Kulturcafé

Författare, musiker och politiker, ex. minister Claes Andersson spelar jazz och folkliga låtar i stadshusets foajé och festsal, berättas det på stadens hemsidor. Han pratar om litteratur, dikt och kanske lite om politik sägs det dessutom.

Vad som däremot inte sägs är NÄR detta tillfälle går av stapeln. Men för de intresserade kan jag berätta att det är i kväll klockan 19.00. Instrumenttrakterande jazzdiggare ska ta med sig sina speleverktyg, säger Andersson som hoppas på en jamsession.

Nu då staden söker en kompetent informatör får man verkligen hoppas att den person de väljer är kompetent.

Läkarbrist

Det är långt ifrån en nyhet att det i staden råder läkarbrist. Staden har år efter år allt svårare att uppfylla de lagstadgade krav som ställs då det gäller säkrandet av hälsovård för invånarna. Orsaken är naturligtvis enkel; läkarna vill inte flytta till lilla Hangö, de vill hellre förtjäna storkovan på någon av de stora inrättningarna i landets större befolkningscentran.

I morgon kväll sammanträder grundtrygghetsnämnden för att ta ställning till vad som ska göras. Eller, rättare sagt, det vet man redan - man är tvungen att köpa läkartjänster - ta ställning vilket företag som ska tillhandahålla våra läkare.

Enligt föredragningslistan har företaget Kivirinta Yhtiöt Oy givit den för staden mest ekonomiskt förmånliga offerten, 120 €/h, under avtalsperioden 1.1. - 31.12.2012 sammanlagt 230 088,00 €. För det priset får staden en läkare som utför en hälsovårdscentralläkares uppgifter på hälsovårdscentralen.

Inte billigt, inte. Undrar helt stillsamt vad en "normalt" anställd läkare på hälsovårdscentralen får? Knappast närmare 300 000 i året.

Samtidigt föreslår man också att företaget Conoraria Hammaslääkärit Oy blir stadens nya leverantör av tandläkarservice.

Det är väl ungefär lika mycket till, antar jag, fastän inga siffror nämns i föredragningslistan.

Kunde det bli billigare i längden att höja lönerna för läkarna?

Självständig helgonlik fisk på svenska

Ja jag förstår er, alla ni som trodde att jag enbart gjorde en kort visit och inte alls var tillbaka. Men grejen var den att jag for ut till holmen för att stänga inför vintern och har varit några dagar utan tillgång till internet.

Men nu är grillen undanstuvad och roddbåten vänd upp och ned. Slutfiskat och slutgrillat för denna säsong, åtminstone där.

På tal om fisk så besökte jag på lördagmorgonen, allhelgonadagen, "torget" i Hangö by, där det såldes fisk av många olika slag. Fisk på burk och fisk på lösvikt gick det att välja mellan medan man utböt skvaller och andra viktigheter med de övriga besökarna.

Trevligt.


Svenska Dagen firades det i söndags runtom våra svenskbygder. Huvudfesten var ordnad i Åbo, men även i Hangö festades det. I stadshusets festsal firade man under rubriken "Självständiga Hangö:s Svenska dagens fest" med festtalare såsom Ulf "Putte" Lindström och Jacob Söderman. Torde inte vara svårt, med tanke på rubriken för festen, att gissa hur talet gick. Åtminstone på ett ungefär.

Ska man tro på det här nu, vill Putte Lindström förklara Hangö självständigt? Det vore kanske inte en så dålig tanke, att göra om Hangö till en så kallad "micronation". Erfarenhet av egen valuta har vi ju redan sedan tidigare.

Täcktomdollar.

Braständarfabriken

Det har under min långa frånvaro kommit ett antal påtryckningar om att jag, om inte annat, kunde skriva någonting från gamla tidningar. Det verkar som om gamla nyheter är högt uppskattade, så här kommer ett intressant exempel, hämtat från tidningen "Hangö", 3.11.1898. Den utsaxade bilden är från ett reklamblad utgett av företaget i fråga.

