Nya donationer till museet

Hangö museum har denna sommar och höst fått tre stora donationer.

Fotodonation från Reino Kaukorantas kvarlåtenskap, dit det hör tiotals fotografier från hotell Regattas begynnelseskede samt Helkamafabrikerna.

Raimo Kuittinens fotodonation dit det hör bl.a. tiotusentals fotografier bl.a. från tiden då han var Hangötidningens fotograf på 1960- och 1970-talen. Till samlingen hör bl.a. rikligt med fotografier om Hangös industrier och dess produktion.

Sarfvik-Nymans stiftelsens donation som kompletterar stiftelsens tidigare i år gjorda stilmöbeldonation. Till den nya donationen hör sex vita stolar, två vita bord, en soffa, en byrå och en kristallkrona. En del av möblerna kommer att användas i museets sommarutställning 2010.

Jag har för mig att Hangö museum nu börjar ha en avsevärd samling Hangö-bilder. Mycket bra. Som bekant säger ju en bild mer än 1000 ord.

Lappvikföräldrar bekymrade

Föräldrar är missnöjda med dagvården i Lappvik.

Staden slog i våras ihop det svenska daghemmet Bullerbyn med Lappvik daghem. Följden blev både trängsel och språklig förvirring. Det anser föräldrar som samlat in namn mot spardagiset, rapporterar Svenska YLE. Förvirrat har det varit även tidigare...

Jag har aldrig hört talas om "Bullerbyn", fast jag som barn bodde ett antal år i Lappvik. Även med egna barn har jag tillbringat tid i det höghusområde som nu benäms bullerbyn.

Föräldrarna är också missnöjda med den svenska servicen. Lappvik daghem är enligt stadens webbplats tvåspråkigt med en tvåspråkig grupp för barn i åldern 3 - 5 år samt en svensk och en finsk förskolegrupp, klagar föräldern Nina Nyström på inför det offentliga Vega Västnyland.

Problemet här, misstänker jag, är igen ren lättja. Kanske att Nina Nyström med medunderskrivare i adressen, som är ansvariga för namninsamlingen som vi har denna gång, bor i de höghus där barnen blev lämnade dagligen?

Avsikten är, att flytta daghemmet till den kombinerade svensk-finska skolan, där utrymmen finns för diverse aktiviteter. Stör det någon?

En motivering, som de som skriver under namninsamlingen har, är; Om det är många föräldrar på en gång, så ryms de inte in.

Kanske det inte är meningen att föräldrar ska rymmas in?

Rymdes föräldrarna in i den 3-rummare som fanns i höghusområdet?

På den tiden hade vi språkbad, i det gamla Finland, utan att behöva skriva det som "Språkbad", så var det just den här vägen vi lärde oss språk. Även svenska.

Tage's Fisk

Den traditionella strömmingsmarknaden i Helsingfors inleddes i går för 267:e gången i Södra hamnen.

Försäljningen började redan tidigt på morgonen. Officiellt öppnade Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen strömmingsmarknaden på förmiddagen.

Med var även Tage's Fisk från Hangö, som nu kan lägga ytterligare två pokaler till sin samling; den här gången för den bästa kryddfisken och den nästbästa strömmingsdelikatessen

Strömmingsmarknaden fick sin början år 1743. I likhet med tidigare år finns 30 båtlag och ungefär lika många försäljningsbilar på plats.

Konstituerande bolagsstämma

Söndagen den 4 oktober 1891 kan vi i tidningen Hangö läsa om följande fusion:

- Konstituerande bolagsstämma med det af Porter och Ölbryggeri Aktiebolaget i Ekenäs samt C. F. Hultmans bryggeri aktiebolag, nu förenade och däraf nybildade bolag "Aktiebolaget Hultmans bryggerier i Ekenäs" hölls därstädes i torsdags. Wid stämman inköptes af konsul K. Korsman Hangö ölbryggeri.

Till bolagets disponent waldes konsuln W. von Bonsdorff; till bryggare wid bryggerierna i Ekenäs bryggmästaren Edw. Carlsson och till bryggare wid Hangö bryggeri bryggmästaren B. Madsén.

