Ryska kyrkan

Tidningen "Hangö", den 5 augusti 1894:

- Angående den ryska kyrkan i Hangö wet ryktet numera berätta, att arbetet med densammas uppförande skall påbörjas inom kort, möjligen redan under instundande höst. Wi ha blifwit upplysta om den hopsamlade summan faktiskt belöper sig något öfwer 8,000 mk samt att ritningarna till byggnaden allaredan äro godkända af ärkebiskop Anthonius, och komma med det snaraste att inlämnas till wederbörande myndighet i och för winnande af fastställelse. Enligt hwad det påstås skall tillstånd meddelats intressenterna uti den påtänkta kyrkobyggnaden att gratis afhämta färdighuggen sten till byggnadens grund från den å järnwägsområdet belägna krutkällarruinen. Häraf att döma skulle det således icke töfwa länge innan man får se en rysk kyrka resa sig härstädes; det enda man ännu icke tyckes wara fullt på det klara med är platsen, där templet skall stå.

Utställningar

I biblioteket kan man för närvarande ta sig en titt på Tapio Kekkonens fotografiutställning "Hangö i bilder - förr och nu". Utställningen är öppen under tiden 4 - 28 augusti.

I stadshusgalleriet har bildkonstnären Jenny Moed sin utställning "Främmande fåglar". Moeds fåglar går det att ta sig en titt på fram till den 15 augusti.

Och Veckans Toalett

För att glädja oss alla, har jag denna vecka en bild på en toalett med maritimt inspirerad design. Toaletten är, även denna vecka, betydligt senare installerad än huset är byggt.

Vad som gör denna krog, som uppfördes 1938, en aning speciell i våra förhållanden är att den inte administreras på normalt sätt.

För att underlätta Googlandet för Krister, kan jag berätta att ritningarna i tiden uppgjordes av en arkitekt vid namn Bertel Liljeqvist, som bland många andra kyrkor även ritat kyrkan till vänster. Färdigställd 1950.

Hangö Tryckeri & Tidningsaktiebolag

Tidningen "Hangö" kan den 3 augusti 1890 berätta följande, gällande nyhetsutbudet i Hangö:

- "Hangö Tryckeri & Tidningsaktiebolag" är namnet på det nya bolag, som bildats härstädes och af Herr Kaustell genom köp öfwertagit dennes härstädes inrättade boktryckeri. Till samma bolag har Herr Ferd. von Wright jämwäl öfwerlåtit utgifningsrättigheterna för tidningen "Hangö", hwars answarige redaktör fortfarande kommer att blifwa Herr W. E. Lindbohm.

Bolaget hade sistlidne onsdag konstituerande bolagsstämma, hwarwid utsågs till disponent Herr Ferd. von Wright samt till fullmäktige Herrar A. Kaustell och Arthur H. Borgström.

Anders Kaustell grundade Hangö stads första tidning år 1890 men sålde tidningen redan samma år till Hangö Tryckeri- och Tidnings Ab.

I början av 1900-talet hade tidningen många konkurrenter i Hangö, bl.a. "Hangö-bladet", som blev "Hangö-pressen" 1914 och gick samman med "Hangö" 1915.

Mellan 1904 och 1941 hette förresten tidningen "Hangö", inte "Hangö", utan "Hangöbon". Officiellt.

Småstadsidyll

Nu, då hästar, motorcyklar, tennis- och bridgespelare, muskelbåtar, representanter för klassisk musik och fotbollsjuniorer m.m. börjar lämna vår stad för denna säsong, återställs lugnet. Tyvärr, kan man kanske säga. Det betyder att hösten så småningom obönhörligt närmar sig.

Evenemangskalendern på Hangö stads hemsidor kan berätta, att vi nu i augusti i stort sett har vindsurfare kvar i staden. Samt naturligtvis en och annan fallskärmshoppare.

Det borde ju tillfredsställa behovet av lugn och ro, som är så viktigt för våra sommargäster. Samma grupp som för övrigt önskar mera evenemang och aktiviteter till staden.

De senaste veckornas väder har ju varit otroligt fint, vi får hoppas att det håller i sig i några veckor till. Att sitta en varm sommarnatt och lyssna på de ljud som hörs i naturen hör till mina favoritsysselsättningar. Och det är gratis.

Bilden är förresten tagen från Högbergsgatan, med riktning mot Fabriksudden. Inte från Ekenäs, som en person gissade på då jag visade den.

