Isbrytaren Nadeschnij

Tidningen Hangö kan den 4 mars 1897 berätta om ett spännande besök i Hangö hamn:

Isbrytaren Nadeschnij ankom hit i går kl. 2 på morgonen, efter att omkring 6 à 7 timmar ha legat utanför Hangö till följd af tjocka. Ångaren hade på söndag eftermiddag afgått från Köpenhamn till Karlskrona. Den is som här påträffades var af ganska obetydlig art och genomgicks också med sådan lätthet att man icke ens kunde märka att hastigheten på något sätt hämmades. Från Karlskrona afgick ångaren hit. Till följd af rådande tjocka i sjön gick man så godt som uteslutande med half och sakta maskin.

Vid ett flyktigt besök ombord voro vi i tillfälle göra följande anteckningar:

Fartygets längd från förstäf till akter är 183,8 fot, största bredd 42,9 fot, djupet midskepps 16,7 fot (med fylda aktertankar ligger aktern 22 fot), bruttodräktighet 1,212,30 reg. tons och netto dräktighet 258,22 reg. tons.

Vid profturen i Öresund indicerade ångaren 3,600 hkr med en fart om cirka 15 knop.

Plåtarne äro 7/8 tum tjocka ; i vattenlinjen samt närmast öfver och under densamma hafva de en tjocklek af 1 tum. För-ut har ångaren tvänne vattentankar om 230 tons och akterut likaså tvänne dylika om 160 tons. Ifall af behof kan äfven midskeppsrummet fyllas med vatten. Ångaren är beräknad att bryta ända till 3 fot tjock fast is. ”Nadeschnij” har kostat 800,000 danska kronor, och är som bekant bygd å Burmeister & Wains warf i Köpenhamn under uppsikt af maskiningenjör C. W. Andersen.

Till sitt yttre är ångaren icke så treflig som Murtaja, men gör dock ett i allo solidt intryck. På öfre däck midskepps är anbragdt ett däckshus, som inrymmer förutom styrapparaten, en hytt för befälhafvaren jämte ett kök för besättningens och ett annat sådant för befälets behof. Ofvanpå däckshuset finnes kommandobryggan jämte styrhytten. På hvardera sidan af ångaren hänga uti davertar tvänne lifräddningsbåtar, af hvilka en kan framdrifvas med ånga och är försedd med s.k. sidokondensator.

Genom en kapp akterut träder man ned till mellandäck, där man först har en stor och rymlig vestibyl. På hvardera sidorna om densamma finnas stora, komfortabelt inredda hytter för befälet, samt akterut en stor och rymlig matsal. Samtliga hytter äro möblerade med ett skrifbord, ett klädskåp, ett linneskåp och kommod samt en med röd plysch soffa, som tillika tjänstgör som koj.

Förut finnes ett stort och rymligt logement för besättningen. Några kojplatser finnas icke här, utan endast hängmattor, såsom på örlogsfartyg är brukligt. Närmast detta har man ett stort messrum för underofficerare och på sidorna af detsamma trefliga hytter för underbefälet. Besättningens skans för-ut är försedd med ett vattentätt skott, som fullständigt skyddar denna del af fartyget, om förskeppet skulle skadas. Ångaren förfogar dessutom öfver tvänne andra wattentäta skott.

Den väldiga maskinen ligger midskepps. Ångpannorna äro till antalet fyra, hvarförutom finnes en dunkepanna för det elektriska ljuset, värmeledningen och vinscherna. Själfva fyrplatsen, likasom också maskinrummet är stort och bekvämt. Under vanlig fart eldas endast under tvänne pannor, men vid isforcering under alla fyra. Vid sådana tillfällen äfvensom i lugnväder, underlättas ventilationen genom en liten ventilationsmaskin, som tillför fyrrummet frisk luft. Kolboxarna ligga på hvardera sidorna om maskinrummet och inrymma 280 tons kol.

Kolförbrukningen utgör under vanlig gång 17 tons per dygn och under full forcering 2 tons per timme.

För länsning af trimningstankarna förfogar ångaren öfver en centrifugalpump med en länsningsförmåga af 1000 tons per timme.

Elektriskt ljus är infördt öfveralt på ångaren och i fören är en elektrisk strålkastare placerad.

Befälhafvare är löjtnanten i danska marinen, Gaade, som bl. a. tidigare varit chef för en Grönlands expedition. Ombord finnes dessutom chefen för Burmeister & Wains varf, kommendör Nielsen och maskiningeniören C. W. Andersen, samt en kommision, bestående af kapten Jessen, ryska marinattachén i Berlin von Kettler, maskiningeniörerna Afanastiev och Franschiewitsch samt skeppsingeniören Leontieff.

En dansk journalist, fil. kand. L. Mylius-Erichsen, medföljer för Politikens och Illustreret Tidendes räkning ångaren på dess proftur.