Till direktion waldes konsul G. Böning, rådman Isak Taucher, fabrikanten Frans Höijer och handlanden A. F. Borenius och till dess suppleanter bryggmästaren Edw. Carlsson, handlanden C. Österholm, konsul K. Korsman och häradshöfding A. Kumlin.

Nylands landskapsparlament

Nylands landskapsförbunds landskapsparlament hålls under dagarna 26-28.11.2009. Temat för detta år är regionförvatlningsreformen ur Nylands perspektiv och utvecklingen av regionstrukturen och trafiken.

"Parlamentet är ett gemensamt diskussionsforum för landskapet. I år är det möjligt till högklassiga inledninganföranden och föra uppbyggande diskussioner om framtiden.", läser jag ur stadsstyrelsens protokoll från i måndags.

Att delta endast i seminariet ombord (26.11.2009) kostar 50 € (inkl. skatt) och hela landskapsparlamentet kostar beroende på hyttkategori från 310 euro till 390 euro.

Jag har aldrig hört talas om ett landskapsparlament förut, men förhoppningsvis vet Jouko Kavander, som är stadens representant ombord på Silja Serenade och i Stockholm (?!) vad han sysslar med.

Man kan förstås fråga sig vad ett landskapsparlament för Nyland gör i Stockholm, finns det inga mera lokala utrymmen att hålla sådant här på?

Om någon, likt jag, är nyfiken på vad Kavander har på programmet - annat än Kaffe Avec - går det att få hela programmet HÄR

Ekenäs BB

Jag har inte tidigare tagit "offentlig" ställning till problematiken kring bevarandet av en förlossningsavdelning i Ekenäs.

Personligen är jag av samma åsikt som Hangö stad i sitt utlåtande, liksom jag även för ovanlighetens skull håller med Hangö Finska Församling; Fingrarna bort från en fungerande enhet som behövs! Visserligen uttryckte de det på ett mera finkänsligt, och kanske mera diplomatiskt, sätt än vad jag brukar göra.

Åsa Gottberg från Ekenäs är en av de aktiva bakom en grupp på Facebook som ordnar en marsch i Helsingfors på onsdag om en vecka. Mera detaljer om resor o.dyl går att finna där, men i korthet:

"Vi samlas på Järnvägstorget kl. 17.00 onsdagen den 7.10.2009. Därifrån marscherar vi till Riksdagshuset... Bussar ordnas från Ekenäs via Karis, Ingå, Sjundeå etc. Hangöbor, om det finns intresse för en buss från Hangö, meddela Åsa Gottberg, som också tar emot anmälningar till bussarna. Åsa nås på e-post adressen bevara.bb@gmail.com. Anmälningar till bussresorna tas även emot av Åsa under Storsamlingen för Ekenäs BB som hålls i Ekenäs inkommande lördag (3.10)."

Tyvärr tror jag inte att det kommer att göra någon skillnad, men eftersom jag hör till den kategorin av medborgare som brukar säga; Sit int å klaga om int du ha rösta, så röstar jag så här. Gör det ni med.

Ljungbo

Det gamla åldringshemmet Ljungbo i Hangö borde byggas om för att sysselsätta arbetslösa. Nu står Ljungbo tomt sedan många år tillbaka, konstaterar invandrarkoordinator Börje Mattsson på dagens YLE-Västnyland.

Som hangöbo vet jag att ett tomt Ljungbo bekymrar - inte enbart invandrarkoordinatorn, utan även hangöbor -, men jag vet också att tekniska verket, i samspråk med kultur- och ungdomssektorn, miljöverket samt Sydspetsens nyföretagarcentral r.f. har planerat att inhysa unga lovande "wannabe"-musiker i lokalerna.

Problemet för tillfället ligger på det administratoriska planet, så som fallet ofta är numera inom det kommunala - Vem ansvarar, och för vad. Inget frågetecken. Och naturligtvis på det rent ekonomiska - Vem betalar renoveringen?

Huset är i så dåligt skick så det krävs omfattande renovering av bland annat vatten och avlopp, men bara det här görs så tror Mattsson, igen enligt YLE, att man ganska snabbt skulle kunna fylla huset med olika aktiviteter.

Det tror nog jag med, men vem betalar?

Han är en jäkel på att hitta på grejer, Mattsson, men av vilken orsak har han börjat snegla på Hangö under senare tid? Har han planer på att flytta hit?