Emigration kontra Immigration

400 000 finländare emigrerade under de stora emigrationsåren 1860-1930 till Amerika, Australien och Kanada. 250 000 av dem lämnade Finland via Hangö hamn. Det är ett känt faktum.

Det som det pratas mindre om, är de som återvände.

Tidningen "Hangö" har, den 1 augusti 1893, en notis som på sitt sätt belyser de återvändandes skara:

- Immigrationen från Amerika wia Hangö af återwändande emigranter öfwersteg senaste wecka utwandringen med 1 person. Senaste lördag afreste från Hangö nämligen 68 emigranter och under weckans lopp passerade genom staden på wäg till sina hemorter 69 "återwändare".

Gräset är inte alltid grönare på andra sidan...

Poker Run

Stora pojkars stora leksaker.

I går började östra hamnen fyllas av sport- och muskelbåtar, modell större, inför årets version av Poker Run.

I dag, klockan 12.30 startar båtarna mot Kasnäs i samlad trupp, och de väntas tillbaka till Hangö någån gång efter klockan 15.



Enligt uppgift har det i år inte ens anmälts 40 båtar, mot närmare 90 de senaste två åren. Poker Run är inte egentligen en båttävling utan en gemensam sommarhändelse för dem som har båtsporten som hobby, så måntro "laman" inverkar även här?


Poker Run fick sin början i Förenta Staterna på 90-talet under TV-serien Miami Vices glanstid och konceptet har fått en grundmurad ställning i USA som en av de stora motorbåtshändelserna.

Förutom muskelbåtar, är man i möjlighet att se en stor mängd vackra motorcyklar i Östra hamnen i dag, då Deep South Mc håller sin årliga utställning i samband med Wild Viking Bike Festival.

Östersjö Cup för sextonde gången

För sextonde året i rad arrangerar FC Hicken sin stora juniorfotbollsturnering Östersjö Cup. De första matcherna spelas i dag, fredag, kl. 8.30 på Rukki Arena och dess angränsande gräsplaner.

Turneringen är avsedd för pojklag i åldersgrupperna D12 (P97), E11 (P98), E10 (P99)och F9 (P00).

Detta år deltar sammanlagt 78 lag med ca 3 000 fotbollsfantaster, bestående av spelglada juniorer, tränare, ledare, och övriga volontärer samt naturligtvis familjemedlemmar.

Under det nu pågående veckoslutets tre dagar spelas sammanlagt 246 matcher.

En otrolig prestation av Hicken, att varje år få en fotbollsturnering av denna storlek att fungera. Heja Hicken!

Kräftsäsong

Kräftsäsongen inleddes som bekant den 21 juli, och enligt uppskattningar kan det bli den bästa kräftsommaren sedan kräftpesten kom till Finland för över hundra år sedan. Antalet flodkräftor har hållits på ungefär samma nivå som tidigare, men signalkräftorna fortsätter att föröka sig - på grund av gynsamma förhållanden.

För över hundra år sedan, närmare bestämt den 30 juli 1893, kunde man i tidningen "Hangö" läsa om följande intressanta försök:

- Försök till kräftodling. Af de nyligen å salutorget i beslagtagna kräftorna ha cirka 300 stycken utsatts i Busträsket i afsikt att därstädes låta desamma widare fortplanta sig. Huruwida wattnet i träsket är sådant att kräftor därstädes kunna lefwa, är man dock ännu icke fullt på det klara med.

Hittills har det ökade antalet kräftor inte synts i priset - finländska kräftor är fortsättningsvis de dyraste i världen. Så som så mycket annat finländskt.

Döda havsbottnar

Vid Tvärminne Zoologiska station studerar en grupp forskare och doktorander störningar och förstörelse av havsbottnar, skriver VN-online i går.

Forskningsgruppen med forskare Alf Norkko i spetsen har tagit prover längs med Hangö udd och konstaterat att exponerade delar av havet, det vill säga ställen där det förekommer hård vind och mycket vågor, mår bättre. Det beror på att vattnet hela tiden sköljs och byts ut mot nytt.

Det förvånar mig inte.

Gruppen har också forskat i havsfaunan, närmare bestämt bottendjur. Allt tyder på att havsbottnar med en bred fauna mår bättre än de med en marginell sådan. Forskningsresultaten relateras till Östersjöns tillstånd.

Det förvånar mig inte heller.

En allt större del av världshavens botten klassas som dött. I dag är inget liv mer möjligt på inemot 200 000 kvadratkilometer havsbotten, enligt miljöorganisationen WWF. Allra värst utsatt är Östersjön.

