Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter har det gångna året fört med sig fler invånare för Ingå, Karis, Kyrkslätt, Lojo, Pojo och Sjundeå. I Hangö och Ekenäs har invånarantalet däremot minskat.
På stadshuset i Hangö suckar som vanligt kanslichef Jukka-Pekka Halme lätt då han hör de preliminära siffrorna för Hangös del; -53 personer. I och för sig inte överraskande, siffrorna har varit rätt likadana de senaste åren.
På 80-talet hade Hangö ännu en befolkning på 12,000 personer, nu ligger vi under 10 000. Sett till mängden arbetsplatser tycker Halme att en femsiffrig befolkningsmängd borde vara en realistisk målsättning. En faktor som dock påverkar är att lediga Hangöfastigheter ofta köps upp som andra bostad av icke-ortsbor. Dessutom råder brist på hyreslägenheter.
– Vi har ett nytt stadsfullmäktige och småningom en ny stadsdirektör. Det är en bra tid för att göra upp nya strategier, anser Halme, som själv är en av de som sökt tjänsten som ny stadsdirektör.
onsdag 31 december 2008
tisdag 30 december 2008
Ingen ersättning
Tekniska nämnden har förkastat en bilägares krav på ersättning för att bilen skadats när den kört i gropar på Kapellhamnsvägen.
Skadeståndskravet hade därförinnan avfärdats av stadsingenjören.
Bilägaren yrkade på 658 euro i skadestånd för förstörda stötdämpare på bilen, en Opel Cabriolet från 1994.
Skadeståndskravet framställs i en livfullt beskriven skrivelse där bilägaren återger händelserna från augusti i år.
Han hade då i mörker och regn kört först i en cirka 15 centimeter djup grop och därefter i en annan, på sin färd längs Kapellhamnen mot Hangö norra. Inga varningsmärken hade enligt bilisten utsatts, trots att vägytan förstörts i samband med staden arbeten.
Bakdäcket sprang läck, vänstra framstötdäparen gick sönder liksom den inre stänkskärmen.
Känslan i fordonet beskrivs nu som att köra traktor på en motorväg med någon borrande i en höghuslägenhet.
Jag har stor förståelse för problemen Tekniska sidan i staden har med att få pengarna att räcka till för att fylla alla hål och gropar. Men kunda man åtminstone sluta med att gräva nya?
Skadeståndskravet hade därförinnan avfärdats av stadsingenjören.
Bilägaren yrkade på 658 euro i skadestånd för förstörda stötdämpare på bilen, en Opel Cabriolet från 1994.
Skadeståndskravet framställs i en livfullt beskriven skrivelse där bilägaren återger händelserna från augusti i år.
Han hade då i mörker och regn kört först i en cirka 15 centimeter djup grop och därefter i en annan, på sin färd längs Kapellhamnen mot Hangö norra. Inga varningsmärken hade enligt bilisten utsatts, trots att vägytan förstörts i samband med staden arbeten.
Bakdäcket sprang läck, vänstra framstötdäparen gick sönder liksom den inre stänkskärmen.
Känslan i fordonet beskrivs nu som att köra traktor på en motorväg med någon borrande i en höghuslägenhet.
Jag har stor förståelse för problemen Tekniska sidan i staden har med att få pengarna att räcka till för att fylla alla hål och gropar. Men kunda man åtminstone sluta med att gräva nya?
Ny matservering
I tidningen Hangö från den 30.12.1937 kan vi läsa om etableringen av ett nytt företag:
Ny matservering och café
I gården Gengatan 6 har i dagarna öppnats ny matservering och café under firmanamnet "Hangö matsalar och café". Innehavare av det nya matstället är fru Söderholm, vars namn borgar för smaklig och god föda. Fru Söderholm har under nio års tid varit föreståndarinna för kosthållet å stadens isbrytare och dessutom flera somrar öppenhållit matsal för sommargäster i Lappvik. Hon har därunder gjort sig allmänt värderad och omtyckt. I den nu öppnade matsalen stå tre smakfullt inredda rum till gästernas förfogande. Utom frukostar och middagar serveras kaffe.
Ny matservering och café
I gården Gengatan 6 har i dagarna öppnats ny matservering och café under firmanamnet "Hangö matsalar och café". Innehavare av det nya matstället är fru Söderholm, vars namn borgar för smaklig och god föda. Fru Söderholm har under nio års tid varit föreståndarinna för kosthållet å stadens isbrytare och dessutom flera somrar öppenhållit matsal för sommargäster i Lappvik. Hon har därunder gjort sig allmänt värderad och omtyckt. I den nu öppnade matsalen stå tre smakfullt inredda rum till gästernas förfogande. Utom frukostar och middagar serveras kaffe.
måndag 29 december 2008
Smånotiser från Hangö
Åbo Tidningar nr 102, den 29.12.1847:
- Eng. briggen Emma, Kapt. Matson, fr. St. Petersburg t. Hull, med talg, lin, etc., har, enl. berättelse från Ekenäs af d. 27 Nov., strandat nära Hangö. Twå man af besättningen hafwa drunknat; Kapten och 6 man äro bergade; äfwen lasten hoppas man kunna berga.
Åbo Underrättelser nr 154, den 29.12.1868:
- Hangö-banan. I H. D. för d. 24 läses: "Denna fråga har numera skridit så långt, att i går ansökan inlemnats till k. senaten om konsession för byggande af jernwäg till Hangö-udd. Engelska majoren Nitson, som anhållit om koncessionen, står i sådant afseende i förening med kapitalister i England och Petersburg. - Någon räntegaranti lärer icke owilkorligen påyrkas.
I sammanhang förtjänar nämnas, att, enl. underrättelser från Petersburg, utsigterna för Baltischportsbanans realiserande skola wara något förmörkade samt att panic skall råda bland tecknarene i aktier i detta företag.
Finlands Allmänna Tidning nr 302, den 29.12.1876:
- Vinterkommunikationen mellan Hangö och Sverige torde man få betrakta såsom för denna vinter afstannad. Bolagets verkställande direktör skall emellertid i dessa dagar afresa till utlandet för att träffa aftal om byggande af en särskildt för vinterbehof utrustad ångbåt, så att man kan hysa förhoppning om denna samfärdsels regelbundna upprätthållande nästa vinter.
Vestra Nyland nr 52, den 29.12.1882:
- Trettondagen anställes en danssoiré å Hôtel Hangö kl. 8. e. m. Musiken utföres såväl af hornorkestern som på piano.
- Eng. briggen Emma, Kapt. Matson, fr. St. Petersburg t. Hull, med talg, lin, etc., har, enl. berättelse från Ekenäs af d. 27 Nov., strandat nära Hangö. Twå man af besättningen hafwa drunknat; Kapten och 6 man äro bergade; äfwen lasten hoppas man kunna berga.
Åbo Underrättelser nr 154, den 29.12.1868:
- Hangö-banan. I H. D. för d. 24 läses: "Denna fråga har numera skridit så långt, att i går ansökan inlemnats till k. senaten om konsession för byggande af jernwäg till Hangö-udd. Engelska majoren Nitson, som anhållit om koncessionen, står i sådant afseende i förening med kapitalister i England och Petersburg. - Någon räntegaranti lärer icke owilkorligen påyrkas.
I sammanhang förtjänar nämnas, att, enl. underrättelser från Petersburg, utsigterna för Baltischportsbanans realiserande skola wara något förmörkade samt att panic skall råda bland tecknarene i aktier i detta företag.
Finlands Allmänna Tidning nr 302, den 29.12.1876:
- Vinterkommunikationen mellan Hangö och Sverige torde man få betrakta såsom för denna vinter afstannad. Bolagets verkställande direktör skall emellertid i dessa dagar afresa till utlandet för att träffa aftal om byggande af en särskildt för vinterbehof utrustad ångbåt, så att man kan hysa förhoppning om denna samfärdsels regelbundna upprätthållande nästa vinter.
Vestra Nyland nr 52, den 29.12.1882:
- Trettondagen anställes en danssoiré å Hôtel Hangö kl. 8. e. m. Musiken utföres såväl af hornorkestern som på piano.
Hangö uncca ska flytta?
Ungdomsgården i Hangö borde flytta, anser ungdomsledare Jorma Nousiainen.
"Unccan", som har verkat i de nuvarande utrymmena på Kadermogatan (bilden) sedan 1960-talet, är för litet, för gammalt, felplacerat och för finskspråkigt. Allt enligt Nousiainen.
Jaana Karlsson, som arbetat några timmar i veckan sedan september, håller med.
De nya utrymmen han är ute efter, finns i det så kallade HYL*-huset, där nu bl.a. olika konstnärsgrupper verkar.
- Där skulle vi få större utrymmen, just nu har vi bara ett stort rum. Och i klassrummen kunde man placera pingisborden och biljardbordet skilt. Större musikutrymmen och en scen att uppträda på finns där också möjlighet till, säger Nousiainen.
Just nu besöks ungdomsgården av omkring 40 personer i dygnet.
*jag har för mig att HYL står för Hangon Yläaste ja Lukio. Det vill säga de finskspråkigas högstadium och gymnasium.
"Unccan", som har verkat i de nuvarande utrymmena på Kadermogatan (bilden) sedan 1960-talet, är för litet, för gammalt, felplacerat och för finskspråkigt. Allt enligt Nousiainen.Jaana Karlsson, som arbetat några timmar i veckan sedan september, håller med.
De nya utrymmen han är ute efter, finns i det så kallade HYL*-huset, där nu bl.a. olika konstnärsgrupper verkar.
- Där skulle vi få större utrymmen, just nu har vi bara ett stort rum. Och i klassrummen kunde man placera pingisborden och biljardbordet skilt. Större musikutrymmen och en scen att uppträda på finns där också möjlighet till, säger Nousiainen.
Just nu besöks ungdomsgården av omkring 40 personer i dygnet.
*jag har för mig att HYL står för Hangon Yläaste ja Lukio. Det vill säga de finskspråkigas högstadium och gymnasium.
söndag 28 december 2008
Julhelgens Chicago News
- En 19 årig yngling blåste 2.62 promille i centrum av Hangö klockan 3 på natten mellan onsdag och torsdag, julaftonsnatten. Med i bilen fanns förutom chauffören bilens 19-årige ägare och fem andra berusade unga. Förutom chauffören har således bilägaren åtal att vänta.
- Ett stöldförsök ägde rum i glasskiosken på Boulevarden. Den okände gärningsmannen bröt sig in, men fann ingenting att stjäla.
- Tidigt på fredagmorgon utsattes K-hallen för ett inbrott. Ett fönster mot Esplanaden krossades och en försäljningsställning för cigaretter bröts upp. I bytet ingick också öl.