Mera permitteringar

Levator i Hangö har inlett samarbetsförhandlingar på grund av att orderboken snart är tom. Samarbetsförhandlingarna gäller hela personalen på cirka 100 personer. Förhandlingarna handlar i första hand om permitteringar men uppsägningar är inte heller uteslutna.

Permitteringarna vid Rautaruukkis fabrik i Lappvik i Hangö fortsätter i nästa vecka. Arrangemanget gäller så gott som hela personalen på ungefär cirka 130 personer i Lappvik.

Helos samarbetsförhandlingar närmar sig slutrakan. Permitteringar har de ju kört med redan en längre tid, men nu ser det ut som om arbetsstyrkan måste minskas permanent.

Samtliga ur personalen på Visko Teepak kan komma att bli permitterade. Nästa vecka inleds samarbetsförhandlingarna där. Orsaken. även där, är den orderbrist som fabriken lider av.

Och värre tider blir det, innan det vänder. Om det ens mera vänder i Hangö.

Köp en ambulans...

Försäljning av avskrivna arbetsmaskiner och fordon.

Hangö stads tekniska och miljöverk arrangerar försäljning av avskrivna arbetsmaskiner och fordon på verkets depåområde vid Såggatan 7. Försäljningen sker enligt anbud.

På försäljningslistan står bland annat en gammal ambulans, en traktor, båtar m.m. m.m.

Maskinerna och fordonen finns till påseende på Hangö stads depåområde vid Såggatan 7, samt på stadens hemsidor.

Anbud tas emot under tiden 5-30.10.2009 och kan lämnas in per elektronisk post eller per brev, mera information och kontaktuppgifter går att läsa på nätet.

Generalplan för stamstaden

Den nya generalplanen för stamstaden är färdig, och går i sin helhet att läsa HÄR (på svenska och finska, såsom det bör vara).

"Målet med delgeneralplanen är att utveckla centrumområdet till en aktiv och fungerande del av stadsstrukturen. Man vill öka möjligheterna att bo i centrum och göra den kommersiella servicen attraktivare och trygga arbetsplatssjälvförsörjningen, rekreationsförbindelserna, skyddet samt en mångsidig användning av stranden. Ett fungerande trafiksystem i centrum är ett livsvillkor för stadens konkurrenskraft.", läser jag.

Centralt i denna plan är en hel drös med nya egnamhemstomter, utvidgning av alla redan befintliga hamnar, samt en stor ny hamnanläggning vid Koppnäsudden.

Jag hoppas verkligen att Hangö hittar invånare (läs "skattebetalare") för dessa storslagna planer.

Ur Hangös historia

Den förträffliga tidningen "Hangö" körde 1891 en serie korta, men sett ur dagens perspektiv intressanta, artiklar gällande Hangös historia. Här ett exempel, hämtad ur tidningen som utkom den 25 september 1891 (stav- och tryckfel är i vanlig ordning återgivna enligt originaltexten):

Följande data torde icke sakna sitt intresse:

År 1809 fans "Sjötullkammare" i Hangö, 1815 hade Hangö en handlande och 1820 en "Strandfogde". År 1820 fans en "Dykeriuppsyningsman" stationerad i Hangö och samma år voro lotsar stationerade å Drottningberg.

Drottningberg tyckes hela den jord blifvit kallad, som nu intages af järnvägsstationen och Hangö stad, ty i kyrkoboken säges "begrafen å Drottningberg" och enligt gammalt folks uppgifter var kyrkogården belägen där skolhuset och tomterna n:ris 7, 9 och 6 vid Berggatan nu är belägna. Enligt folkets utsago skola blott 9 personer blifvit jordade därstädes, men enligt Bromarfs kyrkoböcker äro 14 personer begrafna på "Gamla begrafningsplatsen". Enligt 1809 års kyrkobok begrofs ett lik på "gamla begrafningsplatsen". Enligt 1810 års ett på "gamla" och ett på "nya" begrafningsplatsen. Med "nya" kan ej afses annat än den nuvarande "grekiska". Är den invigd till lutersk och sedermera omvigd till grekisk? Eller är den ännu lutersk? Åren 1876-80 blefvo ganska många luteraner där begrafna.