Omkring 42 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten uppskattas enligt WWF vara dött.

Tvärminne tegelfabrik

Som minnesgoda läsare säkert vet, är ju det gamla tegelbruket i Tvärminne till salu. Tidningen "Hangö-bladet" har, den 29 juli 1909, en artikel (lånad från tidningen Västra Nyland) som på sitt sätt belyser en del av den historiska byggnadsindustrin vi sällan hör talas om:

- Tvärminne kalksandtegelfabrik. Senaste söndag hade A. B. Ekö Ångsåg inbjudit ett trettiotal byggmästare från Helsingfors till sin under senaste år uppbyggda stora kalkstenssandtegelfabrik i Tvärminne. Meningen var att på ett verksamt sätt göra den nya industrin, dess fördelar och stora framtidsutsikter kända för hufvudstadens byggmästare, hvilka en längre tid varit hänvisade till så godt som uteslutande ryska tegel.

Gästerna, hvilka samtliga anlände till Ekenäs med 12-tåget fortsatte kl. 3.tiden med "Ekö" till Tvärminne efter att af sina värdar till först blifvit bjudna på en animerad frukost-middag å Knipan. Komna till Tvärminne togs till först fabrikens storartade, med elektr. ljus försedda, lastagebryggan i ögonsikte. Därefter styrdes kosan mot Tvärminne sandhaf, källan för råmaterialet till och hufvudsakligaste beståndsdelen af teglen. Det väldiga, af tallar omgifna och af sin sand bestående hafvet kunde ej nog beundras. I synnerhet väckte sandens jämna och goda kvalitet betraktarnes intresse. Följde de så produktionen steg för steg. Vagnarna lastade med sand rullas upp till blandningstunnan varest deras innehåll blandas med osläkt kalk, vatten och ånga. Så föres blandningen ned till pressen hvarest massan pressas till tegel hvilka strax därefter af vana plockare staplas uppå vagnarna. När dessa äro fullastade skjutas desamma in uti härdningspannorna, två till antalet och hvarje panna inrymmande tretton vagnar. Efter att uti dessa pannor varit utsatta för ett till 8 atmosfärer uppgående tryck är varan färdig till begagnande.

De skilda maskinerna och den kemiska process som blandningsmassan undergår beskrefvos utförligt af ingeniör Roering. Här voro äfven åhörarena i tillfälle att nogsamt öfvertyga sig om de nya teglens användbarhet och hållfasthet. Fabriken i och för sig, uppförd som den är å bara marken är ett ypperligt exempel på teglens utomordentligt stora motståndskraft mot köld och väta. Allmänt uttalades att röda tegel använda på samma vis icke bestått profvet närmelsevis så bra.

Sedan därpå maskinrummet och ångpannrummet tagits i betraktande bjödos gästerna på förfriskningar, hvarvid det allmänna samtalsämnet var teglen och dessas stora möjligheter. Äfven ansåg man att teglens prisbillighet, förenad med de ypperligaste egenskaper hvad handtering och användning vid murningsarbeten vidkommer, kommer att göra desamma till framtidens byggnadsmaterial.

Kl. 8 anträdde Helsingforsarne återfärden med ångaren Finby, enkom förhyrd för tillfället, efter en innehållsrik och treflig dag.

Någon möda att göra besöket så angenämt som möjligt hade man icke sparat. Äfven var hvar och en synnerligen nöjd och kanske mest på grund af det åskådliga sätt hvarpå man ställts ansikte mot ansikte mot en industri, som f. n. söker få stadigt rotfäste i vårt land. I Tyskland äro dessa tegel och denna industri redan tiotal år gammal och ha kalksandteglen som ett utmärkt byggnadsmaterial vunnit det bästa namn. För närvarande har fabriken äfven flere stora leveranser till Åbo och synes man på allvar tänka på att börja använda tegel gjorda i eget land, hänvisande den ryska tegelproduktionen att söka afsättning i eget land.

På området får uppföras skolnings-, forsknings-, inkvarterings- och förplägnadsutrymmen samt därtill hörande affärs-, gemensamhets- och hjälputrymmen. Man har anvisat en byggnadsyta för byggnaden, med byggrätt en om 3.500 vy-m2. Slå till!

Jaybird Robert

Morgondagens grillkväll på Park har en folk/blues musiker att bjuda på som gästande artist.