- Ett rattfylleri uppdagades på fredagkväll halv nio på Glasbruksgatan. En 27-årig Pargas-bo körde en traktor med grävskopa i 2,38 promilles fylla. Han misstänks dessutom för olaga bruk av fordonet och för att ha kört utan körrätt. Maskinen hade han olovligt lånat från sin arbetsplats.
- På fredagkväll tyckte någon tydligen att det brann på TB vid bron, för där hade man tömt en pulversläckare i ett till cafét tillhörande tält.
-Ett fall av misshandel inträffade på julannandag då en hangöman slogs ner utanför en restaurang vid Hamngatan. Mannen for själv till sjukhus för skador i vristen och ett spräckt blodkärl i ögat. Mannen var ordentligt berusad, och har för polisen berättat olika versioner av hur många förövarna var.
- Samma natt behövde någon julgransbelysningen från granarna vid Centralskolan. Någon, eventuellt samma personer, tyckte inte heller om julgransbelysningen vid torget. Där slet man sönder elkablarna för att få den mörk.
- På lördagsnatten strax före klockan 3 söndrade någon ett skyltfönster i Tiimari på Nycandergatan.
- Strax före midnatt på lördag var det igen dags för K-hallen att ha inbrott. Denna gång blev bytet uteslutande öl, och de tre personer som förövade dådet blev sedda.
- Samtidigt med det förra, bröt sig någon in på Lappvik TB och for iväg med tobaksvaror.
- Ett stöldförsök ägde rum i glasskiosken på Boulevarden. Den okände gärningsmannen bröt sig in, men fann ingenting att stjäla.
- Tidigt på fredagmorgon utsattes K-hallen för ett inbrott. Ett fönster mot Esplanaden krossades och en försäljningsställning för cigaretter bröts upp. I bytet ingick också öl.
- Ett rattfylleri uppdagades på fredagkväll halv nio på Glasbruksgatan. En 27-årig Pargas-bo körde en traktor med grävskopa i 2,38 promilles fylla. Han misstänks dessutom för olaga bruk av fordonet och för att ha kört utan körrätt. Maskinen hade han olovligt lånat från sin arbetsplats.
- På fredagkväll tyckte någon tydligen att det brann på TB vid bron, för där hade man tömt en pulversläckare i ett till cafét tillhörande tält.
-Ett fall av misshandel inträffade på julannandag då en hangöman slogs ner utanför en restaurang vid Hamngatan. Mannen for själv till sjukhus för skador i vristen och ett spräckt blodkärl i ögat. Mannen var ordentligt berusad, och har för polisen berättat olika versioner av hur många förövarna var.
- Samma natt behövde någon julgransbelysningen från granarna vid Centralskolan. Någon, eventuellt samma personer, tyckte inte heller om julgransbelysningen vid torget. Där slet man sönder elkablarna för att få den mörk.
- På lördagsnatten strax före klockan 3 söndrade någon ett skyltfönster i Tiimari på Nycandergatan.
- Strax före midnatt på lördag var det igen dags för K-hallen att ha inbrott. Denna gång blev bytet uteslutande öl, och de tre personer som förövade dådet blev sedda.
- Samtidigt med det förra, bröt sig någon in på Lappvik TB och for iväg med tobaksvaror.
Gymnastiklokal för Badhuset
I tidningen Hangö den 28.12.1893 kan vi läsa om hur det redan då diskuterades stadens andel i "simhallsfrågan"
Frågan angående gymnastiklokal för badhusets behof.
För några månader tillbaka inlämnades som bekant till stadsfullmäktige härstädes af Hangö Badanstalts Aktiebolags direktion en skrifvelse, däruti föreslogs, att stafen för badhusets räkning måtte låta uppföra en nödig ansedd, tidsenlig gymnastiklokal. Då ärendet inom fullmäktige föredrogs, gjorde sig olika åsikter gällande och man beslöt öfverlämna frågan i och för vidare utredning till en 5-manna-komité, samt gick dessutom i författning om inkallande af förstärkta fullmäktige för frågans slutliga afgörande.
Då ärendet antagligen inom kort kommer att återupptagas till behandling, kan det kanske icke vara ur vägen att här nedan i största korthet egna den nu på dagordningen bragta byggnadsfrågan någon uppmärksamhet.
Då man i början af år 1878 beslöt sig för att här anlägga en badanstalt, är det antagligt att man beträffande företagets rentabilitet hade på detsamma stält större förhoppningar, än hvad det värkliga resultatet sedermera haft att uppvisa. Visserligen måste det medgifvas att badinrättningen i viss grad bidragit till stadens förkofran och utveckling, men det kan å andra sidan icke häller förnekas, att kommunen på denna inrättning nedlagt en för våra förhållanden ansenlig penningesumma. Ehuru vi ej lyckats erhålla uppgift på fullt exakta siffror, känna vi dock med säkerhet till, att under de 11 år, d. v. s. från år 1878, då arbetet med badhusets uppförande påbegyntes, intill år 1889, då anstalten öfvergick till de nuvarande innehafvarena, kommunen på detsamma uppoffrat minst 100,000 mk, utan att på detta kapital någonsin ha erhållit ens den ringaste ränta. Häraf framgår således att badinrättningen i detta hänseende varit för staden ett improduktivt företag, men å andra sidan måste, såsom redan nämdes, medges, att inrättningen i särskilda afseenden indirekt medvärkat till det allmänna bästa, ehuru det dock altid torde bli svårt att afgöra i huru hög grad detta senare omnämda sakförhållande värkat på välståndets höjande. Så mycket har man dock klart för sig att det stora flertalet skattskyldige af kommunens medlemmar icke i någon nämvärd grad haft en sin anpart i badhusets anläggning och underhåll motsvarande fördel af inrättningens tillvaro. De som skördat och fortfarande skördar den största nyttan af badgästerna äro villaegarena i badhusparken samt stadens köpmän och möjligen ett fåtal gårdsegare.
Därför måste man, då det nu åter är fråga om att från kommunens sida komma fram med 20 à 25,000 mk:s anslag för redan nämda badinrättnings behof, taga största möjliga hänsyn till den vinst eller förlust som den kommunala samfundskroppen i sin helhet kan hafva af att bifalla eller afstyrka den gjorda anhållan.
Oss synes det, som om den summa hvarom det nu är fråga, åtminstone för långa tider framåt blefve ett dödt kapital för staden och anse dessutom de vilkor badhusdirektionen erbjuder kommunen - i den händelse gymnastikbyggnaden genom stadens försorg komme till stånd - vara altför obetydliga jämförda med den risk att förlora på saken som staden ikläder sig ifall den aksepterar det framlagda förslaget. Det vore kanske därför försiktigare att söka intressera villaegarena i badhusparken att gemensamt med badhusbolaget och staden söka realisera byggnadsföretaget, ty härigenom blefve en eventuell förlust lättare att bära å ömse sidor. Under nuvarande omständigheter då stadens finansiella ställning är synnerligen svag, anse vi det i hög grad än under motsatta förhållanden vara hvar och ens skyldighet att så godt sig göra låter söka hindra nedsättandet af större belopp allmänna medel uti improduktiva företag, och detta så mycket mer, som kommunen med det allra första äfven blir tvungen att uppföra ny hus för såväl folkskolorna som Hangö samskola.
Frågan angående gymnastiklokal för badhusets behof.
För några månader tillbaka inlämnades som bekant till stadsfullmäktige härstädes af Hangö Badanstalts Aktiebolags direktion en skrifvelse, däruti föreslogs, att stafen för badhusets räkning måtte låta uppföra en nödig ansedd, tidsenlig gymnastiklokal. Då ärendet inom fullmäktige föredrogs, gjorde sig olika åsikter gällande och man beslöt öfverlämna frågan i och för vidare utredning till en 5-manna-komité, samt gick dessutom i författning om inkallande af förstärkta fullmäktige för frågans slutliga afgörande.
Då ärendet antagligen inom kort kommer att återupptagas till behandling, kan det kanske icke vara ur vägen att här nedan i största korthet egna den nu på dagordningen bragta byggnadsfrågan någon uppmärksamhet.
Då man i början af år 1878 beslöt sig för att här anlägga en badanstalt, är det antagligt att man beträffande företagets rentabilitet hade på detsamma stält större förhoppningar, än hvad det värkliga resultatet sedermera haft att uppvisa. Visserligen måste det medgifvas att badinrättningen i viss grad bidragit till stadens förkofran och utveckling, men det kan å andra sidan icke häller förnekas, att kommunen på denna inrättning nedlagt en för våra förhållanden ansenlig penningesumma. Ehuru vi ej lyckats erhålla uppgift på fullt exakta siffror, känna vi dock med säkerhet till, att under de 11 år, d. v. s. från år 1878, då arbetet med badhusets uppförande påbegyntes, intill år 1889, då anstalten öfvergick till de nuvarande innehafvarena, kommunen på detsamma uppoffrat minst 100,000 mk, utan att på detta kapital någonsin ha erhållit ens den ringaste ränta. Häraf framgår således att badinrättningen i detta hänseende varit för staden ett improduktivt företag, men å andra sidan måste, såsom redan nämdes, medges, att inrättningen i särskilda afseenden indirekt medvärkat till det allmänna bästa, ehuru det dock altid torde bli svårt att afgöra i huru hög grad detta senare omnämda sakförhållande värkat på välståndets höjande. Så mycket har man dock klart för sig att det stora flertalet skattskyldige af kommunens medlemmar icke i någon nämvärd grad haft en sin anpart i badhusets anläggning och underhåll motsvarande fördel af inrättningens tillvaro. De som skördat och fortfarande skördar den största nyttan af badgästerna äro villaegarena i badhusparken samt stadens köpmän och möjligen ett fåtal gårdsegare.
Därför måste man, då det nu åter är fråga om att från kommunens sida komma fram med 20 à 25,000 mk:s anslag för redan nämda badinrättnings behof, taga största möjliga hänsyn till den vinst eller förlust som den kommunala samfundskroppen i sin helhet kan hafva af att bifalla eller afstyrka den gjorda anhållan.
Oss synes det, som om den summa hvarom det nu är fråga, åtminstone för långa tider framåt blefve ett dödt kapital för staden och anse dessutom de vilkor badhusdirektionen erbjuder kommunen - i den händelse gymnastikbyggnaden genom stadens försorg komme till stånd - vara altför obetydliga jämförda med den risk att förlora på saken som staden ikläder sig ifall den aksepterar det framlagda förslaget. Det vore kanske därför försiktigare att söka intressera villaegarena i badhusparken att gemensamt med badhusbolaget och staden söka realisera byggnadsföretaget, ty härigenom blefve en eventuell förlust lättare att bära å ömse sidor. Under nuvarande omständigheter då stadens finansiella ställning är synnerligen svag, anse vi det i hög grad än under motsatta förhållanden vara hvar och ens skyldighet att så godt sig göra låter söka hindra nedsättandet af större belopp allmänna medel uti improduktiva företag, och detta så mycket mer, som kommunen med det allra första äfven blir tvungen att uppföra ny hus för såväl folkskolorna som Hangö samskola.