Ångarens besättning utgöres af 32 man förutom befälhafvaren. Styrmännens antal är 3, af hvilka två äro marinlöjtnanter ; maskinisternas antal är 6 och eldarenes 10. Den danska besättningen kommer att föra ångaren till Wladivostok.

Under hela gårdagen var snötjocka rådande, hvarför Nadeschnij ej kunde utgå. På eftermiddagen i går anlände hit senator Gripenberg och lotsdirektören Sjöman, för att medfölja ångaren på dess profresa österut.

I dag kl. 7 på morgonen afgick Nadeschnij österut och kommer möjligen att forcera isen ända fram till Helsingfors. Lotsuppsyningsman J. B. Blomqvist medföljde.

Varning för tjuvar

En läsare av det observantare slaget skickar som en varning in en kort berättelse om ett ganska suspekt beteende som försiggår i bygden.

Tidigare i dag hade en ung man knackat på dörren och kort presenterat sig som varande döv. Han räckte fram ett kort var det framgick att han säljer hemmagjorda produkter. Jag tror många av oss råkat ut för den här sortens försäljare tidigare, så ni vet hur det går till.

Det som här var aningen annorlunda, åtminstone har inte jag sett något liknande, var att då han inte fick någonting sålt och dörren stängts, så plockade den döve försäljaren fram en mobiltelefon och pratade i den.

Nu vet jag ju nog att telefontekniken gör ständiga framsteg, men att komma upp till samma klass som i den gamla visan där de döva kunde höra och de blinda kunde se tror jag nog inte de klarar av ännu. En döv person har nog fortfarande svårigheter med att hantera en mobiltelefon, eller så blir samtalet åtminstone mycket ensidigt.

Läsarens misstanke är att det nu är något gäng som är ute och kollar vilka bostäder som står utan invånare, lätta inbrottsplatser således. Läsaren vill ochså uppmana oss alla att kolla låsen och den allmänna säkerheten i våra hus, samt påminner oss om att det inte alls är så tryggt i vårt samhälle som vi så gärna vill inbilla oss.

Släkt- och hembygdsforskning

I morgon, lördagen den 3 mars, bjuds alla blivande släkt- och hembygdsforskare på kaffe i föreningen SSHH's utrymmen på Långgatan. I pauserna mellan kaffedrickandet kan man bekanta sig med alla de tekniska vidunder som står till forskarnas förfogande, ta en titt på det intressanta arkivet eller snarvla med de som frivilligt ställt upp som handledare för dagen.

Dörrarna är således öppna mellan klockan 12 och 15 i gamla godsstationen på Långgatan. De som är medlemmar i föreningen får naturligtvis besöka stället när de vill, dygnet runt och året om.

Sparbanksstiftelsens lokalarkiv har i gårdagens Hangötidning en påminnelse om att det, lokalarkivet alltså, från och med i måndag tar emot arkivmaterial från föreningar och sammanslutningar i Hangö. Ulla Lindström, som sköter det hela, vill gärna se era gamla luntor och papper i "sin" källare på Nycandergatan 18.

Det vill jag med, så dit med skrifterna bara innan de möglar bort. De gör ändå ingenting annat än upptar onödigt utrymme i era skåp och garage.

Hangö gymnasium

Tidningen Västra Nyland berättar i sitt gårdagliga nummer att Hangö gymnasium är bäst i Västnyland. Det påståendet baserar man på en rankinglista över gymnasierna i Finland publicerad av tidningen Ilta Sanomat. Listan, som jag efter mycket sökande och rotande, hittade på nätet är publicerad den 31.5.2011.

Om publiceringsdatumet för artikeln stämmer, vilket det väl med all sannolikhet gör, är det inte en lista som är gjord i går precis. Men den är i alla fall rätt intressant.

Vilket man tydligen även tyckt på VN, då man kontaktat kommunförbundets Corinna Tammenmaa för ett utlåtande. Ni minns kanske att det var kyrkslättsbon Tammenmaa som skällde små gymnasiers lärare för inkompetens i höstas, vilket fick en och annan lärare att gå i taket.

Nu hänvisar hon, kommunförbundets projektchef Tammenmaa, till en ännu äldre undersökning - gjord redan 2007 - där hon läser saker hon tycker att är oroväckande. Samtidigt poängterar hon att storleken på gymnasiet inte påverkar resultatet i studentexamen och att hela debatten kring små och stora skolor borde glömmas.

Vilket väl vore fatalt för henne, då läggs hennes projekt med stor sannolikhet ned.

Men så livar hon upp det hela och säger att problemet är att antalet elever, då främst i de svenska skolorna, minskar. Vilket då i förlängningen, av ekonomiska skäl, betyder att små svenska skolor får sämre kvalitet på undervisningen.

Hangö gymnasium var i Ilta Sanomats lista rankad på plats 32 i hela landet. Hankoniemen lukio hade nummer 188 på samma lista, Karis-Billnäs var rankad som nummer 60 medan Ekenäs hade placering 87.