Lärarpermitteringar

Den svenska bildningssektorn godkände i går de omdebatterade permitteringsarrangemangen för hangöskolornas lärarkår.

Permitteringarna sker sålunda, att lärarna är 5 dagar permitterade under elevernas höstlov i slutet på oktober och fyra dafar till innan den 18 december. Meningen är att permitteringarna sköts då det är så lite elever som möjligt i skolan, bl.a. beaktas praoveckor o. dyl.

Ser inte hur eleverna kunde lida av lärarbrist då de inte ens är i skolan.

Samtidigt läser jag i olika debattinlägg att föräldrar till elever i skolorna är "oroliga för bristande säkerhet på lektionerna".

Med all respekt för oroliga föräldrar, jag hör även själv till den kategorin, men som vi alla vet om vi tänker tillbaka några år och ser oss själva i spegeln; Kunde vi övervakas?

På samma möte, i går, under rubriken "Trygghet och säkerhet i skolan" dryftades bristen på övervakningskameror på skolgården i Hangöby skola. Motiveringen till att sådana behövs är att det efter skoltid lär förekomma rökning, alkoholdrickande samt mopedkörning.

Jaha.

Arbetslösheten steg i Raseborg

De senaste arbetslöshetsiffrorna visar att arbetslösheten steg i Raseborg och Ingå.

Så även i Hangö.

Från att i Juli varit 11.7% till Augusti månads siffror på 12.5%.

Förskräckligt, men inte förvånande. Det kommer att bli värre innan det blir bättre. Orsakerna är många, men den stora genomgripande sanningen här, är att den industrialisering av udden som skedde på 1960, -70 och ännu in på -80 talen nu har nått sin kulmen. Eller egentligen redan krypit över den.

Tyvärr.

Dessa siffror visar bara vad vi alla vet, och har vetat sedan många år; Arbetstillfällena är betydligt flere under sommarmånaderna i Hangö, än vad de är under den "tysta" vintertiden.

För den nusittande administrationen finns det endast en utväg; Det gäller att ta skeden i vacker hand och samtidigt se sanningen i vitögat. Industrierna går dåligt - satsa på någonting annat. Driftighet saknas inte i staden.

Det går inte att samtidigt flirta med industri, turism och fiske. Inte i Hangö, tydligen.

Hamnen i all ära, den har närt mången ynglings utbildning genom åren. Tyvärr har det blivit tvunget att införskaffa den högre utbildningen på annan ort. Kanske även där finns förbättringsmöjligheter?

Gröna Kajen

Restaurang Gröna Kajen försvarar fortfarande restaurangkulturens långa traditioner i Hangö. Man kan nästan kalla "Grönan" för en institution för de tre-fyra generationer som hunnit besöka stället.

Huset på Boulevarden uppfördes redan 1882 av speditören Karl Boström och ägdes senare av konsul Karl W. Korsman.

Efter andra världskriget, då kyrkan i staden var skadad, omändrades flygeldelen tillfälligt till kyrkolokal och senare användes den till klädförråd för stadens garnision. 1960 öppnades restaurangen, så vi kanske snart får ett 50-års kalas?

De första ägarna till restaurangen var Hans och Berit Shütt. Familjen Shütt sålde år 1965 etablissemanget till Anne-Marie Sundman, som gav krogen dess nuvarande namn. Det var ochså Sundman som införde den vitt berömda paellan på menyn. Pentti och Elsi Westman köpte Grönan 1972, och fortsatte med de traditionella rätterna.

Den nuvarande innehavaren Peter Stenström har satsat på live-musik. Andra förändringar har blivit påtvingade av tobakslagen och liknande styggelser, men Gröna Kajen lever vidare.

Låt oss hoppas att "Grönan" står kvar minst 50 år till!

Understöd för NiVå-verksamheten

Nätgymnasiet i Västnyland och Åboland (NiVÅ) ansökte om pengar för att utveckla lärmiljöer, m.a.o. att fortsätta finansieringen av nätundervisningsprojektet.

NiVÅ beviljades 12 000€ för det här ändamålet.

Det betyder att kommunernas andel av de administrativa kostnaderna ärmindre de inkommande två åren. Dessutom kan lärarnas fortbildning finansieras till en del med de här pengarna. Medel kan även användas till att utarbeta nya nätkurser.