Miljöpris ska sporra till hållbara lösningar
Miljöpris ska sporra till hållbara lösningar
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här.
Det säger Fredrik von Limburg-Stirum, ordförande i Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse som beslutat att instifta ett årligen återkommande penningpris på till en början 10 000 euro som ska sporra till hållbara lösningar och aktiva årgärder för miljöns bästa i Västnyland.
– Det är ungefär ett år sedan vi började prata om det, säger von Limburg-Stirum.
von Limburg-Stirum driver Koskis gård och har där specialiserat sig på biologisk mångfald och landskapsvård. Han är också ombudsman för Natur- och viltvårdsstiftelsen och jobbar därför nationellt med miljörelaterade frågor.
– Kanske är det därför jag fick idén till priset, funderar han.
”Något i tiden”
Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelses ursprungliga ändamål är att understöda diakoniverksamheten i Pojo och att ekonomiskt stöda ett par studerande per år. Utvecklingen av stiftelsens tillgångar har ändå gjort det möjligt för stiftelsen att understöda hundratals västnyländska studerande per år. Men stiftelsen kan också understöda annan välgörande verksamhet.
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här, säger von Limburg-Stirum
Att samarbetspartnern kom att bli tidningen Västra Nyland är inte speciellt långsökt.
– Vårt verksamhetsområde är västra Nyland. Vi tänkte att tidningen eventuellt kunde ha intresse av att vara med så vi kontaktade Tommy Westerlund, säger von Limburg-Stirum
VN:s chefredaktör tände på idén direkt.
– Det är en utmärkt idé. Miljön är otroligt viktig här i våra känsliga kusttrakter. Vi har orsak att uppmuntra aktörerna här att tänka på miljön, säger Westerlund som hoppas att också kommunerna får upp ögonen för miljön.
– De har inte prioriterat miljön så högt som de borde i dagens läge.
Livsverk eller innovation
Westerlund sitter i egenskap av tidningens representant tillsammans med bl.a. von Limburg-Stirum i den arbetsgrupp som funderat på kriterierna till priset och på eventuella kandidater. Priset delas ut på basen av vad gruppen kommit fram till. Den tillsatta gruppen är rätt långt hunnen med valet av pristagare som offentliggörs i mitten av januari.
– Priset tilldelas en person, en grupp, en organisation, ett företag eller en sammanslutning på området Hangö-Sjundeå som gjort en märkbar insats för miljön, förklarar Westerlund.
– Vi försöker scanna fältet brett, säger von Limburg-Stirum.
Priset ska sporra till hållbara lösningar och aktiva lösningar för miljöns bästa.
– Den indirekta nyttan är att andra sporras att ta efter sådant som uppmärksammats genom priset, säger von Limburg-Stirum.
– Händer det något utöver det vanliga under året ligger det nära till hands att vi vill belöna det. Men priset kan lika gärna delas ut för ett livsverk eller en innovation, menar han.
”Framförallt en ära”
Summan på hela 10 000 euro är inte vardagsmat i våra trakter.
– Priset är framför allt en ära. Men en märkbar summa fungerar som en morot och som en belöning för någon som varit föregångare.
En ekonomisk kris har målats upp och blivit verklighet. I den finns det farhågor om att miljöfrågor hamnar i skymundan. Är de farhågorna befogade?
– Jag tror nog att det tyvärr i vissa fall kan gå så. Ett företag i knipa tänker kortsiktigt. Å andra sidan är miljöfrågor otroligt mycket på tapeten. Om man från lilla Västnyland kan dra paralleller till presidentvalet i USA så kan man se att det finns en politisk vilja att ta itu med frågan. I bästa fall kan krisen leda till att det byggs upp en helt ny ekonomi med nya energikällor. Framtidens företag är de som förstår att bygga upp en hållbar bas.
KRISTOFFER NÖJD
Västra Nyland
Publicerad 27.12.2008 17:33 på tidningen Västra Nylands nätbilaga.
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här.
Det säger Fredrik von Limburg-Stirum, ordförande i Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse som beslutat att instifta ett årligen återkommande penningpris på till en början 10 000 euro som ska sporra till hållbara lösningar och aktiva årgärder för miljöns bästa i Västnyland.
– Det är ungefär ett år sedan vi började prata om det, säger von Limburg-Stirum.
von Limburg-Stirum driver Koskis gård och har där specialiserat sig på biologisk mångfald och landskapsvård. Han är också ombudsman för Natur- och viltvårdsstiftelsen och jobbar därför nationellt med miljörelaterade frågor.
– Kanske är det därför jag fick idén till priset, funderar han.
”Något i tiden”
Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelses ursprungliga ändamål är att understöda diakoniverksamheten i Pojo och att ekonomiskt stöda ett par studerande per år. Utvecklingen av stiftelsens tillgångar har ändå gjort det möjligt för stiftelsen att understöda hundratals västnyländska studerande per år. Men stiftelsen kan också understöda annan välgörande verksamhet.
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här, säger von Limburg-Stirum
Att samarbetspartnern kom att bli tidningen Västra Nyland är inte speciellt långsökt.
– Vårt verksamhetsområde är västra Nyland. Vi tänkte att tidningen eventuellt kunde ha intresse av att vara med så vi kontaktade Tommy Westerlund, säger von Limburg-Stirum
VN:s chefredaktör tände på idén direkt.
– Det är en utmärkt idé. Miljön är otroligt viktig här i våra känsliga kusttrakter. Vi har orsak att uppmuntra aktörerna här att tänka på miljön, säger Westerlund som hoppas att också kommunerna får upp ögonen för miljön.
– De har inte prioriterat miljön så högt som de borde i dagens läge.
Livsverk eller innovation
Westerlund sitter i egenskap av tidningens representant tillsammans med bl.a. von Limburg-Stirum i den arbetsgrupp som funderat på kriterierna till priset och på eventuella kandidater. Priset delas ut på basen av vad gruppen kommit fram till. Den tillsatta gruppen är rätt långt hunnen med valet av pristagare som offentliggörs i mitten av januari.
– Priset tilldelas en person, en grupp, en organisation, ett företag eller en sammanslutning på området Hangö-Sjundeå som gjort en märkbar insats för miljön, förklarar Westerlund.
– Vi försöker scanna fältet brett, säger von Limburg-Stirum.
Priset ska sporra till hållbara lösningar och aktiva lösningar för miljöns bästa.
– Den indirekta nyttan är att andra sporras att ta efter sådant som uppmärksammats genom priset, säger von Limburg-Stirum.
– Händer det något utöver det vanliga under året ligger det nära till hands att vi vill belöna det. Men priset kan lika gärna delas ut för ett livsverk eller en innovation, menar han.
”Framförallt en ära”
Summan på hela 10 000 euro är inte vardagsmat i våra trakter.
– Priset är framför allt en ära. Men en märkbar summa fungerar som en morot och som en belöning för någon som varit föregångare.
En ekonomisk kris har målats upp och blivit verklighet. I den finns det farhågor om att miljöfrågor hamnar i skymundan. Är de farhågorna befogade?
– Jag tror nog att det tyvärr i vissa fall kan gå så. Ett företag i knipa tänker kortsiktigt. Å andra sidan är miljöfrågor otroligt mycket på tapeten. Om man från lilla Västnyland kan dra paralleller till presidentvalet i USA så kan man se att det finns en politisk vilja att ta itu med frågan. I bästa fall kan krisen leda till att det byggs upp en helt ny ekonomi med nya energikällor. Framtidens företag är de som förstår att bygga upp en hållbar bas.
KRISTOFFER NÖJD
Västra Nyland
Publicerad 27.12.2008 17:33 på tidningen Västra Nylands nätbilaga.
lördag 27 december 2008
Hangö hamnfråga
I tidningen Hangö läser vi den 27.12.1900 följande utdrag ur tidningen Teknikern:
Ett nytt uppslag i Hangö hamnfråga. (Ur "Teknikern")
En fråga af mycket stor ekonomisk bärvidd icke allenast för Hangö stad, utan äfven för hela Finland är byggandet af en bäkväm och rymlig vinterhamn vid nämnda stad. För närvarande ligga under pröfning tvenne förslag, det ena uppgjordt af öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna, den andra af baning. Boehm. Det förra afser att förlänga den n. v. molon öfver djupt vatten till Högholmen och såväl där som å molon bygga diverse magasin och en rangeringsbangård, samt genom muddring och sprängning under vatten utvidga hamnbassängen omkring Notholmen och förse denna sålunda vunna bassin med kajer å norra stranden. Det senare förslaget går ut på att förlänga den n. v. molon endast med en vågbrytare och från östra stranden bygga en kaj till Notholmen, hvarinvid magasinen m. m. skulle placeras.
Hvardera af dessa förslag ha gemensamt: a) att bibehålla hamnen å dess nuvarande plats samt att ej ändra förut utförda arrangement, äfven när dessa äro opraktiska (t. ex. gamla molons bibehållande i dess gamla höjd och bredd, tullmagasinets kvarstående o. s. v.) med olämpliga spåranordningar och b) att utföra arbetena hufvudsakligast i hafvets djup.
Då det otvifvelaktigt blir billigare att arbeta på det torra än under vatten frågas "hvarför har intet förslag uppgjorts att bygga Hangö vinterhamn sålunda, att kajmurarna bygdes å fast mark som vanliga fundamenter i grafvar, som kunde hållas torra, hvarefter medelst maskiner jorde ur de afsedda bassinerna skulle undanskaffas och vattnet insläppas, då hamnen vore färdig". Att sålunda bygga en hamn är betydligt billigare än att utföra den på i vårt land brukligt sätt, i djupt och oroligt vatten.
Betraktar man nu terrängen invid Hangö så synes att möjligheter för utvidgandet af den n. v. hamnen inåt land förefinnas: a) öster om tullmagasinet och b) öster om ryska begrafningsplatsen, ett godt stycke inåt land. Detta vore dock ett palliativ, som ej kan tillrådas, ty spåranordningarna blifva här svåra. Frångås gamla hamnen som vinter- och exporthamn och bibehålles den endast som hamn för sommarbåtarna och stadshamn, så finnes invid Hangö plats med utmärkt läge för anläggning af en bekväm hamn. Marken här synes bestå af grus, är tämligen plan och i kajhöjd öfver vattenytan.