Kyrkslätts gymnasium, mer än dubbelt så stort som Hangö gymnasium, placerade sig för övrigt på en hedervärd 207:e plats.

Skottåret 2012 - en matematisk övning

Det har pratats på stan om att skottårsdagen skulle ha varit redan den 24 februari. De som säger sådant är tyvärr efter sin tid, sedan 1999 är skottårsdagen placerad till den 29. Vilket på alla sätt är mera logiskt. Kanske.

För att ge en relativt lättfattlig och någorlunda logisk förklaring till vad ett skottår egentligen är, om nu någon inte vet det, följer här en dylik. Saxad ur "Veckobladet" skottåret 1904:

- Orsaken till att några år göras till skottår är den, att, när man vanligen räknar året till 365 dagar, räknar man något för knappt, emedan jorden i själfva värket behöfver 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter, 46 sek. för sitt omlopp omkring jorden.* Just så långt skulle ett år egentligen vara; men det skulle ju vara mindre praktiskt, om man icke började ett nytt år med begynnelsen till ett nytt dygn.

Man åtnöjer sig därför med att gifva hvarje vanligt år 365 dagar; men enär de öfverskjutande 5 timmarne, 48 minuterna och 46 sekunderna under loppet af 4 år tillsammans blifva 23 timmar, 15 minuter och 4 sekunder, eller nästan ett dygn, gör man hvart fjerde år till skottår och gifver det 366 dagar.

Härigenom kommer man emellertid för långt fram i tideräkningen, Man räknar under hvart skottår 44 minuter och 56 sekunder eller nästan 3/4 timme för mycket till året. Felet är i sig själft ringa, men under loppet af 400 år skulle det likväl uppgå till 74 timmar, 58 minuter och 20 sekunder - eller mer än 3 dygn. Man måste därför se till, att man kan komma ifrån de tre dygnen igen, innan 400 år äro tilländalupna, hvilket sker därigenom, att man beröfvar 3 år, hvilka annars skulle varit skottår detta privilegium.

De år, hvilkas siffror sluta på två nollor, blifva således icke skottår, såvida icke siffran före nollorna kan delas med 4. Därför äro åren 1900, 2100, 2300 o.s.v. icke skottår, hvaremot åren 2000 och 2400 äro det.

*Här misstänker jag att den ursprungliga författarens tankar gled ur den reguljära omloppsbanan och gick i spinn.

* * * *

Lättfattligt så det förslår. Och därmed gratulerar jag alla de som råkar ha födelsedag den 29 februari, förhoppningsvis blir dagen minnesvärd. Om inte kan ni försöka om fyra år igen.

Norrsken i Hangö

Bengt Wikström lyckades fånga Norrskenet på bild.  Hangöby i går klockan 20.30.

Picknick på Berggatan

Nej vad har turisterna nu hittat på?! Ja, det var min första reaktion då jag traskade in på Bergggatan. Termosar, engångsmuggar och glada människor snurrade på och tamejsjutton om jag inte fick intrycket av att alla var glada och på gott humör!

Hanko City Shopkeepers, företagarföreningen i centrum, hade tills i dag ordnat med ponnyridning för de mindre barnen. Dessutom gratis, verkade det som.

Finemang, mera sådant! Allt som livar upp vår vintertrötta stad är mer än väl värt en eloge!

Badstränder

Det våras, åtminstone tjänstemannamässigt. Sydspetsens miljöhälsonämnd har nämligen tagit ställning till sommarens allmänna badstränder.

För att uppnå status av allmän badstrand bör stranden besökas av minst 100 badande per dag.

Ledamöterna har beslutat att stränderna Plagen-Bellevue, Tulludden södra, Slaktis, Märsan samt Lappvik badstrand ska räknas till allmänna badstränder och sålunda bör vattnets kvalitet på ett tjänstemannamässigt och korrekt sätt övervakas.

Förutom de ovan uppräknade stränderna är hälsoskyddsmyndigheten tvungen att göra en förteckning över små allmänna badstränder, vilka då på årets lista är Silversand och Vedagrundet.

De som simmar någon annanstans än på de uppräknade badstränderna simmar inte i ett av hälsomyndigheterna godkänt vatten, så skyll er själva då ni blir sjuka, eller något.

Man konstaterar också att en ändring från tidigare års lista över badstränder skett, då Plagen och Bellevue numera är sammanslagna. "Stranden utgör numera ett enhetligt område inom samma vik med samma vatten", konstaterar man.

Jaha, ja. Då visste vi det.

Snösörja

De senaste dagarnas milda väder har lett till att det är rätt slaskigt på vägarna. Platser där stadens arbetare ännu inte hunnit dra fram med vägskrapan kan vara rätt besvärliga.