Med i projektet är gymnasierna i Åbo, Pargas, Kimito, Hangö, Ekenäs, Karis och Virkby.

Kursutbudet går att hitta på HÄR.

Hangötidningen nu på nätet

Delar av Hangötidningen går nu att läsa på internet. Bland de rubriker man har för tillfället finns: "Gamla polishuset i Hangö blir resehem i retroanda", "Ledande tjänstemän i Hangö polisanmälda" och "Hangö museum avrundar jubileumsåret med utställning". Alla läsvärda artiklar.

Då Hangötidningen började utkomma endast en dag i veckan utlovades någonting sådant här. Tillsvidare är det ju enbart samma artiklar som går att läsa i pappersversionen, och i efterskott, men jag tycker att det verkar vara en lovande start.

Layouten ser bra ut och artiklarna, så här långt, är läsvärda. En tillgång för de som inte har möjlighet att läsa Hangötidningen på traditionellt sett.

Här är adressen: http://hangotidningen.canews.fi/sv

Tjänstemän polisanmälda

Även hit ut till skärgården, där jag nu "firat semester" når mig ett rykte om att saker är på gång i Hangö.

Ledande tjänstemän i Hangö polisanmälda, rapporterar Hangötidningen.

Ett flertal polisanmälningar har gjorts mot flera personer i ledande ställning inom Hangö stad. Bland de anmälda återfinns bland annat tekniska verkets direktör Sten Öhman samt stadsingenjör Martti Kerkelä. Även tidigare gatuchefen Jukka Lepola och förre stadsdirektören Tom Axberg nämns i detta obehagliga sammanhang.

Anklagelserna berör bl.a. arbetsplatsmobbning och slösande av pengar. Vore intressant att få detta mera preciserat, men det kryper väl fram med tiden.

Från tidningen Västra Nyland får jag veta att det är Nylands Arbetsskyddsdistrikt som vänt sig till polisen med begäran om undersökning.

Intressant finner jag det att representanterna för centerns fullmäktigegrupp, Eero Koli och Kim Grönberg, presterar en välskriven insändare om ämnet i samma nummer av Hangötidningen som nyheten förekommer i.

Snart dags att belöna mödrar

Dags att välja och belöna årets mammor (sic!, de flesta av dem behöver en belöning, minst en kram).

Förslag på mottagare av nästa års morsdagsmedaljer i Södra Finlands län skickas till länsstyrelsen senast den 13 november 2009. Förslagen framställs på ansökningsblanketter som finns att få på kommunkanslierna, hos länsstyrelsen och på internet på adressen: www.suomi.fi under namnet kunnial1 och kunnial2. Ansökningarna skickas till länsstyrelsens social- och hälsoavdelning i Tavastehus, Helsingfors eller Kouvola. Medaljerna överräcks på en riksomfattande fest som ordnas på morsdagen kommande vår.

Medaljen beviljas för meriter som en exemplarisk fostrare av barn och ungdomar och främjare av familjeliv och föräldraskap. Medaljen kan också beviljas för tryggande av omsorgen och omtanken om andra på ett solidariskt sätt även i vidare utsträckning, t.ex. i barnskydds-, familje-, ungdoms- och idrottsorganisationer eller i andra samhällsorganisationer.

Som mottagare av medaljen kan föreslås en biologisk mor, adoptivmor eller fostermor som har fyllt 40 år. Morsdagsmedaljen beviljas dock inte en person som har fostran som yrke. Syftet är att de mödrar som belönas såväl till meriter som till ålder mångsidigt representerar mödrarna av i dag. Antalet barn är inte någon avgörande grund för att bli beviljad en morsdagsmedalj.

Ansökningarna lämnade av de egna barnen till kandidaten ska vara försedda med minst två tillförlitliga, av varandra oberoende förord av sådana organisationer eller andra samfund som känner familjen i fråga väl. Minst hälften av framställningarna ska dock komma från kommuner, organisationer eller motsvarande samfund. Andra anhöriga, bekanta och grannar kan ta initiativ, men själva framställan ska lämnas in och ansökan undertecknas av en myndighet, organisation eller annat samfund eller kandidatens eget barn.