Skulle här en kanal i riktning af hufvudinloppsfarleden dragas genom näset, samt därifrån i trubbig vinkel tvänne 90 till 110 m. breda och t.ex 300 m. långa bassiner med 7 m. vattendjup föras i östlig riktning samt å kvarstående mark magasiner och spår byggas, så vunnes en ypperlig hamn utan förskräckande kostnader, och durabelt utförd. I västlig riktning mot kanalen kan lämpligt en reparationsdocka anläggas; till en föreslagen frihamn å Tulludden kunna i framtiden spår ledas öfver en bro i norra änden af kanalen. Vid en dylik anläggning skulle ström och vind i kanalen underlätta isens bortskaffande ur bassinerna samt ut- och inassisterande af isbrytarefartygen underlättas, då sådant skulle ske i farledens riktning. Med egen hjälp bör en vinterbåt kunna reda sig i bassinen och isbrytarens arbete kunde vidtaga först i kanalen och därifrån rakt ut till sjöss. De bägge yttre kajerna äro tillika vågbrytare; den ur bassiner och kanal uttagna jorden skulle användas till bildandet af upplagsplatser; på den naturliga terrängen uppfördes sedan nödiga magasin, kranar, spår o. s. v.
Kostnaderna för detta förslag kunna endast approximativt angifvas, då någon detaljplan och jordpejlingar ej föreligga. Själfva anläggningskostnaden kan (enligt beräkning som förf. anför men som vi här ha utelämnat) anslås till 1,450,000 mk. Om nu härtill lägges 550,000 mk för spår, magasiner, kranar jämte muddring mot farleden och ytterligare 1 miljon för reparationsdockan och oförutsedda utgifter, så blir totalkostnaden 3,000,000 mk. Självfallet variera kostnaderna efter bassinernas dimensioner; här är kajlängden till dem antagen till 1,400 m. För inbesparing kunde vänstra sidan af kanalen förses med träinfattning utan mur, då cirka 200,000 mk vunnes.
Emot den här förordade platsen torde från vissa håll anföras, att den ligger ungefär 2 km från stadens centrum, men detta kommer i en snar framtid ej längre att vara fallet, i det att staden ej kan utvidgas mellan bärgen och nu redan en liflig byggnadsvärksamhet i närheten af den föreslagna platsen pågår och staden altså drager sig hitåt.
Skillnaden i kostnaden för mitt förslag och de förra projekten är så stor, att det helt säkert vore på sin plats att till en början genom sonderingar utröna grundens beskaffenhet på platsen i fråga. Visa sonderingarna ett gynnsamt resultat, synes en fullständig plan med kostnadsförslag för detta alternativ böra utarbetas, och vågar jag hoppas, att den för ärendet tillsatta kommitén skall ingå i pröfning af den af mig framkastade lösningen.
Åbo i november 1900.
H. N(eumann).
Ett nytt uppslag i Hangö hamnfråga. (Ur "Teknikern")
En fråga af mycket stor ekonomisk bärvidd icke allenast för Hangö stad, utan äfven för hela Finland är byggandet af en bäkväm och rymlig vinterhamn vid nämnda stad. För närvarande ligga under pröfning tvenne förslag, det ena uppgjordt af öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna, den andra af baning. Boehm. Det förra afser att förlänga den n. v. molon öfver djupt vatten till Högholmen och såväl där som å molon bygga diverse magasin och en rangeringsbangård, samt genom muddring och sprängning under vatten utvidga hamnbassängen omkring Notholmen och förse denna sålunda vunna bassin med kajer å norra stranden. Det senare förslaget går ut på att förlänga den n. v. molon endast med en vågbrytare och från östra stranden bygga en kaj till Notholmen, hvarinvid magasinen m. m. skulle placeras.
Hvardera af dessa förslag ha gemensamt: a) att bibehålla hamnen å dess nuvarande plats samt att ej ändra förut utförda arrangement, äfven när dessa äro opraktiska (t. ex. gamla molons bibehållande i dess gamla höjd och bredd, tullmagasinets kvarstående o. s. v.) med olämpliga spåranordningar och b) att utföra arbetena hufvudsakligast i hafvets djup.
Då det otvifvelaktigt blir billigare att arbeta på det torra än under vatten frågas "hvarför har intet förslag uppgjorts att bygga Hangö vinterhamn sålunda, att kajmurarna bygdes å fast mark som vanliga fundamenter i grafvar, som kunde hållas torra, hvarefter medelst maskiner jorde ur de afsedda bassinerna skulle undanskaffas och vattnet insläppas, då hamnen vore färdig". Att sålunda bygga en hamn är betydligt billigare än att utföra den på i vårt land brukligt sätt, i djupt och oroligt vatten.
Betraktar man nu terrängen invid Hangö så synes att möjligheter för utvidgandet af den n. v. hamnen inåt land förefinnas: a) öster om tullmagasinet och b) öster om ryska begrafningsplatsen, ett godt stycke inåt land. Detta vore dock ett palliativ, som ej kan tillrådas, ty spåranordningarna blifva här svåra. Frångås gamla hamnen som vinter- och exporthamn och bibehålles den endast som hamn för sommarbåtarna och stadshamn, så finnes invid Hangö plats med utmärkt läge för anläggning af en bekväm hamn. Marken här synes bestå af grus, är tämligen plan och i kajhöjd öfver vattenytan.
Skulle här en kanal i riktning af hufvudinloppsfarleden dragas genom näset, samt därifrån i trubbig vinkel tvänne 90 till 110 m. breda och t.ex 300 m. långa bassiner med 7 m. vattendjup föras i östlig riktning samt å kvarstående mark magasiner och spår byggas, så vunnes en ypperlig hamn utan förskräckande kostnader, och durabelt utförd. I västlig riktning mot kanalen kan lämpligt en reparationsdocka anläggas; till en föreslagen frihamn å Tulludden kunna i framtiden spår ledas öfver en bro i norra änden af kanalen. Vid en dylik anläggning skulle ström och vind i kanalen underlätta isens bortskaffande ur bassinerna samt ut- och inassisterande af isbrytarefartygen underlättas, då sådant skulle ske i farledens riktning. Med egen hjälp bör en vinterbåt kunna reda sig i bassinen och isbrytarens arbete kunde vidtaga först i kanalen och därifrån rakt ut till sjöss. De bägge yttre kajerna äro tillika vågbrytare; den ur bassiner och kanal uttagna jorden skulle användas till bildandet af upplagsplatser; på den naturliga terrängen uppfördes sedan nödiga magasin, kranar, spår o. s. v.
Kostnaderna för detta förslag kunna endast approximativt angifvas, då någon detaljplan och jordpejlingar ej föreligga. Själfva anläggningskostnaden kan (enligt beräkning som förf. anför men som vi här ha utelämnat) anslås till 1,450,000 mk. Om nu härtill lägges 550,000 mk för spår, magasiner, kranar jämte muddring mot farleden och ytterligare 1 miljon för reparationsdockan och oförutsedda utgifter, så blir totalkostnaden 3,000,000 mk. Självfallet variera kostnaderna efter bassinernas dimensioner; här är kajlängden till dem antagen till 1,400 m. För inbesparing kunde vänstra sidan af kanalen förses med träinfattning utan mur, då cirka 200,000 mk vunnes.
Emot den här förordade platsen torde från vissa håll anföras, att den ligger ungefär 2 km från stadens centrum, men detta kommer i en snar framtid ej längre att vara fallet, i det att staden ej kan utvidgas mellan bärgen och nu redan en liflig byggnadsvärksamhet i närheten af den föreslagna platsen pågår och staden altså drager sig hitåt.
Skillnaden i kostnaden för mitt förslag och de förra projekten är så stor, att det helt säkert vore på sin plats att till en början genom sonderingar utröna grundens beskaffenhet på platsen i fråga. Visa sonderingarna ett gynnsamt resultat, synes en fullständig plan med kostnadsförslag för detta alternativ böra utarbetas, och vågar jag hoppas, att den för ärendet tillsatta kommitén skall ingå i pröfning af den af mig framkastade lösningen.
Åbo i november 1900.
H. N(eumann).
fredag 26 december 2008
Från allmänheten
I tidningen Hangö den 26.12.1893 kan vi läsa följande insändare:
Hos redaktionen för Hangö tidning anhålls om plats för följande bemötande:
Rörande orskaken till det af redaktionen i Hangö tidnings senaste nummer med ordet oskick betecknade fall att inwisitationen af ångaren Express först senare på morgonen söndagen den 24 dennes wärkstäldes, få wi endast hänwisa till befälhafwaren å samma ångbåt, i samråd med hwilinwisationen af Express under denna mörka tid blef framskjuten till längre fram på morgonen af det giltiga skäl att icke passagerarene och besättningen, som woro i behof af en nödig och af mången efterlängtad hwila efter en swår och mödosam resa onödigtwis skulle störas genom en opåkallad tidig inwisitation, särskildt å en hälgdag då ingen lossning kommer å fråga.
På Hangö Tullkammares wägnar:
F. v. Haartman
Red. kan, med fästat afseende wid de passagerare, hwilka efter en mödosam resa möjligen önska omedelbart efter ångarens ankomst stiga i land, men genom den nu införda regimen emot sin vilja nödgas kwardröja ombord under ett par tre timmars tid, icke annat än fortfarande hålla på sin i saken uttalade mening.
Hos redaktionen för Hangö tidning anhålls om plats för följande bemötande:
Rörande orskaken till det af redaktionen i Hangö tidnings senaste nummer med ordet oskick betecknade fall att inwisitationen af ångaren Express först senare på morgonen söndagen den 24 dennes wärkstäldes, få wi endast hänwisa till befälhafwaren å samma ångbåt, i samråd med hwilinwisationen af Express under denna mörka tid blef framskjuten till längre fram på morgonen af det giltiga skäl att icke passagerarene och besättningen, som woro i behof af en nödig och af mången efterlängtad hwila efter en swår och mödosam resa onödigtwis skulle störas genom en opåkallad tidig inwisitation, särskildt å en hälgdag då ingen lossning kommer å fråga.
På Hangö Tullkammares wägnar:
F. v. Haartman
Red. kan, med fästat afseende wid de passagerare, hwilka efter en mödosam resa möjligen önska omedelbart efter ångarens ankomst stiga i land, men genom den nu införda regimen emot sin vilja nödgas kwardröja ombord under ett par tre timmars tid, icke annat än fortfarande hålla på sin i saken uttalade mening.
Arbetslöshet
Antalet unga arbetslösa och permitterade ökar i regionen och antalet lediga arbetsplatser minskar.
Anmärkninksvärt är hur arbetslösheten stiger i Hangö. Arbetslösheten i Hangö ligger nu på 6,5 procent. Endast för en månad sedan, i oktober låg arbetslösheten i Hangö på 5,6 procent. Det är en ökning med nästan en procentenhet på en månad.
Det här beror naturligtvis på alla nedskärningar som under den senaste tiden drabbat våra stora arbetsgivare, såsom bilimportörer och hamnen.