I Raseborg har man totalt kaos. Snösörjan är så till den milda grad besvärlig att man från stadens sida varnar Raseborgarna för att röra sig i trafiken och manar till lugn, stadsdirektör Mårten Johansson berättar på radion att "Alla maskiner, all personal, också de som är på semester, har kallats på jobb. Alla underleverantörer och deras underleverantörer är på jobb och jobbar tills det här börjar fungera."

Det här är inget skämt, det är rena rama allvaret.

För en med tvångsmetoder blivande Raseborgare låter det här ganska oroande och jag kan inte låta bli att fundera på hur det blir kommande vintrar, då sådana här metoder ska tas till för att vi inte ska förstöra skorna på de slaskiga vägarna i Hangö.

Undrar dessutom så smått vad det kostar att kalla in alla semesterfirare på detta sätt.

Våren är här

Ja våren är här, berättar man från Hangö fågelstation Halias. I morse klockan 9.40 observerade man de första ejdrarna, tre gudingar och två ådor, som burna av västanvinden anlände till Hangö. Med det anses våren oficiellt vara här, sägs det på föreningens hemsidor.

Vem skulle i går ha trott att vi i dag har vår?

I den ejdertippning, det gällde att gissa rätt datum för ejderns ankomst, som Hangö Fågelstation och Aronias ejderteam hade utlyst fanns fem rätta gissningar. Vinnarna går att se under länken HÄR.

A. B. Temperator

Följande lilla notis i tidningen Hangö, 16 februari 1911, får min nyfikenhet att väckas.

A. B. Temperator - Stora remont- och ändringsarbeten. I aktiebolaget Temperators tvåvånings fabriksbyggnad invid Drottningberget pågå för närvarande vidlyftiga remont- och omändringsarbeten. Det förra ångpannehuset i första våningen förändras till ett förstklassigt maskinhus och kommer därstädes bl. a. att inmonteras en dynamomaskin samt en lokomobil.

Övre våningen åter, som tidigare torde använts som magasins- och lagerrum, kommer numera att apteras till kontorslokal, för vilket ändamål en stor, ljus sal inrättas därstädes. Dessutom kommer en hel del smärre remonter med avseende å fabriksbyggnaden att vidtagas.

Av någon konstig anledning har jag inte tidigare stött på uppgifter om ett dylikt bolag, men små efterforskningar i litteraturen lär mig att bolaget var ett av de större smörexportbolagen i landet. Förutom smör sysslade man med export av djupfryst vilt och vid sidan om all denna export drevs det en speditionsrörelse.

Där ser man.

Och på bilden till höger ser man en lokomobil.



Bilden nedan, däremot, är sänd av B. Wikström. Så vitt han vet är det den enda existerande bilden på företaget i fråga.

Toalettbesvär

Jag tror de flesta av oss någon gång upplevt en situation då nöden är som störst och hjälpen inte finns i närheten. Det är besvärligt, minst sagt, och panikkänslor kan bli nära till hands och lika påträngande som behovet.

För att inte bli försatta i en sådan situation har några fiskebodsinnehavare i Gunnarstrand anhållit om att få uppföra en toalett i anslutning till de bodar och bryggor som finns på området.

I allmänhetens intresse föreslår man att toaletten skulle bli en allmän sådan, vilket man anser betyda att staden ska stå för merparten av kostnaderna.

På kvällens möte ska tekniska nämnden ta ställning i frågan. Föredraganden, jordbyggnadschef Jukka Takala, föreslår att de privatpersoner som har fiskebodar på strandområdet kan bygga en toalett om behov så föreligger.

Men visst vore det trevligt om toaletten fanns på plats då behovet uppstår. Man kunde kanske prata om förebyggande ändamål?

Jag förstår nog tekniska för oviljan att bekosta detta projekt, men en formulering får mig att fundera. Man säger att "det på området inte finns behov av en allmän toalett i synnerhet som en sådan redan finns i närheten av det aktuella området."

Vilken toalett är det? Jag ställde frågan via e-post till Takala, som tyvärr anser sig vara för upptagen för att besvara vanliga medborgares spörsmål.

På turistsidorna hittar jag en lista över våra allmänna toaletter och där upptas följande: Östra hamnen, Salutorget (även inva-ramp), tennisplanerna vid Appelgrensvägen, Fabriksudden (även inva-wc) samt på allmänna badstränder (Baja-major).

Nu ställer jag en öppen fråga med en följdfråga till alla de det berör: Vilken av dessa anser tekniska vara närmast Gunnarstrand och vilka av dem är nu för tillfället i funktion?

Undantags- och bygglov sökes

Markägaren Hangö stad anhåller nu om undantagslov och bygglov av miljönämnden för bebyggandet av tomterna på Drottningberg. Det bestämde stadsstyrelsen på sitt möte i går kväll. I praktiken beytder det här, om byggnadslovet går igenom, att bostäderna stick i stäv med alla tidigare försäkringar nu byggs först, hotellet - kanske - senare.