- Braständarfabriken. Sedan ett par dagar är fabriken för tillwärkning af de nya braständarena i full gång. Densamma är belägen cirka fyra km från staden inwid den af hr Martin Lignell uppförda såginrättningen. Tillwärkningen är ganska enkel. Sedan den af träaffall och därtill hörande ingredienser bestående massan upphettats i stora grytor, lägges densamma i smärre formar, som äro placerade i ett walswärk. Sedan pressas massan i formarna, hwarefter dessa sättas i en stamp maskin, och nu äro braständarena färdiga att packas in. Med den nuwarande arbetsstyrkan, som uppgår till ett tjugutal personer, de flesta unga flickor, kunna ända till 40,000 braständare tillwäekas om dagen. De nya braständarena behöfwa ej någon rekommendation. De rekommendera sig bäst själfwa.

Resultatgranskning

Polisen och den service polisen ska ge oss skattebetalare ligger illa till i och med alla denna världens inbesparingar, det är ett från tidigare bekant faktum som även jag järmat över tidigare, men nu ser det verkligen risigt ut. Åtminstone om det är att lägga tilltro till den intervju svenska YLE gjort med polischefen vid polisinrättningen i Västra Nyland, Jari Liukku.

- Utgångspunkten har varit att polisens servicenät ska bli mindre, säger sig den gode Liukku ha förstått av det han hörde i går vid en resultatdiskussion på inrikesministeriet med polisstyrelsen, vilket tyder på att det är pengar det är frågan om.

Vilket vi vanliga medborgare kan finna vara en besynnerlig kommentar, med tanke på att såväl en stor del av medborgarna som beslutsfattarna enligt undersökningar begär mera synlighet av polisen.

Framtiden, säger polischef Liukku vidare, tillhör internet. I framtiden är det meningen att vi ska sköta alla våra polisärenden på webben, säger han, och för att vara säkra på att få service är det meningen att vi ska beställa tid i förväg.

Finns det någon annan än jag som tycker att det här är vansinnigt?

Borde jag beställa tid nu - låt oss säga till den 21 mars 2012 - för att då berätta om alla inbrott, påhopp och stölder jag blivit utsatt för under tiden fram till dess, sådär bara för säkerhets skull? Hur i hela helvete ska ett sådant påfund kunna förenkla den undersökande polisens arbete?

Om det nu återigen är pengar det är frågan om kanske man kunde finansiera en och annan station med beslagtaget gods? Eller lägga en större del av våra skattepengar på vår säkerhet, i stället för att betala ränta på våra statsskulder.

Nu får vi ju i alla fall vara glada över att polisen fortfaranda har hundar, kan vi konstatera, då det var en polishund som hittade den typ som har sysslat med att försöka göra en stor brasa Hagaparkskolan. Vovven är verkligen värd sitt dagliga kex.

Kanske det vore skäl att, i inbesparingens tecken, byta ut konstaplarna mot hundar?

Nytt inlägg

På begäran, inte enbart av min gamla far och min betydligt yngre hustru, kommer här nu ett snabbt inlägg. Helt skrivet utan hot eller utpressning, arv har jag inget att lämna och skillsmässa tror jag inte på.

Men de hälsningar som framförts, i stil med att jag åtminstone borde tacka mina trogna läsare för tiden som gått då jag slutar, de måste jag nog ta på allvar.

Inte fan är det ert fel, så inte ska ni tackas.

För jag slutar inte.

Nu är det så, ser ni, att jag lidit av en helt obotlig sjukdom. Egenintresse.

Ja, jag erkänner, jag har satt mig själv, med mitt egennyttiga lättjefulla och syndiga sinne, framför er. Här hjälper nog inga förklaringar om minnesförlust eller tillfällig sinnesförvirring.

Inte heller en förklaring om att YLE västnyland, Hangötidningen och VN sköter skvallret.