Jämförelsetal över arbetslöshetsnivån i de västnyländska kommunerna i november 2008:
Sjundeå 3,3
Lojo 5,2
Ingå 4,2
Karis 6,4
Pojo 6,5
Ekenäs 5,1
Hangö 6,5
Anmärkninksvärt är hur arbetslösheten stiger i Hangö. Arbetslösheten i Hangö ligger nu på 6,5 procent. Endast för en månad sedan, i oktober låg arbetslösheten i Hangö på 5,6 procent. Det är en ökning med nästan en procentenhet på en månad.
Det här beror naturligtvis på alla nedskärningar som under den senaste tiden drabbat våra stora arbetsgivare, såsom bilimportörer och hamnen.
Jämförelsetal över arbetslöshetsnivån i de västnyländska kommunerna i november 2008:
Sjundeå 3,3
Lojo 5,2
Ingå 4,2
Karis 6,4
Pojo 6,5
Ekenäs 5,1
Hangö 6,5
I Hangö har antalet arbetslösa stigit från 275 personer till 317 personer under en månad, från oktober till november.
– Det är nästan en hel procentenhet alltså en markant skillnad, säger Frank-Ole Hägglund som är byråchef på Raseborgs arbetskraftsbyrå.
Orsakerna till det ökade antalet arbetslösa är enligt Hägglund att arbetsförhållandena med olika bilfirmor upphört och antalet inhoppare i hamnen minskat. Arbetskraftsbyrån kommer att vidta åtgärder för att förbättra Hangös situation.
– Vi kommer att lotsa in folk på olika slags utbildningar som kompletterar deras nuvarande utbildning. Vi kommer också att erbjuda lönesubventioner åt arbetsgivare som inte har permitterat sina anställda, säger Hägglund.
torsdag 25 december 2008
Hvarjehanda
I den fina tidningen Hangö, nr 77 den 25.12.1890 får vi en inblick i den tidens humor genom följande korta "historiebeskrifwning":
En lektion i grekiska historien. Läraren börjar sitt föredrag öfwer striden wid Thermopylae på följande sätt:
Innan det kom till drabbning, sände perserkonungen ett bud till lakedemonierna med följande uppmaning - tag hit snurran, ja, ja.... just du Pettersson; jag tål inte se det där narrwärket längre - med uppmaning att utlämna.... paraplyn, min käre Andersson, ställer man beskedligt i hörnet, där den inte hwarje ögonblick faller omkull.... utlämna sina wapen.... Fischer, böj hufwudet till sidan, så att jag kan se hwad din kamrat bakom dig har för dumheter för sig!.... Altså swarade grekerna: "kom och hämta dem!" Och då man nu antydde för grekerna att fiendernas antal war så stort, att deras pilar skulle förmörka solen, swarade Leonidas föraktligt - jag försäkrar dig Bergqwist, att jag för ut dig, om du inte slutar att flina så där - Leonidas swarade: "Så mycket bättre, wi skola då fäkta i skuggan". Fyra dagar senare följde anfallet. Slutligen wisade en förrädisk grek wid namn - Andersson, nu skrifwer du wäl någonting igen, som inte hör till saken - Ephialtes perserna en annan wäg öfwer berget, och plötsligt hördes bland spartanerna det hemska ropet - hwem är det därborta som kastar papperstussar?
En lektion i grekiska historien. Läraren börjar sitt föredrag öfwer striden wid Thermopylae på följande sätt:
Innan det kom till drabbning, sände perserkonungen ett bud till lakedemonierna med följande uppmaning - tag hit snurran, ja, ja.... just du Pettersson; jag tål inte se det där narrwärket längre - med uppmaning att utlämna.... paraplyn, min käre Andersson, ställer man beskedligt i hörnet, där den inte hwarje ögonblick faller omkull.... utlämna sina wapen.... Fischer, böj hufwudet till sidan, så att jag kan se hwad din kamrat bakom dig har för dumheter för sig!.... Altså swarade grekerna: "kom och hämta dem!" Och då man nu antydde för grekerna att fiendernas antal war så stort, att deras pilar skulle förmörka solen, swarade Leonidas föraktligt - jag försäkrar dig Bergqwist, att jag för ut dig, om du inte slutar att flina så där - Leonidas swarade: "Så mycket bättre, wi skola då fäkta i skuggan". Fyra dagar senare följde anfallet. Slutligen wisade en förrädisk grek wid namn - Andersson, nu skrifwer du wäl någonting igen, som inte hör till saken - Ephialtes perserna en annan wäg öfwer berget, och plötsligt hördes bland spartanerna det hemska ropet - hwem är det därborta som kastar papperstussar?
* * * * * *
onsdag 24 december 2008
För mycket skinka?
Hangö hälsovårdscentral håller stängt under juldagarna (fram till 29.12), men jouren är öppen på lördagarna den 27.12 och 3.1 klockan 8-16.
Apoteket är öppet enligt följande:
24.12 8.30-13
25.12 stängt
26.12 12-14
27.12 8.30-15
28.12 12-14
29-31.12 9-18
1.1. stängt
Apoteket är öppet enligt följande:
24.12 8.30-13
25.12 stängt
26.12 12-14
27.12 8.30-15
28.12 12-14
29-31.12 9-18
1.1. stängt
Sammanslagningen av tidningarna Hangö och Västra Nyland
I tidningen Hangö, på julaftonen den 24.12.1918, kan man läsa om verkligt långt gående planer på en sammanslagning av den i Ekenäsregionen utkommande tidningen "Västra Nyland" och Hangötidningen "Hangö":
Den planerade tidningssammanslagningen.
Inbjudan till aktieteckning utfärdad.
Planerna på sammanslagning av tidningarna "Hangö" och "Vestra Nyland" för åstadkommande av ett verkligt godt lokalblad för västra Nyland ha numera fortskridigt så långt, att inbjudan till aktieteckning av stiftarna utfärdats.
Ansökan om fastställelse av stadgar för det nya tidningsföretaget har till statsverket inlämnats. De två tryckeriaktiebolagen fatta på bolagsstämmor den 28 inst. januari position till frågan.
Den planerade tidningssammanslagningen.
Inbjudan till aktieteckning utfärdad.
Planerna på sammanslagning av tidningarna "Hangö" och "Vestra Nyland" för åstadkommande av ett verkligt godt lokalblad för västra Nyland ha numera fortskridigt så långt, att inbjudan till aktieteckning av stiftarna utfärdats.
Ansökan om fastställelse av stadgar för det nya tidningsföretaget har till statsverket inlämnats. De två tryckeriaktiebolagen fatta på bolagsstämmor den 28 inst. januari position till frågan.
tisdag 23 december 2008
Stadsstyrelse, fullmäktige och nämnderna
De föreslagna namnen till fullmäktige, stadsstyrelsen och nämnder för inkommande valperiod ser nu ut som följer:
Stadsstyrelsen:
Ordförande Jouko Kavander (sdp), företagare ia.
Viceordförande Kurt Wennerqvist (sfp), pol. mag.
Barbro Wikberg (sfp), företagare.
Sebastian Lindström (sfp) Ny, lagerchef.
Ann Nylund-Mällinen (sfp)Ny, avdelningsskötare.
Keijo Larila (sdp), montör, huvudförtroendeman.
Rolf Rönnblad (sdp), pensionär.
Birgitta Gran (vf), socialombudsman.
Anja Roos (saml.), socialservicechef ia.
Fullmäktige:
Ordförande Sture Söderholm (sfp), tandläkare.
Förste vice ordf. Ulf Putte Lindström (sdp), pensionär.
Andra vice ordf. Jorma Nousiainen (sdp), specialungdomsledare.
Grundtrygghetsnämnden:
Ordförande Ulf Putte Lindström (sdp), pensinär.
Vice ordf. Barbro Wikberg (sfp), företagare.
Jaana Pulkkinen (sdp), bilförflyttare, trädgårdsmästare.
Jari Holopainen (sdp), städare.
Sebastian Lindström (sfp), lagerchef.
Kurt Wennerqvist (sfp), plo.mag.
Outi McDonald (kd), läkare.
Merja Liikanen (vf), ihopsättare.
Timo Kalliotie (saml), kaptenlöjtnant.
Bildningsnämnden:
Ordförande Tuula Buch (sdp), fil. kand.
Vice ordf. Britta Idman (sfp)
Katrin Järvinen (sdp), serviceförsäljare.
Mika Kankkunen (sdp)
Ann Nylynd-Mällinen (sfp), avdelningsskötare.
Tony Bäckman (sfp), brandförman.
Christoffer Österlund (sfp), företagare.
Kirsti Karlsson (saml)
Katja Mäkelä (vf)
Tekniska nämnden:
Ordförande Seppo Immonen (sdp), förhandlingschef ia.
Vice ordf. Kari Nöjd (sfp), brandchef ia.
Jaana Pulkkinen (sdp), bilförflyttare.
Ros-Marie Wennerqvist (sdp)
Stig Helander (sfp), överkonstapel ia.
Anneli Finnberg (sfp), fru, pensionär.
Tarja Lönnqvist (sfp), Shipping Manager.
Urpo Hyttinen (vf), työympäristötoimitsija.
Timo Kalliotie (saml), kaptenlöjtnant.
Miljönämnden:
Ordfförande Yrjö Sahlstedt (sfp), arkitekt.
Vice ordf. Jaakko Laiho (sdp), dipl. ing.
Gunnel Helander (sfp), dipl. arkitekt.
Mikael Kilpi (sfp), forskningsledare.
Katri Lönnqvist (sdp)
Satu Jokinen (sdp), tarkastaja.
Christer Sjöholm (sdp), gårdskarl.
Anja Roos (saml), socialservicechef ia.
Seppo Kinnunen (vf),
Hamnnämnden:
Ordförande Stig Sundberg (sfp), tullchef ia.
Vice ordf. Jari Aspinen (sdp), arbetsledare.
Eva Sjödahl (sfp), merkonom.
Tarja Lönnqvist (sfp), Shipping Manager.
Henry Holm (sdp), maskinmontör.
Anneli Holopainen (sdp)
Jan Holm (sdp), maskinstuvare.
Kare Johansson (saml), företagare.
Raili Peni (vf), fabriksarbetare.
Kulturnämnden:
Ordförande Sirkkaliisa Cavonius (sfp), ekon. mag.
Vice ordf. Johannes Runenberg (vf), handledare.
Peter Stenström (sfp), klasslärare.
Camilla Bäckman (sfp), placeringsspecialist.
Jorma Nousiainen (sdp), specialungdomsledare.
Jari Laine (sdp), duunare.
Marita Näsänen (sdp)
Kaj Otto Sandblom (sdp), pensionär.
Jari Karvinen (saml), klasslärare.
Revisionsnämnden:
Ordförande Yrjö Sahlstedt (sfp), arkitekt.
Vice ordf. Esko Tolvanen (sdp), montör.