Vår stadsstyrelseordförande Kavander (sdp), uttalar sig för YLE västnyland i saken på följande sätt:
- Om man har läst och förstått avtalet ser man att det inte finns några risker.

Ni minns kanske hur bra samme herre hade läst och förstått det finstilta i samband med fiskhanteringshallen i Hangöby? Den övningen i läsförståelse kostade oss ungefär 400.000 euro.

Inför nästa val kan det vara av allmännyttigt intresse att se hur våra styrande röstade i saken. Stöd till förmån det föreslagna bygglovet gavs av Jouko Kavander och Bernt Förström från SDP samt av Vänsterförbundets Birgitta Gran och Anja Roos från Samlingspartiet medan Barbro Wikberg, Mikael Kilpi och Ann Nylund-Mällinen från SFP ansåg partikamraten Kurt Wennerqvists motförslag att Hangö stad inte borde anhålla om bygglov för Quattro Group var bättre.

Här var det verkligen SFP mot resten, så som det så ofta sägs att det är utan att vara det.

Det ska i framtiden bli verkligen intressant att se vem som hade rätt!

Det har brunnit igen

Ett radhus på Granstigen brann i natt. Denna gång verkar det som om det inte varit påtänt med flit och inga personskador uppkom, båda sakerna någonting man får vara tacksam för, orsaken anses stå att finna i ett fel i en elcentral.

De som är nyfikna, vilket vi väl alla är i mer eller mindre omfattning, kan läsa mera om branden på VN's och YLE's nätsidor. På VN's sidor finns dessutom en nyss upplagd nyhet om åtalsväckning mot tolv personer som hållit en lönnkrog i staden.

Skrämselhicka

En morgontrött skribent fick kaffet i vrångstrupen i morse. Ja, det kan man få med mindre, jag läste nämligen klart och tydligt på VN's paradsida att "Hangö ska säljas till Ryssland".

Nåja, riktigt så var det nu inte, fastän jag misstänker att just den effekten var det rubriksättaren var ute efter. Eva Hagman berättar i sin artikel att Quattrogroup nu ska sälja de kommande bostäderna på Drottningberg även till kunder i Ryssland.

På nämnda företags hemsidor finns en länk till projektet i Hangö där det finns både ett och annat intressant att se på.

Stadsstyrelsen ska nu på måndag ta ställning till undantagslov för att byggherrarna ska kunna marknadsföra dessa hus, som inte bara verkar växa i storlek och flytta på sig utan även föra ett eget liv i Ryssland. Dessutom ska staden själv hjälpa till med marknadsföringen. Snabbt funderat låter det rätt och riktigt, finansieringen av hotellprojektet är i mångt och mycket fast i försäljningen av dessa bostäder.

Men(här kommer det igen). I den redan tidigare nämnda artikeln i VN har Eva Hagman fått ett uttalande av Quattrogroups vd Matti Toikka som får alla, åtminstone mig, att haja till. Han säger att "Om Drottningberg inte drar (säljer) måste vi tänka oss noga för. Det är ytterst besvärligt att satsa på ett hotell. Då måste jag och koncernchef Lasse Alanne sätta oss ner och ta en allvarlig funderare."

Nu tycker jag att stadsstyrelsen ska sätta sig ner och ta sig en allvarlig funderare på vad det är som dessa koncernchefer och verkställande direktörer egentligen håller på med innan man gör ett beslut i något som helst ärende som har med dem att göra.

Jag ber er komma ihåg att det inte är en ideell verksamhet storföretag sysslar med. De är till för att maximera sin vinst och ger blanka fan i vem som i slutändan står för kostnaderna så länge det är någon annan.

Kameraövervakning

Det har under senare år blivit allt vanligare med kameraövervakning på allt fler ställen i vårt samhälle. På nästa stadsstyrelsemöte konstaterar man, som svar på en drös fullmäktigeledamöters motion gällande kameraövervakning i idrottshuset, att det ska installeras kameror "i två större skolbyggnader" nu i början på året samt senare i "två andra byggnader".

Ärendet är med det slutbehandlat, så man får förmoda att en av de andra två byggnaderna är idrottshuset.

Att det gått så långt med samhällets förfall att anläggningarna ska "skyddas" med hjälp av kameraövervakning är i och för sig redan det vansinne, men kostnaderna för det här tycker jag att är ännu värre.

Det billigaste anbudet på dessa kameror har kommit från Hangö Elektriska och går på 24.600 euro, utan moms inräknad. Beslutet att skaffa dessa är ett i dagens Hangö så litet beslut att huschefen kunnat göra det på eget bevåg.

Nu undrar jag förstås vad de riktiga kostnaderna för sådant här är. Ingår installationen av dem i priset, eller tillkommer det en lika stor summa för arbetet att få dem på plats?