I Södra Finlands län kommer nästa år 14 medaljer att delas ut till meriterade mödrar. Medaljen beviljas för meriter som en exemplarisk fostrare av barn och ungdomar och främjare av familjeliv och föräldraskap. Syftet är att de mödrar som belönas såväl till meriter som till ålder mångsidigt representerar mödrarna av i dag. Den nedre åldersgränsen är 40 år, och medaljen beviljas således också yngre mammor.

Djurvård

Stadstyrelsen godkände den 18.9.2006 ett avtal med Alhovs Djurhem Öb/Heidi Rosqvist om omhändertagande av djur. Avtalsparter är ytterligare Raseborgs stad och Ingå kommun.

Eftersom verksamhetsområdet är brett och antalet djur som måste omhändertas stort bör enligt företagaren ersättningen för verksamheten höjas. Raseborgs stad har godkänt ärendet så, att ett nytt avtal med annars samma innehåll men med korrigerad ersättning ingås.

Totalersättningen skulle höjas från 5 500 € till 9 000 €/år. Hangös andel skulle höjas från 1 320 € (24%) till 1 980 €/år (22%).

En ganska häftig, men möjligtvis behövlig, höjning. Samtidigt kan man ju konstatera att Raseborg höjer mera än vi. Igen.

Det kom ett brev

Hej,

Hangö Skvaller voisi hyvin ottaa kantaa kaupungin velkaantumiseen vaikuttaneisiin syihin. En voi käsittää ettei kukaan paitsi uusi kaupunginjohtaja ole ottanut asiaa erityisesti esille.
Käsitykseni mukaan suuri joukko nykyisiä valtuutettuja ovat olleet vaikuttamassa Hangon nykyiseen tilanteeseen. Maassamme on ollut yli 10 vuotta kestänyt noususuhdanne ja tänä aikana Hanko on vain velkaantunut. (ja rajusti)

Suurimmat ongelmat ovat sataman aiheuttamia. Junalauttayhteys, Superfast, ja erilaiset muut sataman laajennustoimet. Viimeisin panostus oli uusi laituri johon otettiin uutta velkaa v. 2007 ja nyt nekin velat ovat kaupunkilaisten niskassa.

Viime vuoden lopussa velkaa per asukas oli n. 3300 e joka oli jo noin 50 % enemmän kuin muissa kaupungeissa keskimäärin. Nyt laskin että velkaa alkaa olemaan n. 5300 e per asukas ja se ei vielä tule riittämään.

Tällä vauhdilla tämä kaupunki lakkaa olemasta itsenäinen ja elinkelpoinen.

Luin artikkelin jossa kerrottiin että hangon kouluttautumisaste on maamme alhaisin. Asia hämmästytti aluksi mutta ei enää. Satama on tämänkin asian aiheuttanut.
Monet nuoret ovat jumiutuneet satamaan. Satama on tarjonnut helppoa työtä jossa kaiketi suht hyvä palkka. Korjatkaa jos olen väärässä. Ja ne jotka ovat lähteneet muualle opiskelemaan eivät ole palanneet kotikaupunkiinsa. Syy on selvä: Innostavien ja moderinien työpaikkojen
puute.

Katson että viimeaikaiset keskustelut sataman laajentamiseksi Kuniningatarvuoren suuntaan merta täyttämällä ovat edesvastuuttomia. Tällä kaupungilla ei ole varaa laajentaa satamaa, ei millään ehdoilla. Uskon että tähän suunnitelmaan tulevat pistämään jarrua korkeammat tahot.
Hankolaisia ei voi enää enempää velkaannuttaa.

Sataman liikenne on myös onglema keskustalle. Jos satamaa laajennetaan se on pois kaikelta muulta toiminnalta kuten nyt on käynyt. Jos tämä kaupunki halutaan jaloilleen, tarvitaan siihen matkailuelinkeinoa ja paljon muuta mutta ei satamainvestointeja.

En usko että kaupunki tulee selviämään itsenäisenä ja tämän velkataakan kanssa.

Med vänlig hälsning

***

Till mångas förvåning, vad jag misstänker att kan bli en orsak för många att få stora bestörtningsanfallet, publicerar jag ett brev skrivet på finska. Orsaken är helt enkelt den, att jag till många delar håller med brevskrivaren. I synnerhet den delen som behandlar utbildningsnivån i staden.

