biblioteket i dag såg jag ett meddelande i fönstret: Rea - 10 böcker för 1 euro. Ett erbjudande jag inte kunde motstå. Realisationen på avskrivna böcker beror på att det kommit in så många dubletter då filialbiblioteken stänger.

Tur för mig, synd om min bokhylla.

Samtidigt vill jag nämna en utställning som öppnar i lördag, nämligen "Tre generationer av pappersdockor". Utställningen, som visas fram till den 23.10, härstammar från familjen Gräsbeck. Barbro Gräsbeck gjorde på trettiotalet en mängd minutiöst tecknade små pappersdockor, hennes dotter Carina Gräsbeck fortsatte att göra pappersdockor på sjuttiotalet och hennes dotter, Zaida Sjölund, fortsatte i början av tvåtusentalet att göra dockor med samma iver.

Det kan vara intressant att se hur pappersdockans värld har förändrats under sjuttio års tid. Pappersdockor speglar ju tidsepokernas mode och ideal i allra högsta grad.

Dags för Halvat Dagar

Föreningen Hanko City Shop Keepers ordnar igen inkommande veckoslut - jo, jag har dubbelkollat datumet - de redan traditionella readagarna "Halvat Dagar" på Berggatan.

En stor del av butikerna på gågatan har realisation på sitt varusortiment och tidningen Västra Nylands lokalkontor deltar i evenemanget i form av utlottning av en Jopo och köpkort.

Halvat Dagar skulle i tiderna egentligen ha gått under namnet Hullut Dagar, men koncernen Stockman ansåg att det lät för likt deras Hullut Päivät och stämde Hangöborna.

Barnamord

Tidningen Hangö kunde den 28 september 1909 berätta följande förskräckliga nyhet:

- För barnamord har av polisen härstädes i lördags häktats fabriksarbeterskan Fanny Wilhelmina Koivulehto, född 1887, och skriven i Tammerfors.

Den häktade hade den 26 sistlidne aug. å barnbördshuset härstädes framfött ett flickebarn. Den 6 sept. skulle hon resa till Ekenäs, men som hon kommit för sent till tåget, hade hon gående begivit sig till sågväxeln. Under vägen dit hade barnet börjat skrika, och då hade tanken uppstått hos henne att befria sig från barnet, som hon påstår varit mycket svagt och sannolikt ej skulle levat länge. Hon hade då begivit sig till bron mellan Stora Tallholmen och fastlandet, där hon knutit in barnet i en sjal som hon dessutom försett med stenar för att få byltet att sjunka, varefter hon kastat det i sjön. Den 19 dennes hittades barnliket uppflutet vid stranden nedanför Bellevue, varför detektiva polisen företog efterspaningar med ovannämnda resultat.

Den häktade kommer att om måndag undergå ransakning vid härvarande rådstuvrätt.

En stadskonstnär ska anställas

Nylands konstkommission utlyste i augusti för ansökan sysselsättningsbidrag för anställning av unga konstnärer, vilket staden ansökte och nu har fått.

Med det beviljade beloppet, 8.640 €, skall en under 30-årig ung konstnär eller en yrkesperson inom kultur- och socialsektorn anställas för "utvecklandet av kultur- och välfärdstjänster".

Meningen är att denna person under ett halvt års tid ska uppträda för olika målgrupper inom grundtrygghetsverket och bildningsväsendet samt ordna musikstunder och verkstäder.

En heltidsanställd musiker borde i rimlighetens namn få en hel del musicerat på 6 månader. Och det är väl bra.

HT på Facebook

Veckobladet Hangötidningen har sedan en tid tillbaka även den, likt alla seriösa tidningar numera, en egen sida på det populära sociala forumet Facebook. Här det första inlägget från den 14 september:

Sidan har i skrivande stund 75 medlemmar, men jag misstänker att antalet kommer att öka i takt med att ryktet sprids.