Men det jag undrar ännu mera över är vem det är som tittar på det alla dessa kameror sparar? Hur går det till? Har vi en snuskgubbe som tittar på handbollsflickornas träningar, är det socialtanter i samarbete med polisen eller vad? Och hur går det här ihop med lagen om integritetsskydd?

Visst, jag är kanske övedrivet skeptisk till denna form av övervakning där en för mig helt okänd person tittar på en film där jag förekommer utan mitt godkännande. Ja, jag har kanske en överdriven oro över att vi ska övervakas allt mer. Men finns det faktiskt några som helst belägg för att detta sätt fungerar?

Senaste vecka hörde jag dataombudsmannen Reijo Aarnio på radio påminna oss om att en person som har filmats när som helst har rätt att se och till och med rätt att be om en egen kopia av materialet. Vem sköter det här, och vad blir kostnaderna?

Jag undrar om inte pengarna kunde användas till att anställa en gårdskarl, som är personligen på plats för att övervaka att allt fungerar som det ska.

Det skulle garanterat åtminstone vara trevligare.

Kommentarer på sammanslagningen

Våra lokala medier har med ett föredömligt intresse och en hängiven iver kastat sig över våra lokalpolitiker för att få ur dem kommentarer gällande förslaget till kommunfusioner som publicerades i går. Med framgång, måste man säga.

Det framkommer bland annat i en intervju i VN med stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander att han är rädd för Ingåborna, en nog så bra orsak till att inte ha lust att slås samman med Ingå.

På YLE Västnyland läser jag att samlingspartiets Anja Roos vill slå ihop oss med Lojo i framtiden och ser detta steg som bara ett litet på vägen. Det här är något hon sett fram emot länge.

Jag ryser.

Fullmäktigeordföranden och SFParen Sture Söderholm står någonstans mitt emellan Anja Roos entusiasm och Jouko Kavanders skeptisism, sägs det. Själv säger han att han inte förespråkar fusioner, men att det är dags att vara realist.

Herredumilde vad jag älskar det där lilla ordet "men". Enbart genom att använda ordet "men" blir han en förespråkare av det han säger sig inte förespråka. En politiker ut i fingerspetsarna.

Återigen tillbaka till VN, där vår kommundirektör Jouko Mäkinen konstaterar att Hangö uppfyller alla de kriterier som behövs för att inte vara tvungen att slås samman med någon. Jag funderar en stund på det här, för det var den reflektionen även jag gjorde då jag skummade igenom gårdagens rapport. Men hur är det nu med befolkningsunderlaget, vet Mäkinen något som vi inte vet? Ska vi gratulera till en rejäl tillökning i familjen?

Ja, ja. Det kommmer när det kommer, sa barnmorskan. Inte är det någon ide att tjafsa om det här mera.

Vi kan väl prata om hamnen i stället?

Kommunreformen

Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur har presenterat sitt förslag till hur landets nya kommuner ska se ut.

Arbetsgruppen föreslår på basis av en regional granskning att vi i framtiden ska ha 66-70 kommuner, jämfört med nuvarande över 300. Hur det här påverkar oss i Nyland framgår ur kartan nedan, saxad direkt ur rapporten.

Tanken bakom denna i mitt tycke vansinniga tvångstankebetonade idioti är att skapa "en sådan livskraftig och funktionell kommunstruktur som på ett bättre sätt än i dagsläget kunde trygga ordnandet av den grundläggande servicen och som är förenligare med människornas vardag och omgivning."

Visst, säkert. Min omgivning är nog så tryggad där den är, inte vill jag söka min tryggade omgivning i Ekenäs (Raseborg), inte. Men naturligtvis har även inbesparingarna en stor orsak i det hela, i förslaget omskrivs det till att "förstärka kommunernas ekonomi och de ekonomiska marginalerna."

Om kommunernas antal sänks fråm nuvarande närmre 350 till 70 förutspår jag en massiv stegring i arbetslösheten bland de kommunalt anställda, med ökade socialbidrag och minskade skatteintäkter som följd. Hur det här ska förstärka kommunernas - eller statens för den delen - ekonomi, ja det förstår jag inte.

Men jag påminner mig återigen om att detta enbart är ett förslag och förlitar mig till att det fortfarande finns en gnutta sunt förnuft bland våra folkinvalda.

Metallskrot i mängder

Avfallshanteringsbolaget Rosk'n'Roll har under tre månader anordnat en kampanj bland västnyländska skolelever, i tävlingsform, för insamlandet av de aluminiumskal som finns runt värmeljusen. Tanken är att uppmärksamma återvinning, nu då främst av aluminium.

Resultatet visar att årsklass 2 i Hangö Centralskola har samlat in mest av alla, slutsumman visar på otroliga 32.508 insamlade värmeljus! Alla skolors resultat går att läsa HÄR.