Brevskrivaren vill vara anonym, vilket jag även denna gång respekterar.

Dagens svammel

Inför veckans möte i bildningsnämnden finns under "till kännedom" avdelningen ett bidrag från vår givmilda stat.

Utbildningsstyrelsen har beviljat statsunderstöd, sammanlagt 25.134 € för kostnader under 2008 gällande stödundervisning till elever med främmande språk. Här bör ju genast påpekas att det är ett understöd betalat i efterskott.

Det där med "främmande språk" är ju ett intressant och förmodligen politiskt korrekt sätt att säga "Turkar ska lära sig finska"... Eller?

Jag råkade i går kväll i en diskussion gällande språk. På den tid jag gick i skolan, läste vi svenska, finska, engelska och tyska. Och de var alla "pakkopulla". Som "frivilligt" ämne var vi dessutom tvungna att välja mellan franska och ryska.

Numera ska vi ju inte få prata om "pakkoruotsi" eller "pakkosuomi", men jag anser fortfarande att det nog inte gör någon någon skada att kunna, ens behjälpligt, ett främmande språk.

Vad sedan kommer till den löjliga summan på 25.134 euro... Man kan ju bara önska bildningschefen Terhi Mantere lycka till, och tacka de lokala gudarna för att vi inte fick hit flyktingcentralen.

Hangon suomalainen kansalaisopisto ansökte från Utbildningsstyrelsen på våren om understöd i form av studiesedel. Som målgrupper preciserades invandrare, arbetslösa, seniorer och pensionärer samt de med låg grundutbildning.

Hangon suomalainen kansalaisopisto ansökte sammanlagt om 2550 €, som samarbetskumpan nämndes Hangö svenska medborgarinsitut. Enligt beslutet beviljades Kansalaisopisto 2500 €. Summan delas jämt med Mbi.

Det här understödet fördelas i studiesedlar á 25 €, som berättigar personer i de ovannämnda grupperna att ansöka om understöd för kurser i språk, adb, motion och hälsa, allmänbildning och hantverk. En sedel kan användas för finansiering av flere kurser. Heh!

En person kan, efter att ha bevisat sig höra till någon av ovannämnda grupperna (hur man gör det kallas byråkrati), erhålla en studiesedel. Vad det kostar att bevisa detta talas det inte om.

Dykare städar igen

Hanko Diving arrangerar sin andra städdag under ytan i Östra hamnen i Hangö nästa veckas lördag, den 19 september. Dagen arrangeras inom ramarna för Project AWARE, som grundades av dykinstruktörernas förbund PADI för att poängtera hur viktigt det är att dykare – och andra som är i kontakt med vattendragen – bär sitt ansvar för miljön.

Frivilliga kan anmäla sig per e-post till aware@hankodiving.fi genom att meddela hur många dykare/ytpersonal som deltar (senast i dag, söndagen den 13.9.).

Nu vet vi ju alla, att dylika evenemang ordnats även tidigare. Men hur jag än rådbråkar mitt trötta huvud, kan jag inte komma på i vems regi det tidigare fungerat. Kanske någon kan hjälpa mig här?

Hur som helst, en bra grej är det.

Säsongavslutning

Säsongavslutning på Park i kväll.

16.00 framåt.

Välkomna.

Bilden ovan är ett fotografi av en tavla, målad av konstnären Pekka Vehviläinen, som jag och min hustru fick i gåva då vi gifte oss för några år sedan.

Reservövningar

Jaha. Så var jag då tillbaka efter fem dagar i skogen. Måndag till fredag kväll tillbringade jag med landskapstrupperna i syndalen med omgivande omgivning. Lärorikt.

Medan jag var frånvarande har bland annat följande händelser timat:

- YLE Västnyland (09.09) pratar på om Hangö hamn och rubricerar: "Försiktig optimism vid Hangö hamn", ett påstående man grundar på ett uttalande av hamndirektör Paavo Lyytikäinen;
Plusresultat är kanske inte att vänta men ett mindre minus, säger han.

En liten ironi i sammanhanget är det faktum att hamnnämnden på sitt senaste möte (08.09), bland alla sekretessbelagda ärenden, fann tid att planera hamnens tillväxt söderut.

