Rapporterna efter december månads stormar börjar strömma in. På det hela taget ser det ut att ha gått hyggligt, med tanke på hur mycket som blåst omkull och varit strömlöst. Men då det börjar bli dags att reda upp i röran som uppstått, uppstår frågan om vem som ska betala.
Vanligt bondförnuft skulle kanske tycka att om man tagit en försäkring så står försäkringen för skadekostnaderna, men det vet många av oss att försäkringsbolagen inte tycker om. På dagens Västra Nyland tar Eva Hagman upp ett exempel på hur svårt sådant här kan vara; ett träd föll, två bilägare vill ha ersättning, staden tycker att stadens försäkring ska täcka skadorna, bolaget tycker att markägaren - staden - står för det hela.
Någon annan och många inom förvaltningen kanske tycker att bilägarnas försäkring kunde stå för det hela, J-P Halme tycker att "Livet är farligt man måste försäkra sig", men att bilägarna lämnar sin bil parkerad på egen risk.
Nå nu säger skadeståndslagen ”Den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada skall ersätta den, såvida icke annat följer av vad i denna lag stadgas.” Vilket väl betyder att det är Dagmar, Tapani och vad allt de heter som ska betala, om inte annant sägs. (sic)
Från statligt håll går min favoritminister Räsänen ut med ett pressmeddelande som säger att då det gäller problem som uppstått på grund av elavbrotten så är det inget problem. Utom där problem kan ha möjlighet att uppstå, vilket det nu kanske inte gjort, men det bör nog övas mera utifall att.
"Ur ett beredskapsperspektiv är det viktigt att elnätet fungerar säkert.", säger Räsänen och antyder därmed att det är elbolagen som ska ta ansvar. På elbolagen anser man att man ska kontakta deras nättjänst, som inte fungerar på grund av att telefonbolagen inte tagit sitt ansvar.
Nej, nej... stackars Dagmar, Tapani, Per och Gudrun. Det är nog så som vanligt, det är de som betalar. Utan att det för den skull blir bättre.
Inlägg