Däremot hade jag här tänkt mig att fråga, vilket utgör det stora monstret i mitt dilemma, vad ni tycker om ett beslut jag borde ha gjort under mina kvalfulla nätter då jag tänkt på hur jag ska fortsätta med bloggen, om jag ska bli elakare eller mera socialt snällare...

Men jag kom fram till att jag egentligen inte så mycket bryr mig i vad ni tänker. Jag blir elakare. Här en tanke för er att tugga på medan ni funderar på nya anonyma smädesord;

Vad beror det på att Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att både inkomstskattesatsen och fastighetsskatterna hålls på samma nivå år 2012 som i år.

Kan det ha med ägandet av fastigheter och fastighetsskatten att göra?

Nya tider, eller så inte...

Stadsstyrelsen har på sitt möte i kväll en hel del att ta ställning till. Vilket helt naturligt är i sin ordning, det är därför den finns till. Dynamitfabriken behöver mera utrymme, befattningar ska tillsättas och ledigförklaras, tomter ska delas ut o.s.v...

Hamnen och dess slantar tar naturligtvis upp en del tid, så som vanligt, viket även det är helt i sin ordning då det ännu är ganska nytt att ha spektaklet som ett affärsverk. Vad som däremot inte är nytt är tågfärjor, fastän svenska YLE försöker få oss att tro motsatsen.

På svenska YLE tar man fasta på en del av stadens svar på Nylands förbunds begäran om ett utlåtande till landskapsplanen, här gäller det då Nyland, i vilken det sägs "Hangö hamn jämte järnvägsförbindelserna bör beaktas i landskapsplanen som en potentiell hamn för tågfärjetrafik."

Det här tycker man på YLE att är en stor nyhet, då man går ut med en rubrik som frågar: Tågfärjetrafik till Hangö?

Som om det vore någonting nytt.

Är minnet hos dagens journalister verkligen så kort, eller är de enbart enfaldiga? Kan det vara så att ingen mera bryr sig i att ta reda på fakta? Hamnen och järnvägen har gått hand i hand sedan slutet av 1800-talet, till Raseborgarnas stora förtret, vilket även titt som tätt går att utläsa bland kommentarerna i de inägg som berör vår stad.

Och Railship? Någon som minns dem?

Fritidssysselsättning

Många av er vet att jag tycker om att gå på loppmarknader och rota i boklådor fyllda med diverse skräp. Nu råkar jag ju ha turen att vara bosatt i en stad som närapå liknar himmelriket för loppmarknadsfantaster likt jag, det ordnas loppmarknader närapå hela tiden. Vilket tyvärr leder till smått elaka blickar från min hustru därhemma; Vad släpar du NU hem för skräp igen?

Och sanningen är nog den att mycket av det jag släpar hem verkligen är sådant jag inte ens borde se åt. Men då jag inte kan låta bli. Bland allt skräp som jag helt frivilligt låtit lura på mig finns det nog en hel del godbitar, bland många titlar kan jag nämna "Kannibalernas Kokbok" - vilken helt klart intresserar mig som gammal kock - "Häxkonster för praktiskt bruk", som väl de flesta av oss tycker om att kunna, samt en helt otrolig orörd nyupplaga (från 1969) av "Collegium Medicum", i tiderna skriven av Carl von Linné.

Den sist nämnda, kan jag berätta för er som inte känner till saken, är en samling handskrifter från 1700-talet, som fullt autentiskt återger archiatern och riddaren Carl von Linnés föreläsningar i sexualkunskap vid Uppsala akademi.

Jag tror att den här formen av underhållning nog även kan tillfredsställa de krav på aktiviteter de flesta av alla uttråkade Hangöbor verkar lida av.

Även ni som är 60+.

Westergården

Nämnden för kultur- och medborgarverksamhet behandlar i kväll bland annat sin verksamhetsplan för perioden 2012-2014. I föredragningslistan sägs att "Planeringsperiodens 2012-2014 mest betydande förändring är nämndens beslut att avstå från Västergård i början av 2012, vilket följer stadens strategi att avstå från fastigheter med för stora avgifter och dåliga intäkter."