- Hangö fullmäktige godkände detaljplaneändringen och det nya markanvändningsavtalet för Regattatomten. Kanske det nu börjar hända någonting... MEN; Nu följer en 30 dagar lång besvärstid innan arbetet kan komma igång. Jag, och många andra med mig, väntar med spänning på vad det nu ska hittas på för besvär.

- Senaste torsdags Hangötidning kan rapportera om en misshandel i Hangöby, ofog på Gentoftegatan och Linjegatan samt ett fall av stöld på Esplanaden. Någon som behövde en cykel.

- Hangö AIK fyller 100. Utöver att föreningen grundades under namnet Hangon Toverit 1909 och någongång på 30-talet bytte namn till Hangö AIK är det inte mycket dagens medlemmar känner till om sin förenings förflutna, säger föreningens ordförande Raili Peni i tidningen Västra Nyland. Kanske något för en lokalhistoriker att ta fasta på?

Vad mera? Ingenting från medieutbudet. Så en nyhet:

I Hangö ordnas det för andra året ett maratonevenemang. Arrangörerna för evenemanget, som ordnas 3.10.2009, har kontaktat Hangö Hamn och önskat att de såsom tidigare får använda Smörmagasinet och dess parkeringsplats som startplats för loppet. Hamnen stöder evenemanget liksom ifjol med en summa på 1000 euro.

Och ett rykte:

Hangö Stevedoring klarar inte längre av att betjäna sina kunder. Bilbåtar som ämnat anlöpa hamnen skickas numera vidar till St. Petersburg och Nordsjö, för att Stevedoring har för lite personal. Samtidigt diskuteras nu i ledningen för Stevedoring en uppsägning av ytterligare 20 personer, med motiveringen att trafiken i Hangö är för liten.

Skolgång

Det där med att få barn och ungdomar att gå i skolan har säkert varit ett problem i alla tider. Själv trivdes jag inte heller så bra där. Numera är ju frågan om det finns några skolor för barnen att inte trivas i. Den frågeställningen är ju, såsom så mycket annat, inte ny. Tidningen "Hangö-Bladet" kan den 6 september 1910 berätta följande:

Stadens folkskolor och Bromarfbarnens skolgång.

Under flere år har det varit vanligt, att barn till Bromarf bor som varit bosatta nära stadsrån och därför haft det lättare att besöka dagens folkskolor än Bromarf kommuns egna, tillåtits att göra det. Folkskoledirektionen har, såsom af oss nämnts, beslutit att icke längre tillåta sådant. Ehuru frågan då det icke rör sig om något större antal barn, icke har någon synnerligt afsevärd betydelse kan den dock vara värd, att något vidlyftigare belysas.

Motiven för folkskoledirektionens ståndpunkt äro, att Hangö stad naturligtvis icke har någon skyldighet att sörja för skolundervisning åt barn, hvilkas föräldrar tillhöra en annan kommun och icke betala skatt till Hangö, synnerligast då för dessa barn skolor finnas, upprättade och underhållna af den kommun, dit barnen höra. Dock har direktionen ansett att barn, hvilkas föräldrar tidigare tillhört Hangö kommun, men utflyttat ännu ett år efter utflyttningen böra få besöka stadens folkskolor. Detta för att intet plötsligt afbrott i deras skolgång skola inträffa.

Minoriteten i folkskoledirektionen, till hvilken folkskoleinspektorn anslutit sig, har åter ansett att dessa Bromarfbarn - om staden därigenom icke tillskyndas särskild utgift - borde få besöka lägre folkskolan, då sådan icke finnes inom Bromarf. Man skulle taga in endast så många barn från Bromarf, att inrättande af någon ny klass för deras skull icke blefve nödigt och för dessa barn skulle en afgift af 8 mark per år uppbäras.

Härigenom skulle, allt medan staden icke hade några utgifter därför, utan en liten inkomst, föräldrarnas önskan att få sina barn undervisade i stadens folkskolor kunna tillmötesgås.

Folkskoledirektionens majoritet har dock stannat vid den förra meningen och härefter få, på redan nömnda undantag när, barn från Bromarf icke intagas i stadens folkskolor.