Facebook-användare, som är intresserade av att ta sig en titt på sidan kan göra det på följande adress:

http://www.facebook.com/?ref=home#!/hangonlehti

Tidningarna VN och HBL har redan en längre tid profilerat sig på det sociala nätverket.

Hangö Filmfestival

Inkommande veckoslut ordnas den numera årligen återkommande filmfestivalen i Hangö.

Den icke avgiftsfria filmfestivalen, som ordnas i samarbete av föreningen Olympias vänner och Hangö stads kulturbyrå, inleds på fredag med förevisning av de tre vinnande bidragen från Hanko Sea & Beach i somras.

Annat intressant på listan är Roman Polanskis "The Ghost Writer" och "Så som i himmelen" av Kay Pollak.

Enligt ett mötesprotokoll från den 24.11.2009 står staden för ett bidrag på 700 € till detta evenemang. Förslaget framfördes av dåvarande viceordföranden i kulturnämnden, Johannes Runeberg, som även fungerar som ordförande i föreningen Olympias vänner.

Trevligt med filmälskare i staden.

Filmerna går att se på den med stadens kulturpris belönade biografen i staden.

Parkfaddrar

Jaha, det har varit ett och annat på hemmafronten, sjukdomar och annat. Visserligen har det under tiden varit rätt lugnt på stan, men ett och annat har i alla fall hänt.

Stadens representanter besökte huvudstaden i egenskap av deltagare i kriskommungruppen, men inte hade de någonting ut av det. Om de inte turistade samtidigt, förstås.

Arbetslösheten i staden ökar, som förutspått, till vintern då sommarbetsplatserna försvinner och vi hade strömavbrott en stund på dagen i går. Wow.

Idel stora nyheter, således.

Ett initiativ till någonting som kallas parkfaddrar togs i somras av några personer med gröna fingrar, namnen på dem minns jag inte nu, men från stadens sida tog man genast fasta på idén. Förståeligt; ännu ett sätt att spara pengar och timresurser.

Ärendet gick till tekniska nämnden, som på sitt möte den 15 september beslöt att "Miljöarbete på stadens områden kan organiseras med frivillig verksamhet under tekniska och miljöverkets ledning."

Nu har parkförman Merja Rönkkö & co utkommit med en pamflett på stadens hemsidor där intresserade kan anmäla sitt intresse för detta arbete.

Vad som inte nämns är om gallringen av märsaskogen ska ingå i detta projekt. Det skulle i alla fall förklara hur staden har tänkt sig förtjäna 100.000 € på att fälla 4 hektar "skrapelskog".

En liten notis

I tidningen Hangö kan man den 19 september 1895 läsa en liten notis med följande lydelse:

- Författaren Karl A. Tawaststjerna öfwertager från och med den 1 instundande oktober redigeringen af tidningen Hangö.

Författaren Karl August Tawaststjerna föddes den 13 maj 1860 och utbildade sig till arkitekt. Denna bana intresserade honom ändå inte, utan han reste runt i Europa och umgicks med diverse konstnärer, främst då i Paris. Under 1890-talet tillbringade han mycken tid i Hangö, och har här skrivit mycket av sin produktion. Redaktör för Hangö var han under hösten 1895, varefter han flyttade till Björneborg i samma uppgift. Vilket tydligen var en dålig ide, för han skriver: "Björneborg som stad, som samhälle och som vistelseort är ingenting annat än dödsriket, skärelden för mig.”

Och rätt fick han i det, han avled i lunginflammation redan som 37-åring den 20 mars 1898.

Donation

Ja en donation av rent skrämmande dimension har staden mottagit. Med vederbörlig tacksamhet, antar jag, fast jag tillåter mig hoppas på en viss tvivelblandad skräck bland stadens tjänstemän inför detta slag av donationer.