Helt naturligt, men ack så synd, att det går så här. Staden måste spara och fastigheter är dyra. Vad jag nu funderar över är; Ska det anrika, omtyckta och för festarrangörerna förmånliga Västergård nu få förfalla? Eller ska det säljas åt en Helsingforsare för en billig peng? Och när får man lämna in anbud, vill jag veta, för det tar tid att bli en utsocknesbo med all dagens byråkrati.

Det som nu föreslås som alternativ är för stadsborna i stället för det mysiga Västergård är att vi ska börja ordna våra fester i stadshusets festsal. Jaha. Och vad kostar det då, och hur fungerar det i praktiken? Säkerligen blir det betydligt dyrare och mera komplicerat, jag misstänker att man knappast kan fira ett 50-års kalas i stadshuset på samma glada sätt som man gjort i Västergård.

Men kanske det blir goda tider för HUS och deras festsal.

Forneldarnas natt

Det kommenteras om att det inte fanns någonting för "vanliga" Hangöbor att göra under veckoslutet. Det var bland det enfaldigaste jag hört, utbudet på alternativ är stort, ibland större och ofta riktigt stort. Det går att syssla med allt från öldrickning till att räkna sandkorn, utomhuskonserter och inomhusdito, vattentornsbesök, höstmarknader och lopptorg. M.m., m.m. Nog är det bra konstigt om det inte finns någonting annat att göra än att gnälla! Inkommande år kanske gnällspikarna själva kan bidra med program?

Hedningarna, som under natten mellan lördag och söndag, visade sig på den styva linan och dansade till lågornas sken runt om i bygderna, den alltid lika förträfflige B. Wikström har än en gång tagit en alldeles otroligt bra bild från brasan i Kapellhamnen.

På söndag kunde sedan de som anser sig tillhöra den mera fromma befolkningen avnjuta en gudstjänst utomhus, med levande musik, anordnand av Hangö svenska församling. Även här är det den gode Benccu som tagit sig tid att fotografera.

Hangödagar

Detta veckoslut är tillägnat Hangö och kanske till en liten del även forneldarnas natt. Hangödagarna inleddes så smått redan i går, programmet är digert hela veckoslutet och jag hoppas verkligen att så många som möjligt av er kan ta del av åtminstone någonting av det som erbjuds. Hela programmet, med tidtabeller, går att se HÄR.

Helt klart att det rör sig folk i staden, underligt vore det annars - med tanke på det underbara väder vi har - så passa på att njuta av den indiansommar vi nu är lovade!

Själv hade jag nyss glädjen att kunna bli avbildad i siluett, gratis, i stadshuset. Samtidigt som jag fick ta en profilbild, även den gratis, av konstnären. Det är Hangö Bildkonstnärer som bjuder på det här, helt gratis, givetvis.

Det ryktas på stan

Förr i världen ryktade man hästar, numera annat. Bland annat ryktas det att jag är död. Vilket rykte jag härmed med all styrka jag får löst i mina ord förmår förnekar å det bestämdaste.

I vår vackra stad ryktas det även ett rykte att jag ska börja skriva för Hangötidningen, vilket jag även än så länge förnekar å det bestämdaste. Däremot kan jag nog så gärna medge att jag än en gång är tillfrågad som en eventuell skribent. Liksom tidigare, och även av andra medier, blivit ombedd att bli. Av vilkas mediers löften jag till och med låtit mig någon gång bli lurad. Ryktet som går om att orsaken till att jag slutat med Hangöskvaller på grund av detta är taget ur luften som kommer ur fjärtande gubbars prat bakvägen.

Ett annat rykte vet berätta att jag skällt vår lokaltidnings evighetsskribent Biggan för att vara en dålig skribent. Även detta rykte dementerar jag å det bestämdaste, för sanningen är närmare den att Biggans texter är den enda orsaken till att jag köper rolighetsveckobladet. Även de dagar då jag borde få den gratis.