"Jaybird Robert" (Jimmy Träskelin) har tidigare uppträtt i Hangö som en duo med Satu Lankinen, då spelade de under namnet "Barefoot Turnips".

Nyfikna kan ta sig en titt, samt lyssna till några låtar ur Jaybird Roberts repertoar på hans MySpace sidor HÄR.

Höstsäsongen inleddes med seger

Höstomgångens första match för FC HIK i fotbollens division 3 i går kväll gav seger.

I bortamatchen mot VJS, Vantaan Jalkapalloseura, var reslutatet i halvtid 0-2, vilket också blev det slutliga resultatet. VJS ligger direkt under HIK i serietabellen, så det var en värdefull seger.

Hikkens matchvinnare var Andreas "Andy" Björkqvist, som stod för båda målen.

Nästa match är en hemmasådan den 5 augusti, då Hikken möter Ponnistus från Helsingfors. En verkligen viktig hemmamatch. I våras förlorade HIK med 2-1 på bortaplan, nu borde man vinna.

Ny järnvägsbro över Pojoviken

Tidningen "Hangö" berättar den 28 juli 1910 fäljande:

Arbetet på de nya järnvägsbroarna över Pojo viken. Arbetet på utförandet av de nya järnvägsbroarna över Pojoviken, vilka skola ersätta de hittilsvarande, vidtogo i mindre omfattning redan i vintras. Under sommarens lopp har en större arbetsstyrka varit anställd och är man nu på platsen sysselsatt med grundgrävnings- och pålningsarbeten. De nya broarna skola som känt uppföras i närheten av de hittilsvarande, på stadssidan om dessa.

Brokistorna utföras av granit. Stenen härtill anskaffas från Hangö. På vår ort har arbetet härför fortgått sedan den 16 dennes. Stenen kommer att brytas ur Drottningbergets södra ända. För möjliggörande av lättare transport har som förberedande arbete ett extra järnvägsspår utlagts till stenbrotten. Även de egentliga stenarbetena hava vidtagits. Stenen skall även huggas här. För ändamålet har redan hit anlänt måttbestämningar för c. 600 för kistorna erforderliga block, varav ett 40-tal redan äro färdiga. Stenarbetet, såväl sprängning som huggning utföres på entrepenad.

Brobyggnadsarbetet ledes som käntnt av ingeniören Emil Sonck. Stenarbetena i Hangö stå under uppsikt av banmästaren Erik Uitto. De nya broarna beräknas bliva färdiga inom en tid av två år.

Toalettbesöket

I serien toaletter.

Denna restaurang är uppförd redan 1879, och kallades då för Societetshuset. Toaletterna är dock av ett betydligt senare datum. Och det får man ju vara glad för, men det kanske vore dags för en renovering igen.

Då jag i tiderna fyllde 18, och besökte denna restaurang för första gången, minns jag att jag hade problem att hitta toaletterna i fråga. Och alkoholen hade ingen delaktighet i det... heh.

Vetenskap

Tidningen "Hangö" kan den 27 juli 1905 komma med följande upplysande rapport:

- SPIRITUOSA OCH VÅRA NÄSOR. En dansk läkare, d:r Engelbreth i Köpenhamn utger för närvarande ett större verk, som behandlar hudsjukdomarna. Till dessa hänför bland annat den röda näsan.

Orsakerna till att näsan blir röd, säger han, äro mångahanda. Öfverdrifvet begagnande af spirituosa kan vara orsaken, men det vore i hög grad oriktigt att härför sluta till, att alla som har röd näsa dricka för mycket spirituosa.

Det är en gammal kvickhet, att när man druckit så mycket att näsan rodnat, kan man få bort det röda med att dricka, tills näsan blir blå.

Men efter hvad hr Engelbreth upplyser, är det icke kvantiteten, utan snarare kvaliteten av spirituosan, som bestämmer näsans kulör.

Brännvinet t.ex. ger en glatt, mörkblå och spetsig näsa.

Bayerskt öl har äran af den blåröda, svullna, knottriga potatisnäsan.

Vin skapar den s.k. burgundernäsan, den där röda med tjocka knutar.

D:r Engelbreth anbefaller härefter som medel mot röda näsor, orsakade af spirituosa, total afhållsamhet och långvarig mjölkdiet.

Årets sjusovare

Årets sjusovare, som ju alltid försöks hållas hemlig, var den i Esbo bosatte grafikern och författaren Matti Remes. Brist på lokala förmågår även här, således.