Toivo Kavander (sdp)
Lisbeth Lönnqvist (sdp)
Sirkkaliisa Cavonius (sfp), ekon. mag.
Johannes Runeberg (vf), handledare.
Raija Myllymäki (saml)
Stadsstyrelsen:
Ordförande Jouko Kavander (sdp), företagare ia.
Viceordförande Kurt Wennerqvist (sfp), pol. mag.
Barbro Wikberg (sfp), företagare.
Sebastian Lindström (sfp) Ny, lagerchef.
Ann Nylund-Mällinen (sfp)Ny, avdelningsskötare.
Keijo Larila (sdp), montör, huvudförtroendeman.
Rolf Rönnblad (sdp), pensionär.
Birgitta Gran (vf), socialombudsman.
Anja Roos (saml.), socialservicechef ia.
Fullmäktige:
Ordförande Sture Söderholm (sfp), tandläkare.
Förste vice ordf. Ulf Putte Lindström (sdp), pensionär.
Andra vice ordf. Jorma Nousiainen (sdp), specialungdomsledare.
Grundtrygghetsnämnden:
Ordförande Ulf Putte Lindström (sdp), pensinär.
Vice ordf. Barbro Wikberg (sfp), företagare.
Jaana Pulkkinen (sdp), bilförflyttare, trädgårdsmästare.
Jari Holopainen (sdp), städare.
Sebastian Lindström (sfp), lagerchef.
Kurt Wennerqvist (sfp), plo.mag.
Outi McDonald (kd), läkare.
Merja Liikanen (vf), ihopsättare.
Timo Kalliotie (saml), kaptenlöjtnant.
Bildningsnämnden:
Ordförande Tuula Buch (sdp), fil. kand.
Vice ordf. Britta Idman (sfp)
Katrin Järvinen (sdp), serviceförsäljare.
Mika Kankkunen (sdp)
Ann Nylynd-Mällinen (sfp), avdelningsskötare.
Tony Bäckman (sfp), brandförman.
Christoffer Österlund (sfp), företagare.
Kirsti Karlsson (saml)
Katja Mäkelä (vf)
Tekniska nämnden:
Ordförande Seppo Immonen (sdp), förhandlingschef ia.
Vice ordf. Kari Nöjd (sfp), brandchef ia.
Jaana Pulkkinen (sdp), bilförflyttare.
Ros-Marie Wennerqvist (sdp)
Stig Helander (sfp), överkonstapel ia.
Anneli Finnberg (sfp), fru, pensionär.
Tarja Lönnqvist (sfp), Shipping Manager.
Urpo Hyttinen (vf), työympäristötoimitsija.
Timo Kalliotie (saml), kaptenlöjtnant.
Miljönämnden:
Ordfförande Yrjö Sahlstedt (sfp), arkitekt.
Vice ordf. Jaakko Laiho (sdp), dipl. ing.
Gunnel Helander (sfp), dipl. arkitekt.
Mikael Kilpi (sfp), forskningsledare.
Katri Lönnqvist (sdp)
Satu Jokinen (sdp), tarkastaja.
Christer Sjöholm (sdp), gårdskarl.
Anja Roos (saml), socialservicechef ia.
Seppo Kinnunen (vf),
Hamnnämnden:
Ordförande Stig Sundberg (sfp), tullchef ia.
Vice ordf. Jari Aspinen (sdp), arbetsledare.
Eva Sjödahl (sfp), merkonom.
Tarja Lönnqvist (sfp), Shipping Manager.
Henry Holm (sdp), maskinmontör.
Anneli Holopainen (sdp)
Jan Holm (sdp), maskinstuvare.
Kare Johansson (saml), företagare.
Raili Peni (vf), fabriksarbetare.
Kulturnämnden:
Ordförande Sirkkaliisa Cavonius (sfp), ekon. mag.
Vice ordf. Johannes Runenberg (vf), handledare.
Peter Stenström (sfp), klasslärare.
Camilla Bäckman (sfp), placeringsspecialist.
Jorma Nousiainen (sdp), specialungdomsledare.
Jari Laine (sdp), duunare.
Marita Näsänen (sdp)
Kaj Otto Sandblom (sdp), pensionär.
Jari Karvinen (saml), klasslärare.
Revisionsnämnden:
Ordförande Yrjö Sahlstedt (sfp), arkitekt.
Vice ordf. Esko Tolvanen (sdp), montör.
Toivo Kavander (sdp)
Lisbeth Lönnqvist (sdp)
Sirkkaliisa Cavonius (sfp), ekon. mag.
Johannes Runeberg (vf), handledare.
Raija Myllymäki (saml)
Mera naturskydd
Nylands miljöcentral har inrättat tre nya naturskyddsområden på Hangö udd och det betyder att man har fredat sammanlagt ca 420 hektar. Naturskyddsområdena ingår i det riksomfattande strandskyddsprogrammet och i nätet Natura 2000.
Det handlar då om områdena Vedagrundet, Ettergadden och Anklarängsbukten.
Naturskyddsområdena Vedagrundet och Ettergadden bildar tillsammans en fredad helhet av olika kustnära och marina naturtyper. De grunda vattnena kring Vedagrundet är bla rastplats för flyttande sjöfåglar och vadare.
Naturskyddsområdet Anklarängsbukten, som omger Långörens udde, bildar tillsammans med de tidigare inrättade naturskyddsområdena Långören och Furuvik likaså en betydelsefull, fredad helhet av olika kustnära och marina naturtyper.
Fridlysningsbestämmelserna innebär att man fortsättningsvis kan röra sig fritt på områdena, men under häckningstider är det inte tillåtet att ta i land på områdena.
Detta innebär att sådana trevliga, för oss alla så viktiga, arter som den blåvingade gräshoppan, sodaörten och marviol får leva i fred.
Det handlar då om områdena Vedagrundet, Ettergadden och Anklarängsbukten.
Naturskyddsområdena Vedagrundet och Ettergadden bildar tillsammans en fredad helhet av olika kustnära och marina naturtyper. De grunda vattnena kring Vedagrundet är bla rastplats för flyttande sjöfåglar och vadare.
Naturskyddsområdet Anklarängsbukten, som omger Långörens udde, bildar tillsammans med de tidigare inrättade naturskyddsområdena Långören och Furuvik likaså en betydelsefull, fredad helhet av olika kustnära och marina naturtyper.
Fridlysningsbestämmelserna innebär att man fortsättningsvis kan röra sig fritt på områdena, men under häckningstider är det inte tillåtet att ta i land på områdena.
Detta innebär att sådana trevliga, för oss alla så viktiga, arter som den blåvingade gräshoppan, sodaörten och marviol får leva i fred.
Jultomtar och barnkalas
I tidningen Hangö den 23.12.1903 kan vi läsa on följande trevliga tilldragelse:
Sällskapet jultomtarne firade i söndags kl. 5 e. m. sin jul- och barnfest å Hótel Continental.
Den trefliga festsalen strålade af elektriskt ljus, och i dess midt reste sig en ståtlig julgran, behängd med allsköns grannlåter och godsaker.
Sedan sällskapet jämte de till ett 60-tal inbjudna fattiga barnen och dessas mödrar intagit sina platser. var salen ända till trängsel fyld af folk.
Efter en festmarsch, utförd af barnorkestern, sjöng en blandad kör. Härpå framträdde en liten elfva och berättade för barnen en saga, hvarefter elfdrottningen förevisades i en tablå. Sedan programmet ytterligare utfylts med elf och tomtedans samt ringlekar, serverades kaffe med dopp.
Nu vidtog utdelningen av "nam-nam", som ombesörjdes af de små tomtarne, hvarefter sällskapets beklädnadskommité öfverlämnade till samtliga inbjudna barn ett paket, innehållande underkläder o. d.
Sällskapet har som bekant till mål att årligen strax före jul utdela vinterbeklädnader, jämte andra nyttiga gåfvor till behöfvande skolbarn. Fullständiga snygga och varma vinterbeklädnader jämte andra julgåfvor ha i år utdelats åt 53 behöfvande skolbarn.
Kl. 9 på aftonen var den för barnen anordnade festen slut, då dessa aftroppade, nöjda och belåtna.
Sällskapet jultomtarne firade i söndags kl. 5 e. m. sin jul- och barnfest å Hótel Continental.
Den trefliga festsalen strålade af elektriskt ljus, och i dess midt reste sig en ståtlig julgran, behängd med allsköns grannlåter och godsaker.
Sedan sällskapet jämte de till ett 60-tal inbjudna fattiga barnen och dessas mödrar intagit sina platser. var salen ända till trängsel fyld af folk.
Efter en festmarsch, utförd af barnorkestern, sjöng en blandad kör. Härpå framträdde en liten elfva och berättade för barnen en saga, hvarefter elfdrottningen förevisades i en tablå. Sedan programmet ytterligare utfylts med elf och tomtedans samt ringlekar, serverades kaffe med dopp.
Nu vidtog utdelningen av "nam-nam", som ombesörjdes af de små tomtarne, hvarefter sällskapets beklädnadskommité öfverlämnade till samtliga inbjudna barn ett paket, innehållande underkläder o. d.
Sällskapet har som bekant till mål att årligen strax före jul utdela vinterbeklädnader, jämte andra nyttiga gåfvor till behöfvande skolbarn. Fullständiga snygga och varma vinterbeklädnader jämte andra julgåfvor ha i år utdelats åt 53 behöfvande skolbarn.
Kl. 9 på aftonen var den för barnen anordnade festen slut, då dessa aftroppade, nöjda och belåtna.
Samarbetsförhandlingar slutförda
Samarbetsförhandlingarna med tre grupper anställda hos Hangö Stevedoring har slutförts. De högre tjänstemännen, tjänstemännen och arbetsledarna har kommit överens om inbesparingar enligt planerna.
Det betyder en inbesparing på tolv årsverken och det lyckas genom pensioner och andra arrangemang. Sju personer går i pension medan de övriga åtgärderna gäller deltidsarbete och andra arbetstidsarrangemang. De nu slutförda förhandlingarna berör cirka sextio anställda.
Enligt på stan snurrande rykten, kan de som nu frivilligt slutar från hamnen få tre månaders lön som ersättning.
Samarbetsförhandlingarna med stuvarna är fortfarande på hälft och kommer att slutföras efter jul, säger vd Esa Torstensson.
Det betyder en inbesparing på tolv årsverken och det lyckas genom pensioner och andra arrangemang. Sju personer går i pension medan de övriga åtgärderna gäller deltidsarbete och andra arbetstidsarrangemang. De nu slutförda förhandlingarna berör cirka sextio anställda.
Enligt på stan snurrande rykten, kan de som nu frivilligt slutar från hamnen få tre månaders lön som ersättning.