Ett stort tack till henne, flere sådana!

För att inte förvilla er in i negativa tankar, vilket ju är en populär fritidssysselsätning i vår stad, vill jag påminna er om att;

Nog fan är världen en vacker plats att leva i! Njut av den!

Pyromani

Det här inlägget var egentligen tänkt att bli publicerat redan i går, men av någon anledning vägrade min dator samarbeta med internet. Inte för att det spelar någon större roll, saken är inte aktuell på krisnivå, ännu åtminståne, förhoppningsvis.

Vi har återigen denna sommar, likt så många förut, lidit av någon eller några individers förkärlek för bränder. Denna styggelse, att tutta eld på saker, är någonting som jag aldrig förstått mig på. Redan ordet pyroman, som härleder sig ur grekiskan med pyr för "eld" och mani'a för "galenskap", får mig att känna en primitiv skräck.

Vi här i Hangö, som till stora delar bor i gamla trähus, har all orsak att känna oss hotade. Vad i hela världen kan det bero på att ingen någonsin ser de här idioterna som tuttar på? Polisen står handfallen, säger sig vara utan misstänkta, och ber allmänheten om hjälp. Man kunde ju tycka att de som rör sig nattetid å yrkets vägnar - polisen själv, taxibilister och postiljoner - borde ha sett något, men tydligen inte.

Det här inte längre frågan om pojkstreck, det är inte längre frågan om att bränna soppåsar eller lövhögar. Det här är någonting som måste få ett slut innan det går någon verkligen illa.

Bilden, tagen av  Marko Mälli-Mälberi Määttänen, visar resultatet av senaste helgs brand på Långgatan.

Strandgatan

År 2009, då planerna på det nya Regatta med tillhörande bostadskomplex framskred, bestämdes det i tekniska nämnden att det definitivt behövs mera parkeringsplatser. Bra så, kunde man i första hand kanske tycka, för det nya Regatta blir en verklig prydnad för staden, och dessutom finns det ett skriande behov för övernattningsplatser.

I maj, nu i år, framlades den nya gatuplanen för Strandgatan till påseende. Enligt den ska alla de vackra träd som nu finns längs med gatan bort, för att ge plats åt en snedparkering. Hela vägen. Naturligtvis föranledde denna gatuplan en hel del respons, negativ sådan, och på det sista mötet - i juni - innan sommarpausen kunde man konstatera att sex anmärkningar mot den nya gatuplanen lämnats in. "Samtliga negativa", sägs det. Inte för att jag någonsin hört talas om en positiv anmärkning mot en gatuplan...

Nu har jag varit och tittat på hur det hela egentligen ser ut, och jag kan inte på något som helst sätt få mig själv att tro att Regatta, som till pappers får skulden för det hela, är i ett verkligt behov av dessa parkeringsplatser. Snedparkering längs Torggatan, det vill säga utanför hotellet, ger så gott som lika många parkeringsplatser som det finns rum.

Nå, planen är remitterad och väntar på utlåtande från miljönämnden. Förhoppningsvis sitter det en och annan trädälskare i den nämnden, som hellre ser gröna blad än asfalt.

Men fan vet.

Röntgenbilder

Sommarpausen för våra beslutsfattande organ börjar så smått vara över och vardagen gör sitt intrång i det behagliga livet. Den sextonde har direktionen för hamnen sitt första möte inför hösten, grundtrygghetsnämnden inleder sin verksamhet den adertonde.

Grundtrygghetsnämnden har mycket att ta ställning till; Ny överläkare behövs, röntgenapparaturen fungerar inte, tjänster ska besättas och så vidare.