Förutom de sex deckare med Ruben Waara i huvudrollen, som ju alla utspelar sig i Hangö, har Remes på senare tid utmärkt sig som initiativtagare till att göra Hangö till en cykelstad samt att han vill bygga en simhall i NASA-stil på drottningberg.

Den senaste i serien deckare han skrivit heter på finska "Sukellus" (Dykning), mig veterligen ännu inte översatt till svenska (?), och det var väl fint att han då fick ta sig ett dopp i Casinoparkens fontän.

Gräsklippare

Med tanke på alla de sparåtgärder som staden är tvungen att göra, tycker jag att det är ett snilledrag att fixa gräsklippningen på ett ekologiskt sätt. Fortsätt likadant, tack.

Det ryktas på stan att jag har någonting emot evenemanget "Sea Horse Week". Jag förnekar detta å det bestämdaste. Hästarna är vackra, likaledes de flesta av ryttarna.

Vad jag däremot förundrar mig över är följande; Var är alla stängsel?

Gratifikation

I tidningen "Hangö", nummer 60 från den 26 juli 1891, kan vi läsa om en numera utdöd tradition:

- Kejserlig gåfwa. Lotsuppsyning Blomqwist från Hangö, hwilken i år liksom under föregående somrar fått medfölja den kejserliga eskadern på dess lusttur i finska skärgården, har af H. M. Kejsarinnan fått emottaga en briljanterad guldring samt af H. M. Kejsaren en gratifikation i penningar. Herr Blomqwist har äfwen tjänstgjort som tolk, då de höga resandena landstigit i skärgården.

Numera går det ju inte för sig att dela ut presenter och gratifikationer hur som helst. Det ska ju anmälas till skattebjörnen, och då kan det bli dyrt att ta emot briljanterade guldringar och penningar.

Nyhetstorka

Det händer så mycket i staden denna vecka, och sommaren kulminerar i veckoslutet vi nu lever i. Detta enligt prat på stan.

Jag är av annan åsikt, sommaren är inte slut med Sea Horse Week, som har sin sista veckodag i morgon, evenemangskalendern visar oss att vi fortfarande har en hel del kvar att ge på utbudssidan i staden. Hangö Musikdagar (klassiskt violingnissel), Baltic Offshore Week (seglingar långt från stranden), Hanko Tennis (för medlemmar), Östersjö Cup (fotboll för juniorer), Poker Run (med eller utan gorilladräkter), Wild Viking Festival (för Harley Davidson fantaster) m.m. visar att vi fortfarande har över en månad kvar av intressanta evenemang.

För oss vanliga dödliga, som eventuellt inte passar in i någon av kategorierna ovan, återstår ju fortfarande Hangödagarna och Forneldarnas natt. Ypperliga tillfällen att njuta av sensommarnattens värme.

På tal om Hangödagarna, förvånar jag mig över hur siluetten då man kommer från "sjön" har ändrat. Förr såg man vattentornet, kyrktornet och konekranarna för sin blick då man tänkte på Hangö, numera ser man muskelbåtar vindmöllor och motoriserade segelbåtar.

Tiderna förändras, och vi med dem, var det någon fiffig som uttryckte sig i tiderna gällande sådant.

Dags för karneval

Sjusovardagen firas varje år den 27 juli. En sjusovare kallas den som brukar sova länge på morgonen.

Enligt en gammal berättelse handlar sjusovardagen från början om sju kristna bröder som bodde i staden Efesus för länge sedan. De förföljdes för att de var kristna. De gömde sig i en grotta. Där somnade de och vaknade först 200 år senare.

Nuförtiden har sjusovardagen blivit som en karneval, särskilt i Hangö och Nådendal. Någon känd person från staden väljs till sjusovare. Sjusovaren blir kastad i vattnet eller får en hink med vatten över sig. I Hangö bärs sjusovaren genom staden i en säng. De som går med är ofta klädda i pyjamas.

Programmet för i år ser ut som följer:

Sjusovartåget startar från Roxx i Östra hamnen kl 7.00. Sjusovaren väcks vid Casino fontänen. Kl 7.15-8.15 frukost och program på Casino. För programmet står Hangö Musikdagarnas artister och Jonglör Niklas Wikman. Den bästa nattdräkten belönas. Arrangörer är ProHangö, Hangö stad samt Restaurang Casino.