Jag hörde häromdagen på radion att staden av Nord Stream mottagit ett av de gasrörsdelar som nu varit utspridda i hamnen som "ett minne", men yrvaken som jag var reagerade jag inte på något annat sätt än med en misstrogen skakning på huvudet.

Det högtidliga donationstillfället lär för övrigt ha gått av stapeln utanför hamnkontoret.

Reagerat har däremot en del av mina läsare, så jag var tvungen att ta reda på vad sjutton det är frågan om.

Tanken är att ett av dessa över 20 ton tunga rör ska placeras på torget, som ett monument över det fina samarbete som rått mellan staden och rörläggaren Nord Stream.

Visst är det fint med minnesmärken, till och med monumentala sådan kan vara vackra. Men ett 23 tons rör på torget? Låter som ett sätt att göra sig av med problemavfall i mina öron.

Tack dessutom till Bengt Wikström för den fina bilden.

Förvirrat i blåsvädret

Den nya bildningschefen, Karl-Erik Gustafsson, vill bygga en ny och stor idrottsplan i anknytning till Centralskolan. Bildningsnämnden har på initiativ av Gustafsson lagt fram ett förslag till Tekniska nämnden om att Centralskolans näridrottsområde upptas i förslaget till Hangö stads investeringsplan för åren 2011-13.

Tanken är, att den nya idrottsparken ska kunna användas av elever både under skoltiden och på fritiden, med konstgräs, korgbollsplan, löpbanor, ishockeyrink och vad allt som kan tänkas. Lovvärt och mer än säkert behövligt.

Men dyrt.

En utredning över kostnaderna gjordes av Tocoman oy inför investeringsplanen 2009-2011 och då gick slutsumman på 600.000 euro. Varav staten då i form av finansieringsbidrag skulle stå för ungefär en tredjedel. Projektet föll på att Hangö stad då inte hade de resterande pengarna.

Av vilken orsak tror den gode bildningschefen att det nu, då Hangö är en kriskommun, skulle finnas mera pengar?

Kommunikationer

Jag hade ämnat skriva ett inlägg i går gällande de, eventuellt och troligtvis, i framtiden minskade tågkommunikationerna mellan Karis och Hangö. Men den "Nokia mokkula" som jag har lånat fungerar definitivt inte tillfredsställande här ute i skärgården. Nätet är glesare än de gamla flundernät jag hade för avsikt att bedriva fiske med.

Nedläggandet av persontrafiken på ovan markerade banavsnitt är ingen ny tanke inom VR, och återigen är det lönsamheten som får stå som orsak. Tidigare hot har vi här i Hangö tagit som ett tecken på att godstrafiken har varit av så pass stor omfattning, främst då i form av vagnar med papper, att persontrafiken helt enkelt varit i vägen.

Så är ju tyvärr inte fallet nu.

Nu motiveras det hela med minskade statsanslag. Och minskade statsanslag leder till färre turer. Färre turer leder till krympande mängd resenärer, vilket leder till ännu sämre lönsamhet vilket sen igen leder till ännu mindre statsanslag. Vilket i slutändan, på ett sätt som kommer att verka helt naturligt, leder till total nedläggning av persontrafiken på avsnittet Hangö - Karis.

Men kanske bussbolagen applåderar?

Säsongavlslutning

Vi på park är djupt och ödmjukt tacksamma för att ni ännu ett år har känt lust att besöka etablissemanget i fråga där vi med vederbörlig uppmärksamhet försökt tillgodose våra vördade kunders behov.

Förhoppningsvis träffas vi i vår igen.

Tack!

Statistik

Statistik över hur än det ena och än det andra utvecklas är alltid intressant. Numera får vi med jämna mellanrum gotta oss åt hur bra, eller dåligt, det går för hamnen, hur stor brottslighet vi har m. m. Men den 11 september 1892 kunde de som läste tidningen Hangö ta del av följande spännande uppgifter:

- Några statistiska siffror. Ur det i går från trycket utkomna "Hangö stads nådiga fundationsbref jämte andra stadens uppkomst och utweckling rörande förordningar" taga wi oss friheten aftrycka följande siffror:

Stadens folkmängd utgjorde år 1875 - 242 och år 1891 - 2,544 personer.