Det där med dåliga röntgenbilder är intressant. Då jag för ett par år sedan bröt benet var det inte röntgenapparaten det var fel på, det var röntgenläkaren som inte hade orkat masa sig till sin arbetsplats. Måndagmorgon, så det var väl ursäktligt, men visst kändes timmarna långa innan det meddelades att vi skulle till Ekenäs. Däremot tror jag säkert att maskinerna är både gamla och dåliga, åtminstone med dagens mått mätt. Om det är sant som de säger, att man inte kan ställa någon diagnos på basis av bilderna på grund av deras dåliga kvalitet, så är det verkligen dags att göra något.

Men jag undrar i mitt stilla sinne; Hur länge har bilderna varit så dåliga att läkarna varit tvungna att gissa sig till en diagnos? Förklarar åtminstone de finskspråkigas smeknamn på vår hälsocentral - arvauskeskus.

Go - Hanko

De första öppna Hangömästerskapen i Go ordnades under veckoslutet på Park. Arrangörföreningen, Go-Hanko, hade bjudit in spelare från runt om i landet och till allas stora glädje dök även sådana upp från både Åbo och Helsingfors.

Turneringen inleddes på lördag morgon och finalerna spelades på söndag, båda dagarna i ett soligt sommarhangöväder. Segrartrion, som alla slutade på samma poäng, bestod av Lauri Paatero, Juri Kuronen och Jesse Savo. Förutom de tre belönades även Samuel Ritakallio, som slutade på en fjärde plats. Alla deltagare fick som överraskningspris varsin tub Hangö-senap, donerade av senapskungen Patrick Holmén, Paatero och Savo fick dessutom med sig varsin Hangö-skjorta, donerade av Hangö Turistbyrå.

Go-Hankos sekreterare, Marie Koskinen, berättar att såväl arrangörer som deltagare var mycket nöjda med arrangemangen, och att turneringen med säkerhet ordnas även nästa år.

Wild Viking Festival

Årets version av Deep South Mc's Wild Viking Festival har pågått nu under veckoslutet. Förutom stora skäggiga gubbar, vackra kvinnor och underbara motorcyklar, har vi även fått njuta av ett oerhört vackert motorljud. Det vore något för Anna-Greta vid flygfältet att lyssna på.

I samband med WVF hålls varje år en utställning, med tillhörande tävling där publiken får rösta på sin favorit bland cyklarna. Årets version, nu tillbaka på sin traditionella plats i Casinoparken, hade 23 tävlande. Min favorit i år var nummer 21, den första HD'n jag kan minnas mig sett med växelspak, men alla var de fina. Hur det gick i röstningen vet jag inte, men säkert var det någon som vann. Hur viktig en sådan seger är vet jag inte heller, men nog tror jag det mest är "på kul" de flesta är med.

Mängden mototcyklister tyckte jag var mindre än tidigare år, och jag hörde sedan någon säga att många som ämnat sig hit vänt i Ekenäs då de hörde hur väderleken urartade sig.

En sval sydvästlig vind pressade regnet - som till all lycka upphörde framåt dagen - in under kragen på besökarnas lädervästar medan solen för första gången på länge lyste med sin frånvaro. En dam, vars namn jag inte vet, hade intagit estraden och underhöll såväl besökare som deltagare med något som kan kallas countrymusik, som blev bättre efter hand hon blev varm i kläderna.

Bilderna är än en gång tagna av Benccu, stort tack till honom!

Nåja, så va han igång igen

Det hände för någon timme sedan någonting som är så intressant att nattsömnen for. Måhända kan det hjälpa mig att skriva av mig. Så: Kära Dagbok.

Där står jag snällt i kö i vår stads enda nattöppna grillkiosk, den som kanske - eller enligt vissa rykten kanske inte - ska bli en fin paviljong med utsikt över Östra hamnen.

Nykter som jag är, på väg hem från arbetet, låter jag mig inte provoceras av de mera berusade vrålhungriga gästerna, utan låter dem hållas. En halvfet medelålders blondin håller låda om hur det är idiotiskt att idioterna till företagare i Hangö inte kan sköta sin business bättre än de gör. Annat vore det inom ring trean.