Alkohol på sjön

Det har den senaste tiden i olika forum debatterats rätt livligt om den tillåtna promillegränsen på sjön borde sänkas. Personligen tycker jag att det vore viktigare att lära ut sjövett. I följande notis, hämtad ur tidningen "Hangö" från den 23 juli 1891, kan vi kanske lära oss någonting:

- Omkullsegling med förlust af människolif ägde rum med en segelslup senaste söndag omkr. kl. 1 på dagen. Uti slupen befunno sig arbetsledaren S. Gustafsson, murarne B. Gustafsson, R. Salo, K. A. Forselius och Simonsson samt handl. F. Lilja med sin 3 årige son. Färden begyntes wid badhusbryggan och fortsattes under glad sinnesstämning ett stycke ut på fjärden. Under det en af sällskapet exekverade musik på en dragharmonika roade sig Salo med att klättra upp i masten för att sålunda få båten, som gled långsamt framåt, att rulla något litet. Experimentet lyckades icke likwäl bättre än att båten, sedan en del af barlasten rullat öfwer på babords sida, började intaga watten och sjönk ögonblicket därpå. Händelsen obserwerades genast af tullwaktmästar K. I. Ekqwist som för tillfället befann sig wid badinrättningens simhus. Denne skyndade ned till bryggan, lösgjorde en joll och rodde i sällskap med pastor Richter de nödställda till hjälp. Af dessa hade S. Gustafsson och Simonsson efter stora ansträngningar lyckats få fatt i slupens masttopp, hwilken till en liten del stack upp ofwan wattenytan. Salo, B. Gustafsson, Forselius och Lilja, den senare med sin son under armen, försökte alla simmande uppnå land. Innan hjälp hann anlända hade redan twenne personer, nämligen B. Gustafsson och Salo förswunnit. Handl. Lilja, som till en början höll sig ganska bra på wattnet, war dock nära att dyka under men räddades i sista ögonblicket. Flere båtar anlände nu till stället och snart war fem af de nödstälde i säkerhet. B. Gustafsson som sjönk tätt inwid slupen kunde tydligt urskiljas, liggande på seglet men kunde först efter stora ansträngningar upptagas. Mannen som legat ungefär 15 minuter i wattnet fördes genast till badhusbryggan där prof. Homén försökte återkalla honom till lifwet, men förgäfwes. Efter ifriga draggningar lyckades man omkring kl. 6 på aftonen upptaga Salo.

Af de förolyckade war B. Gustafsson gift, Salo däremot ogift.

Så godt som alla deltagare i seglatsen torde warit berusade, en omständighet, som till fullo förklarar den olyckliga utgången.

Slupen, tillhörig lotsen Eklund, upptogs äfwen under eftermiddagens lopp.

Antsu Haahtela

På torsdag och fredag uppträder Anstu Haahtela med blues och rock'n'roll på restaurang Park.

Antsu Haahtela är kanske mest känd för tiden under 1991-1998, då han medverkade som gitarrist och sångare i Rock'n'Roll gruppen "Daltons".

Programmet börjar 19.30 och inträdet är fritt.

De som är intresserade av ett smakprov på hur Antsu Haahtela numera låter, kan få det HÄR.

Ryktesspridning

Den 21 juli 1910 kan vi i tidningen "Hangö" bland annat läsa följande intressanta notis:

Sanningslösa rykten.

Som bekant har ett visst blad åter varit framme och sökt utsprida rykten om att kolera vore att befara å vår ort, rykten som lyckligtvis ej äga den minsta överensstämmelse med verkligheten, men som likväl äro egnade att sprida osäkerhet och fruktan bland stadens innevånare och badgäster. Ett dylikt skämt är minst sagt otillständigt, och kan knappast tillskrivas annat än antingen bristande omdöme eller bristande känsla av tidningsmannens ansvar.

"Ett visst blad" som det här refereras till är naturligtvis den samtidigt utkommande konkurrerande tidningen "Hangö-bladet".

Toalettdags

Toaletter.

Denna vecka har jag en bild på en konstruktion i rostfritt stål. I tiderna när den här krogen öppnade, fanns toaletterna ute på gården i en "kontti", men numera beter man sig mera civiliserat. Krogen har sedermera blivit en klassiker i staden, och rekommenderas numera varmt av såväl turistbyrå som sommargäster.

För att inte "camilla aka kristers fru", "Toivo isänmaa" m.fl. ska behöva känna sig diskriminerade, så var den här krogen i begynnelsen ingen krog, utan ett café och en butik för attiraljer med anknytning till sjöfart.