Samarbetsförhandlingarna med stuvarna är fortfarande på hälft och kommer att slutföras efter jul, säger vd Esa Torstensson.
måndag 22 december 2008
Stadsdirektörstjänsten
Elva personer har sökt tjänsten som stadsdirektör i Hangö. Ansökningstiden gick ut klockan femton i dag och inom den utsatta tiden hade följande personer sökt tjänsten:
Vicehäradshövding Christer Brännkärr, Järvenpää; magistern i samhällsvetenskaper Ismo Varis, Kontiolahti; vicehäradshövding Jyrki Hakkarainen, Pojo; jur.kand Lasse Tallqvist, Karis; fil.mag Jarkko Autero, Vadsö, Norge; magistern i förvaltningsvetenskaper Keijo Kapiala, Ilmajoki; ekon.mag Sture Fjäder, Helsingfors; vicehäradshövding Jukka-Pekka Halme, Hangö; tekn.lic. Markku Hämäläinen, Hangö; diplomingenjör Sten Öhman, Hangö, samt pol.mag Per Sarén, Hangö.
Är det bra att ansöka till stadsdirektör, och inte ens klara av första förutsättningrn; att lämna in ansökan i tid.
Vicehäradshövding Christer Brännkärr, Järvenpää; magistern i samhällsvetenskaper Ismo Varis, Kontiolahti; vicehäradshövding Jyrki Hakkarainen, Pojo; jur.kand Lasse Tallqvist, Karis; fil.mag Jarkko Autero, Vadsö, Norge; magistern i förvaltningsvetenskaper Keijo Kapiala, Ilmajoki; ekon.mag Sture Fjäder, Helsingfors; vicehäradshövding Jukka-Pekka Halme, Hangö; tekn.lic. Markku Hämäläinen, Hangö; diplomingenjör Sten Öhman, Hangö, samt pol.mag Per Sarén, Hangö.
Bland de sökande finns ett par profiler inom det kommunala i Hangö, till exempel kanslichef Jukka-Pekka Halme och stadens tekniska direktör Sten Öhman.
Också Hangötidningens chefredaktör Per Sarén finns bland de intresserade. En annan med Hangöanknytning är Sture Fjäder, nu förhandlingschef vid Finska ekonomförbundet.
Från regionen bekanta är bland andra Lasse Tallqvist, regionchef för Karis kurscenter och vid årsskiftet Axxells enhetschef i Karis samt Jyrki Hakkarainen, kommundirektör i Pojo och blivande utvecklingsdirektör i Raseborg.
En anhållan anlände litet före klockan 16, nämligen pol kand Jouko Mäkinens. Han är tidigare kommundirektör i Västanfjärd, nu i Pikis.Är det bra att ansöka till stadsdirektör, och inte ens klara av första förutsättningrn; att lämna in ansökan i tid.
Sossarna har bestämt sig
Livliga diskussioner har förts på många håll om vem som skall sköta vilka uppdrag i styrelser, nämnder och sektioner. Nu har också Hangös socialdemokrater kunnat enas om sina poster.
Ulf "Putte" Lindström kommer att vara första viceordförande i stadsfullmäktige medan Jorma Nousiainen är andra viceordförande. I styrelsen är Jouko Kavander ordförande med Jari Holopainen som suppleant.
De finska och svenska socialdemokraterna har fört en hård kamp om ordförandeposterna. Höger- och vänsterblocket i Hangö kom överens om fördelningen om vilket parti som får vilket ordförandeskap i vilket organ redan för en tid sedan, men sedan har det varit upp till varje parti att komma överens om vem inom partiet som får det eftertraktade ordförandeskapet.
Seppo Immonen har valts till ordförande för Hangö finska socialdemokrater. Föreningens höstmöte utsåg ny styrelse och de övriga invalda är Jouko Kavander (vice ordf.), Jaana Pulkkinen (sekr,), Jari Holopainen (vice sekr.), Esko Tolvanen (medlemsvård), Marita Näsänen (värdinna), Jorma Nousiainen (medlem) och Satu Jokinen (medlem).
g(16493518)a(1586866))
Ulf "Putte" Lindström kommer att vara första viceordförande i stadsfullmäktige medan Jorma Nousiainen är andra viceordförande. I styrelsen är Jouko Kavander ordförande med Jari Holopainen som suppleant.
De finska och svenska socialdemokraterna har fört en hård kamp om ordförandeposterna. Höger- och vänsterblocket i Hangö kom överens om fördelningen om vilket parti som får vilket ordförandeskap i vilket organ redan för en tid sedan, men sedan har det varit upp till varje parti att komma överens om vem inom partiet som får det eftertraktade ordförandeskapet.
Seppo Immonen har valts till ordförande för Hangö finska socialdemokrater. Föreningens höstmöte utsåg ny styrelse och de övriga invalda är Jouko Kavander (vice ordf.), Jaana Pulkkinen (sekr,), Jari Holopainen (vice sekr.), Esko Tolvanen (medlemsvård), Marita Näsänen (värdinna), Jorma Nousiainen (medlem) och Satu Jokinen (medlem).
Hangon Suomalainen Seura
I tidningen Hangö läser vi den 22 december 1905 om hur föreningen i fråga grundades:
Hangon Suomalainen Seura hade senaste torsdag afton sitt konstituerande möte i Folkskolans gymnastiksal. Genom annons hade stadens finskatalande befolkning gjorts underrättad om mötet, men till detsamma hade endast infunnit sig 10 herrar och tvenne fruntimmer. Dock vidtog mötet med sina förhandlingar och beslöt gifva den nya organisationen namnet: Hangon Suomalainen Seura. Det uppgjorda förslaget till stadgar underkastades granskning och godkändes efter det mötet vidtagit ett par smärre förändringar uti detsamma. Härpå öfverlämnades åt en tremannakommité, bestående af fil. mag. E. Pahlman, kontorschefen P. Poutanen och kontoristen J. R. Tuomikoski att ansöka om stadfästelse å stadgarna. Vid ett framdels försiggående möte skulle val af bestyrelse komma att äga rum.
Hangon Suomalainen Seura hade senaste torsdag afton sitt konstituerande möte i Folkskolans gymnastiksal. Genom annons hade stadens finskatalande befolkning gjorts underrättad om mötet, men till detsamma hade endast infunnit sig 10 herrar och tvenne fruntimmer. Dock vidtog mötet med sina förhandlingar och beslöt gifva den nya organisationen namnet: Hangon Suomalainen Seura. Det uppgjorda förslaget till stadgar underkastades granskning och godkändes efter det mötet vidtagit ett par smärre förändringar uti detsamma. Härpå öfverlämnades åt en tremannakommité, bestående af fil. mag. E. Pahlman, kontorschefen P. Poutanen och kontoristen J. R. Tuomikoski att ansöka om stadfästelse å stadgarna. Vid ett framdels försiggående möte skulle val af bestyrelse komma att äga rum.
Ny tidning i Hangö
Vattenverket ger ut en egen tidning.
-Vi vill ge ut en infotidning för folk vet inte vad vi gör här på vatten- och avloppsverket. Samtidigt har det skett flera vattenolyckor i Finland, säger Kimmo Paakkonen som är chef på vatten- och avloppsverket i Hangö. Han har fått en hel del, som han själv kallar, "nervösa samtal" efter att det hittades bakterier i Ekenäs och Pojo.
Enligt en utredning skulle det kosta kring 13.000 euro att dela ut en tvåspråkig tidning på 16 sidor till alla hushåll i Hangö. Tanken är att vattenverket köper infotjänsterna av en utomstående producent.
Fyrk finns!!!? Man frågar sig hur en tidning på 16 sidor ska kunna fyllas med information om att vattnet är rent...
-Vi vill ge ut en infotidning för folk vet inte vad vi gör här på vatten- och avloppsverket. Samtidigt har det skett flera vattenolyckor i Finland, säger Kimmo Paakkonen som är chef på vatten- och avloppsverket i Hangö. Han har fått en hel del, som han själv kallar, "nervösa samtal" efter att det hittades bakterier i Ekenäs och Pojo.
Enligt en utredning skulle det kosta kring 13.000 euro att dela ut en tvåspråkig tidning på 16 sidor till alla hushåll i Hangö. Tanken är att vattenverket köper infotjänsterna av en utomstående producent.
Fyrk finns!!!? Man frågar sig hur en tidning på 16 sidor ska kunna fyllas med information om att vattnet är rent...
söndag 21 december 2008
Rattfyllo
En 49-årig kvinna från Hangö misstänks för grovt rattfylleri efter att hon med sin bil körde på en annan bil, som fördes av en 40-årig man, också han från Hangö, vid en parkeringsplats vid Repslagaregatan. Kvinnan var på väg ut från parkeringsplatsen när bilen stötte mot den andra bilen som körde längs gatan. Bilarna fick plåtskador i krocken. Kvinnan blåste 2,52 promille i alkometertesten.
Språkförbristning
Här citerar jag tidningen Hangö från den 21.12.1895, som citerar tidningen Nya Pressen som citerar Ferdinand von Christierson som citerar ett antal finskspråkiga tidningar, bland dem tidningen Päivälehti. Som vi kan läsa var vi "svenska talande" redan då utsatta för en allmän kritik bland den finskspråkiga minoriteten.
Den finska demagogin i Hangö.
Uti Nya Pressen skrifves:
De finska tidningarna hafva de senaste dagarna under storståtliga rubriker om ämbetsmannaförtryck med mera dylikt uttalat sin förtrytelse öfver att föreståndaren för statsjärnvägarnas mekaniska värkstad i Hangö skulle förbjudit värkstadens arbetare att teckna sig på en af fennomanska agitatorer bland arbetarne i denna stad spridd petition om upphäfvandet af röstskalan vid val till borgareståndet. En sådan godbit som detta förmenta ämbetsmannaförtryck skulle naturligtvis ej få bli liggande obegagnad för partisyftet. Den slukades äfven med förtjusning af de fennomanska landsortsbladen, hvilka jämte sina hufvudstadskolleger såsom en sannslyldig "ljusets riddarvakt" trädde upp till försvar för den kränkta friheten.
Sakens förlopp är emellertid helt enkelt följande, enligt hvad den angripne tjänstemannen själf skriver till oss:
" I Päivälehti för den 20 dennes har man behedrat en del af Hangö järnvägs värkstadspersonal, med benägen upptuktelse. Att korrespondenten från Hangö, såsom den af tidningen anges, ihopkommit delvis af god vänskap, synes bladet helt och hållet hafva ignorerat;detta hade det värda bladet dock ej bort göra, emedan det därigenom endast följt Uusi Suometars taktik. Men till saken. Jämte jag på det bestämdaste tillbakavisar beskyllningen att hafva missbrukat min "ämbetsmyndighet" och, såsom man ju vill låta påskina, kränkt den personliga valfriheten, vill jag här endast i korthet antydanågra omständigheter, hvilka sannolikt givit den af partilidelse förblindade korrespondenten ett välkommet stoff till artikeln i fråga.