Elewantalet uti Hangö folkskola utgjorde läseåret 1882-83 - 89, samt läseåret 1891-92 303 elewer.

Å Hangö järnwägsstation uppburos år 1876 i passagerareafgftifter 15,216 mk och utgjorde passagerarnes antal 4,504; år 1890 utgjorde passagerareafgiften 71,608 mk och antalet passagerare 9,708.

År 1876 transporterades öfwer Hangö 57,447 centn. fraktgods mot en afgift af 50,132 mk; 1890 utgjorde fraktgodset 304,652 centn. och stationens inkomster för godstrafiken stego till 326,887 mk.

Smörexporten öfwer Hangö utgjorde år 1880 - 819,825 kg och år 1892 - 4,018,827 kg.

Hangö badanstalt öppnades för allmänheten den 7 juli 1879 och besöktes anstalten samma år af inalles 20 personer; år 1891 steg kurgästernas antal till 580 personer.

Hangö kommuns sparbank började sin wärksamhet den 23 april 1881 och utgjorde bankens grundfond då 3,600 mk. År 1891 utgjorde grundfonden 12,417 mk 36 p. Under år 1881 utgjorde insättningarna 4,037 mk 20 p. samt år 1891 25,703 mk 51 p.

Den 1 augusti 1889 öppnades i staden statstelegrafkontor och har antalet in- och utgående samt genomgående tekegram warit: år 1889 - 2,932; år 1890 - 13,581 samt år 1891 - 15,581.

Under år 1885 afsändes inom Finland genom Hangö postkontor 24,518 wanliga frankerade bref samt 4,638 brefkort. Under år 1890 afsändes 47,606 wanliga frankerade bref samt 6,318 brefkort.

* * * * *

Om någon råkar ha ett exemplar av "Hangö stads nådiga fundationsbref jämte andra stadens uppkomst och utweckling rörande förordningar" så vore jag mer än lyckligt välvillig att få ta del av en kopia på trycket i fråga.

Så var det då dags igen

Det är inte så länge sedan jag, öppet och enligt egen åsikt välmotiverat, bestämde mig för att sluta av med att kalla Hangö till Finlands Chicago.

Det där med att Hangö kallas till Finlands Chicago härrör sig för övrigt från medieartiklar på 1980-talet, då det gjordes en undersökning om var det procentuellt sett till invånarantalet begås flest brott. Och svaret var även då Hangö. Liksom det var i en undersökning i medlet av 1990-talet.

Att Hangö har en av de högsta rent statistikmässigt sett nivåerna av vålds- och egendomsbrott i landet som nu Janne Kaseva - till sin egna stora förvåning, enligt dagens Iltalehti - konstaterat i sin pro gradu avhandling gällande inhemsk brottslighet är således inget nytt.

Inte fan förvånar det mig, snarare förvånar det mig att ingen ser sambandet mellan det allmänna intrycket bland de unga som besöker Hangö varje sommar, de som tror sig vara i södern - med "vemfanbryrsig" attityden - och den ökade brottsstatistiken varje sommar.

En pro gradu gjord med betoning på vem som begår de brott som anmäls i Hangö och varifrån de är hemma vore mer värd. Även statistiskt sett.

Vad som stör mig mest i en sådan här avhandling, som Janne Kaseva nu publicerat, är det faktum att han helt kallt säger - fortfarande enligt tidningen Iltalehti - (översatt citat från finskan);

- I min forskning har jag inte tagit med orsakerna till enskilda kommuners brottslighet.

Så det är egentligen ingen forskning han har gjort. Han har sammanställt siffror och fått dem vinklade till ett, som han inbillar sig, överraskande resultat.