Där har vi tamejsjutton en företagsam generation på kommande! Grattis!

Sammanlagt samlades det i Hangöskolorna in närmare 70.000 dylika aluminiumbitar. Vilket får mig att undra över vad i hela friden folk värmer sina stugor med, egentligen. Värmeljus?

I Västnyland, på Rosk’n Roll Oy Ab:s verksamhetsområde deltog allt som allt 62 klasser och sammanlagt 1070 elever i Värmeljusjakten. Av Hangöskolorna deltog Hangöby Skola (åk 1), Hangö Centralskola (åk 2), Hangon Keskuskoulu (4b) och Hankoniemen yläaste (7a och b).

Den segrande klassen får som pris en heldags utfärd till Munka avfallscentral och badinrättnigen Neidonkeidas i Lojo.

Någon annan som ser ironin med ett bad efter ett besök på soptippen?

Presidentiellt snarvel

I kväll klarnar det då vad vår nästa President har för namn. Endera är det han på bilden nedan som står till vänster, eller så är det han som står till höger på samma bild. På den politiska kartan har jag för mig att de båda är mera mittåt, men nog på den högra sidan. Den ena aningen mera än den andre, kanske.

Vad nu än den nye Presidenten i Finland har för böjelser och eller åsikter, nu menar jag naturligtvis rent politiskt, har numera inte så stor betydelse. Presidentens inskränkta maktbefogenheter tillåter inte längre honom att sätta övriga politiker eller tjänstemän på plats fastän de begår fel med långtgående konsekvenser. Jag tror inte ämbetet ens tillåter offentliga kommentarer gällande sådant.

Jag vet inte ens säkert om det är Presidenten som bestämmer vem som får delta på den årliga balen längre, men det är nu inte heller så viktigt. Viktigare är att man offentligt får berätta på vilka grunder man tackar nej, oberoende av om man fått en inbjudan eller inte.

Och ännu viktigare verkar det vara att få berätta vem man röstar på.

Jag tror jag ska använda min lagstadgade rösträtt, så länge den finns kvar, till att rösta på honom som bär slips. Nej, vänta nu, han ser ut som en tjänsteman. Jag tror jag väljer den andra kandidaten...

Må bäste man vinna. Eller åtminstone den av dem som får flest röster.

Sommarjobb

Vinterns köldrekord slås nu dagligen, men för många studeranden börjar det vara dags att tänka på inkommande sommarlovs sommararbete. Från stadens sida meddelar man att det inför sommaren anställs ett förtiotal ungdomar i åldern 15 - 25 år för olika uppgifter inom stadens enheter.

Arbetsuppgifterna som kommer i fråga är inom följande områden: parkarbete, städning, gårdskarl, museum, övervakning, lekledare och idrottsanläggningar.

Anställningstiden meddelar man att är 2-6 veckor och ungdomar som behöver praktik för sin utbildning prioriteras vid anställandet.

Ifylld blankett ska returneras till ungdomsbyrån senast den 29.02.2012 och man strävar efter att meddela alla sökande om de fått sommarjobb eller inte senast i mitten av april.

Ansökningar till sommarjobben går att hämta på ungdomsbyrån eller på stadens hemsidor.

Det är nästan så att det är synd att jag är så gammal, det kunde vara roligt att vara lekledare i två veckor under sommaren.

Vad det rör sig...

Vad det rör sig i huvudet på vissa människor är en sak som vissa människor ofta ställer sig. Eller någon annan. Då man vill visshet gällande sådant som rör sig, eller inte, anlitar man ofta folk som är professionella inom området psykiatri, psykologi eller hjärkirurgi. Beroende på vad man gissar att felet är beroende av.

Förr i världen, ni vet då när allting var bättre, anlitade man folk som hade kunskaper i anatomi för liknande uppgifter. Här ett exempel, hämtat ur den fenomenala tidningen "Hangö", nr 14 den 31 januari 1895:

- Matts Haapaoja. Den mångomtalade storbanditen Matts Haapaojas lik har hämtas till Helsingfors och öfverlämnats åt universitetets anatomiska inrättning. Haapaojas kranium och hjärna ha tagits i förvar för anställande af undersökning för utrörande af, huruvida några abnormiteter i deras daning förefunnits. Undersökningarna, hvilka torde taga en rundlig tid i anspråk, ha tillsvidare icke i detta afseende lämnat något resultat. Det enda man konstaterat, är att kranialmåtten hos Haapaoja med 1½ à 2 centimeter öfverstege desamma hos ett som normalt ansedt kranium. Haapaoja var emellertid som bekant en ovanligt storväxt man - 185 cm lång - hvarför några slutsatser enbart af detta faktum icke kunna dragas.