Ledsamt nog märkte jag på senare tid att arbetet i värkstaden ej hade den fart jag önskade och var detta så mycket obehagligare som jag hade några rätt brådskande arbeten på hand. När hälst jag kom i värkstaden, och värkmästarn'en möjligen var sysselsatt på annat håll, stodo några arbetare i grupper än här än där tisslande och tasslande, tills jag slutligen kom underfund med att någon slags lista cirkulerade i värkstaden och att vissa arbetare engagerats för att för att skaffa underskrifter af de andra å listan. Det var alt den rösträttslista, som föranleddes af det omtalade famösa rösträttsmötet härstädes, ehuru saken hölls mycket hemlig, på det arbetaren ej måtte i tid erhålla vetskap om hvad saken egentligen gälde. Att man genom sådana Demagogische Umtriebe, på svenska kalladt mullvadsarbete, sökt använda en, under mitt inseende stående, statens värkstad för agitatoriska ändamål, och på slikt oförsynt sätt t. o. m. hindrade värkstadsarbetet, kunde jag naturligtvis icke tillåta, och förklarade jag för arbetarne att de ej voro antagna för att springa med listor, utan för att förrätta sitt förelagda arbete. Om ej de ville det senare, så skulle de, som drofvit omkring, snarast fä lämna värkstaden. Detta var nu visst ett fasligt öfvergrepp genom min så näpet af tidningen omtalade "virkavalta", men torde den ungsomligt hetsiga korrespondenten likvist få underkasta sig att så kommer att ske, därest ej behörig bättring inträder efter den gifna varningen.
För öfrigt torde det ej vara lämpligt forum att vidare förhandla dessa saker här, hvarför jag ej häller kan inlåta mig på ytterligare tidningspolemik, hälst min tid är upptagen af andra göromål.
Efter att hafva spelat ut sista kortet är det visst icke angenämt att, oaktadt alt mullvadsarbete, hafva gjort ett komplett fiasko å orten, men annat var ju ej heller att förutse i denna af urgammalt svenska bygd; likvisst bör man ej därför söka fel hos andra än sig själf.
F. von Christierson"
August Ferdinand von Christierson föddes som son i ett högborgerligt hem i Helsingfors 1840. Efter utgången elementärskola sökte han sig till kadettkåren i Fredrikshamn varifrån han dock avgick 1856. Härefter utbildade han sig till ingenjör vid polytekniska institutet i Hannover under åren 1859-64. Som utexaminerad ingenjör fick han sin första anställning som ritare vid Lüther & Peters mekaniska verkstäder i Wolfenbüttel. Efter detta arbetade han även i London och i Bristol, hos Averside Engine C:o, var han tog del av lokomotivtillverkningen för finländska järnvägar. Därefter anställdes han vid det ryska Ångbåtsbolaget i Odessa som chef för bolagets ritkontor. Efter flera år utomlands återvände han så till Finland år 1873 då han anställdes som verkstadsföreståndare för Hangö-Hyvinge järnväg. År 1875 gifte han sig med översten Adolf Appelgrens dotter Olga, samma år fick han även äran att titulera sig maskinmästare av I klass. Efter att paret slagit sig ned i Hangö fungerade F. von Christierson som ångbåtsbesiktningsman under åren 1882-88, därefter arbetade han som besiktningsman för ångpannor i Hangö, Ekenäs och Raseborgs härad under tiden 1900-08, samt efter detta i samma ämbete enbart för Hangö stad. F. von Christierson var livligt engagerad i stadens politiska angelägheter och blev härmed, ur stadsutvecklingens synvinkel, en betydelsefull man.
Bland de förtroendeuppdrag han skötte kan bl.a nämnas viceordförande för stadens första drätselkammare, medlem i stadsfullmäktige, hälsovårdsnämnden, folkskoledirektionen och byggnadsbesiktningsnämnden. Naturligt var därför att då den länge planerade badanstalten slutligen blev verklighet var F. von Christierson en av de första medlemmarna i badhusdirektionen. Som en parentes kan här nämnas att F. von Christierson under den livliga debatten om Busträskets öde i badhusparken höll på förslaget om igenfyllande av träsket samt att detta skulle företas på så sätt att stadens skrot och skräp skulle dumpas där.
Vid en ålder av sjuttiofyra år avsade sig F. von Christierson tjänsten som maskindirektör samt depot- och verkstadsföreståndare men förblev hangöbo fram till sin pensionering från ämbetet som besiktningsman för ångpannor 1921, då han var över åttio år gammal.
Den finska demagogin i Hangö.
Uti Nya Pressen skrifves:
De finska tidningarna hafva de senaste dagarna under storståtliga rubriker om ämbetsmannaförtryck med mera dylikt uttalat sin förtrytelse öfver att föreståndaren för statsjärnvägarnas mekaniska värkstad i Hangö skulle förbjudit värkstadens arbetare att teckna sig på en af fennomanska agitatorer bland arbetarne i denna stad spridd petition om upphäfvandet af röstskalan vid val till borgareståndet. En sådan godbit som detta förmenta ämbetsmannaförtryck skulle naturligtvis ej få bli liggande obegagnad för partisyftet. Den slukades äfven med förtjusning af de fennomanska landsortsbladen, hvilka jämte sina hufvudstadskolleger såsom en sannslyldig "ljusets riddarvakt" trädde upp till försvar för den kränkta friheten.
Sakens förlopp är emellertid helt enkelt följande, enligt hvad den angripne tjänstemannen själf skriver till oss:
" I Päivälehti för den 20 dennes har man behedrat en del af Hangö järnvägs värkstadspersonal, med benägen upptuktelse. Att korrespondenten från Hangö, såsom den af tidningen anges, ihopkommit delvis af god vänskap, synes bladet helt och hållet hafva ignorerat;detta hade det värda bladet dock ej bort göra, emedan det därigenom endast följt Uusi Suometars taktik. Men till saken. Jämte jag på det bestämdaste tillbakavisar beskyllningen att hafva missbrukat min "ämbetsmyndighet" och, såsom man ju vill låta påskina, kränkt den personliga valfriheten, vill jag här endast i korthet antydanågra omständigheter, hvilka sannolikt givit den af partilidelse förblindade korrespondenten ett välkommet stoff till artikeln i fråga.
Ledsamt nog märkte jag på senare tid att arbetet i värkstaden ej hade den fart jag önskade och var detta så mycket obehagligare som jag hade några rätt brådskande arbeten på hand. När hälst jag kom i värkstaden, och värkmästarn'en möjligen var sysselsatt på annat håll, stodo några arbetare i grupper än här än där tisslande och tasslande, tills jag slutligen kom underfund med att någon slags lista cirkulerade i värkstaden och att vissa arbetare engagerats för att för att skaffa underskrifter af de andra å listan. Det var alt den rösträttslista, som föranleddes af det omtalade famösa rösträttsmötet härstädes, ehuru saken hölls mycket hemlig, på det arbetaren ej måtte i tid erhålla vetskap om hvad saken egentligen gälde. Att man genom sådana Demagogische Umtriebe, på svenska kalladt mullvadsarbete, sökt använda en, under mitt inseende stående, statens värkstad för agitatoriska ändamål, och på slikt oförsynt sätt t. o. m. hindrade värkstadsarbetet, kunde jag naturligtvis icke tillåta, och förklarade jag för arbetarne att de ej voro antagna för att springa med listor, utan för att förrätta sitt förelagda arbete. Om ej de ville det senare, så skulle de, som drofvit omkring, snarast fä lämna värkstaden. Detta var nu visst ett fasligt öfvergrepp genom min så näpet af tidningen omtalade "virkavalta", men torde den ungsomligt hetsiga korrespondenten likvist få underkasta sig att så kommer att ske, därest ej behörig bättring inträder efter den gifna varningen.
För öfrigt torde det ej vara lämpligt forum att vidare förhandla dessa saker här, hvarför jag ej häller kan inlåta mig på ytterligare tidningspolemik, hälst min tid är upptagen af andra göromål.
Efter att hafva spelat ut sista kortet är det visst icke angenämt att, oaktadt alt mullvadsarbete, hafva gjort ett komplett fiasko å orten, men annat var ju ej heller att förutse i denna af urgammalt svenska bygd; likvisst bör man ej därför söka fel hos andra än sig själf.
F. von Christierson"
*****
August Ferdinand von Christierson föddes som son i ett högborgerligt hem i Helsingfors 1840. Efter utgången elementärskola sökte han sig till kadettkåren i Fredrikshamn varifrån han dock avgick 1856. Härefter utbildade han sig till ingenjör vid polytekniska institutet i Hannover under åren 1859-64. Som utexaminerad ingenjör fick han sin första anställning som ritare vid Lüther & Peters mekaniska verkstäder i Wolfenbüttel. Efter detta arbetade han även i London och i Bristol, hos Averside Engine C:o, var han tog del av lokomotivtillverkningen för finländska järnvägar. Därefter anställdes han vid det ryska Ångbåtsbolaget i Odessa som chef för bolagets ritkontor. Efter flera år utomlands återvände han så till Finland år 1873 då han anställdes som verkstadsföreståndare för Hangö-Hyvinge järnväg. År 1875 gifte han sig med översten Adolf Appelgrens dotter Olga, samma år fick han även äran att titulera sig maskinmästare av I klass. Efter att paret slagit sig ned i Hangö fungerade F. von Christierson som ångbåtsbesiktningsman under åren 1882-88, därefter arbetade han som besiktningsman för ångpannor i Hangö, Ekenäs och Raseborgs härad under tiden 1900-08, samt efter detta i samma ämbete enbart för Hangö stad. F. von Christierson var livligt engagerad i stadens politiska angelägheter och blev härmed, ur stadsutvecklingens synvinkel, en betydelsefull man.
Bland de förtroendeuppdrag han skötte kan bl.a nämnas viceordförande för stadens första drätselkammare, medlem i stadsfullmäktige, hälsovårdsnämnden, folkskoledirektionen och byggnadsbesiktningsnämnden. Naturligt var därför att då den länge planerade badanstalten slutligen blev verklighet var F. von Christierson en av de första medlemmarna i badhusdirektionen. Som en parentes kan här nämnas att F. von Christierson under den livliga debatten om Busträskets öde i badhusparken höll på förslaget om igenfyllande av träsket samt att detta skulle företas på så sätt att stadens skrot och skräp skulle dumpas där.
Vid en ålder av sjuttiofyra år avsade sig F. von Christierson tjänsten som maskindirektör samt depot- och verkstadsföreståndare men förblev hangöbo fram till sin pensionering från ämbetet som besiktningsman för ångpannor 1921, då han var över åttio år gammal.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