Nu vet jag ju att denna, enbart finska talande blondin öppnade affär i staden i våras. Jag vet likaledes att hon nu har slutförsäljning "på grund av flytte", fastän ryktet ger vid handen andra orsaker. Rykten, i pluralis, vet även berätta att denna finansguru och förståsigpåare gjort konkurser tidigare, men det hör inte hit.

Vad som däremot hör hit, är att det inte enbart oss företagare hon skällde ut, hon kallade våra lokalpolitiker till de mest vidriga kräk, Hangöborna i gemen till ignoranta fårskallar och dumhuvuden samt de turister som besöker staden till imbecilla idioter.

Här vill jag än en gång påpeka att allt gick på finska, vilket jag trots min perifera utbildning någorlunda behärskar, och att damen i fråga inte kan något annat än det språk hon vräker ur sig oförskämdheter på.

Å alla oss Hangöföretagares vägnar ber jag ödmjukt om ursäkt för sådana här missöden. De får INTE förekomma, men vi kan ju alltid trösta oss med att hon nu ska flytta till Ekenäs.

Där kommer de troligtvis att önska henne tillbaka innanför ring trean.

Fiskehistorier

Längs med sommaren har jag hört ett stort antal fiskehistorier, har även varit i läge att berätta några själv, men i tidningen Hangö - daterad den 29.7.1909. - hittar jag en som nog är värd att återge:

- Fågelfiske. En egendomlig metod som användes av många storsjöfiskare, är att fiska fåglar till bete.
Ute på havet är det ofta svårt att anskaffa lämpligt bete. Denna svårighet har givit upphov åt ett fiske icke efter fisk utan efter sjöfågel, vars kött användes till bete.

Detta egendomliga fiske bedrives på det sätt, att två män fara ut i en öppen båt och kasta bitar av koljelever på vattnet. Dessa bitar tilldraga sig genast sjöfåglarnas uppmärksamhet, och snart samlas de i flockar kring de flytande bitarna. Allt fler och fler fåglar komma till och inom några få minuter kan en hel svärm vara samlad. Och nu börjas fisket.

De två männen i båten, den ene sitter i fören, den andre i aktern, äro vardera försedda med en cirka 10 meter lång stark rev, på vilken är fästad en krok. Betet av koljelever är stort nog att hålla korken flytande. Det är naturligtvis oljigt. Så snart fågelflocken blivit tillräckligt talrik, kastas krokarna ut i vattnet. Fåglarna äro så glupska att de störta sig över betet och fiskarena få fullt upp att göra med att hala in dem. De kunna ofta på detta sätt meta 100 - 200 fåglar på en enda tur.

Fiat Lux

Och Staden sade: Varde ljus; och det vart ljus. Och Allmänheten såg att ljuset var gott; och Staden skilde ljuset från mörkret.

Sedan i går kväll behöver inte vi nattsuddare längre famla i mörker, gatubelysningen har äntligen återvänt från sin sommarpaus.

Då detta besynnerliga förfarande med släckt gatubelysning verkar bli en årligen återkommande plåga, som antagligen har med jordens uppvärmning, globaliseringen, EU och inbesparningar att göra, föreslår jag att vi härefter förflyttar ljusets högtidsdag - nu kallad midsommar - till den dag då Staden tillåter oss vanliga donare att ta oss hem utan risk för ben- och näsbrott.

Man kunde eventuellt anordna en illuminerad tillställning, som startar i det vid midnatt rådande mörkret, och sedan slå på all belysning som finns att tillgå. Det vore ju skoj, sådant klarade man av redan på 1800-talet.

En annan rätt intressant sak jag hörde; Varför är man tvungen att kalla in en person från Hangö Elektriska, som dessutom firar semester, för att vrida om strömbrytaren?

Sjusovardag

Den traditionella sjusovardagen, som ordnas i samarbete mellan föreningen Pro Hanko och staden, firades i morse på vanligt sätt. Skrammel, buller och bång, falsk sång och ett dopp för årets sjusovare i Casinoparkens fontän.