Hade aldrig hört talat om en dylik storbandit och ökänd "puukkojunkkari" tidigare, men en omfattande undersökning (Google) visar att Matts Haapaoja (Matti Heikinpoika Haapoja född 1845 i Storkyrö, död genom självmord 1895 i fängelset Kakola) efter dessa ingående undersökningar förvarades och visades upp för den utvalda allmänheten på centralkriminalpolisens museum i Vanda. Det resliga benranglet fick en anständig begravning så sent som 1995. Måhända var det på dess 150-års dag...

Tänk vad mycket roligt och intressant man kan lära sig!

Mera stängningar - Nu är arbetskraftsbyrån hotad

Så sent som sommaren 2009 gick man från arbets- och näringsbyrån ut med nyheten om att det var dags att stänga arbetskraftsbyrån i Ekenäs. Orsaken var helt naturligt att "byrån på det här sättet bättre kan svara mot de utmaningar som den står inför genom att bl.a. ge tjänstemännen en möjlighet att specialisera sig."

På ett och ett halvt år har nu tjänstemännen specialiserat sig så pass mycket att man kommit underfund med att det är kontoren i Karis och Hangö som ska stängas och att kontoret i Ekenäs ska öppna igen.

Orsakerna? Jo alla arbetslösa ska i framtiden ersätta sina besök på kontoret med telefon- eller videosamtal och e-tjänster av olika slag, på det här sättet förenklas och effektiveras servicen.

Med vetskap om att jag upprepar mig kan jag lugnt konstatera att vår högre tjänstemannakår består av en hög överbetalda idioter.

Det är förstås glädjande att de anställda nu fått gå på kurser så att de kan använda dessa "telefon- eller videosamtal och e-tjänster", glädjande är det också att arbetsbyrån med säkerhet får tillgång till alla dessa apparater som behövs för att kunna tillhandahålla dem.

Vad som däremot inte är glädjande är alla de extrakostnader som på det här sättet nu uppstår för en redan ekonomiskt sett i pisset varande arbetslös. Inte ens alla med fast arbete har råd och eller kunskap att klara av dylikt.

Men kanske man från arbets- och näringscentralen kan vara snäll och ordna ett antal kurser i hur man ska klara av det hela?

Det brinner i knutarna

En anlagd brand har rasat i natt, eller egentligen tidigt i morse, igen. Denna gång var det ungdoms- och eftishuset Hyllis som var utsatt för pyromani.

Att det var en anlagd brand står det enligt VN klart för polisen, men man gör inga kopplingar till de bränder som härjat tidigare. Trots det säger förundersökningsledare Mats Lagerstam att "Det här är ett liknande fall."

Med det menar han säkert att det har brunnit. I samtliga fall.

Nu uppstår, åtminstone hos mig, frågan; Vad fan är det frågan om? Att det gång på gång anläggs bränder på det här sättet i vår stad tyder på att någonting är fundamentalt fel i endera vårt samhälle eller så i huvudet på folk. Troligtvis är det en samverkan av båda.

Jag blir både rädd och förbannad av sådant här.

Uteblivna tidningar

"Tidningsutdelningen strular i Hangö", berättar Hangötidningen - Hangonlehti på FaceBook i dag och länkar vidare till sin hemsida. Det gör jag också, såhär.

Antalet missnöjda och irriterade prenumeranter som tagit kontakt med Hangötidningen på grund av uteblivna tidningar har ökat markant under de senaste månaderna, säger man som inledning på artikeln. Orsakerna går att söka i underleverantören Itellas dåliga service.

Även tidningen Västra Nyland har lidit av samma problem under en längre tid, så sent som i dag fick jag dagens nummer med den vanliga posten. I Ekenäs lär de vara riktigt i blåsten med att få ut tidningarna. Och det är naturligtvis underleverantören som är den skyldige.

Hufvudstadsbladet har jag inte sett röken av sedan i höstas, grannens postlåda har nog fått några obeställda nummer av den. Vad som här är orsaken vet jag inte, men det är möjligt att det är någon underleverantör som inte klarar sina skyldigheter.

Kontentan? Tidningsutdelningen i Finland strular.

I dessa tider, då tidningarna allt mer beklagar sig över gratisutbudet av nyheter som YLE står för, förhöjda skatter och kostnader samt minskade intäkter på reklamsidan tycker jag att det är konstigt att man inte tar tag i problemet. Ordentligt.

Har man en underleverantör som sköter sig så dåligt att den egna företagsverksamheten blir lidande finns det ett i andra länder välbeprövat medel; Sparken åt fanskapet och stäm dem inför rätta med krav på ersättning för förlorad inkomst samt krav på ännu större ersättningar för lidande och värk förorsakad till resultat av tappad kredibilitet bland kunderna.

Några miljoner åt HT, några fler åt VN och en hel drös till HBL kanske skulle får Itella och liknande giganter att börja se över vilken sorts inbesparingar som i längden är lönsamma.

För det är nog inte tidningsutdelarna man ska skylla på, det är de herrar som lyfter vinsten som är orsaken.