Sjusovartåget startade halv åtta från Östra hamnen, rörde sig längs rutten Strandgatan – Seglaregatan – Högbergsgatan – Rådhustorget – Bulevarden - Appelgrensvägen, för att då slutligen stanna vid Casino. Där man kunde inta en billig frukost.

Den som i år fick sig ett, efter förmaningar om att man skulle ta det försiktigt och inte skada den stackaren, var Kaj-Erik "Nixu" Knichter.


 Publikuppslutningen var, i mina ögon, stor. Jag har alltid haft svårt att förstå varför i hela friden man frivilligt skulle stiga upp den tiden på dygnet, om det inte råkar vara så att man ännu inte gått och lagt sig.

Men tycke och smak är så olika, och nu har jag fått min åsikt verifierad, det var nog troligtvis sista gången jag rusade i väg för ett spektakel av den här klassen.

Det var meningen att den bästa utstyrseln skulle få pris, men det orkade jag inte bli och vänta på. Men med tanke på att mängden pyamasar och nattlinnen var rätt liten, så tror jag att alla utstyrda var värd ett pris.

Egentligen tycker jag att det är synd att vi inte här i Hangö har den fina traditionen att vi kastar sjusovaren i sjön, det skulle i mina ögon vara mycket mera skoj.

Drunkningsolycka vid Casino

Många var vi som i går på eftermiddagen hörde ljudet av helikoptrar och sirener och undrade vad som stod på. Fort som attan nådde oss ryktet om att en man drunknat vid Casino, olyckligtvis visade sig ryktet denna gång stämma.

Det var en kraftigt berusad man i åldern 40-50 som, trots varningar från omkringstående, bestämde sig för att ta sig en simtur med ödesdigra följder.

Räddningsverket och gränsbevakningens helikopter larmades, och hjälpen var på plats inom några minuter efter samtalet, men trots ihärdiga upplivningsförsök stod ingenting att göra.

Åskväder

Åskvädret jag nämde i föregående inlägg förde med sig skyfall i sällan skådad omfattning. Vatten kom så sjutusan och de problem med översvämningar som uppstod var inte ringa.

På Casino fick man tillkalla brandkår och vattenverk för att rädda vad som räddas kunde från vattenmassorna och jag har förstått att det inte var bara en och två källare i staden som fick golvet tvättat.

Trafiken löpte långsammare än vanligt, vilket kan tyckas bra, och så vitt jag vet uppstod inga personskador.

 Bilden på den nybildade sjön i korsningen Esplanaden - Halmstadsgatan är tagen av P. Lindholm.

Poker Run

Det har varit en tid av händelser i vår så händelserika sommar. Vilket är en delorsak till min långa frånvaro.  Men, men, ingenting att göra åt saken.

Årets version av muskelbåtarnas Poker Run gick av stapeln, och våra finskspråkiga kvällstidningar fick igen skriva om hur våra "äckligt rika" (ökyrikkaat) hockeyspelare och motorsportsidkare söp och härjade till en talrik publiks stora glädje.

Ungefär.

Hur resultaten blev, i det mäktiga åskväder som uppstod, har jag ingen som helst aning om. Och om jag förstått saken rätt har det ingen som helst betydelse.


Bilderna är än en gång tagna av Benccu.

Turism

Jag har tidigare varit inne på ämnet kryssningsfartyg kontra flygfält, försökt påvisa att kryssningsfartyg hämtar mera turister till staden än ett lågprisflygbolag, utan att uppnå någon som helst förståelse eller genklang.

Nåja, det kan ju hända att jag har fel och enbart tänker på min egen pengaficka, men nog sjutton anser jag att det hundratal pengastinna turister som i går strömmade i land från Seadream I är mer värda än det tiotal lågprisflygare som eventuellt skulle ta vägen över Hangö.

Hur som helst, den alltid lika påpasslige Benccu lyckades, igen, ta en av sommarens bästa bilder, från Gustavsvärn. Ett stort och ödmjukt Tack!