Diskussionstillfälle

Om ett par veckor, närmare bestämt den 19 november, ordnas det i stadens festsal ett diskussionstillfälle gällande detaljplanen kring Fabriksudden, detaljplanen gällande Skolgatan samt planläggningen för Östra hamnen.

Troligtvis kommer diskussionerna - eller de spontana inläggen - mest att röra sig i negativa riktningar kring det som händer eller inte händer på Fabriksudden, en liten risk finns naturligtvis för att pratet urartar till helt andra områden än de som är avsedda.

Diskussionstillfället börjar klockan 18, jag ser fram emot minst två timmar gratis underhållning och skrev upp datum och tid i min "saker som bör besökas"-lista.

Höstligt

Jag brukar inte vara den som tar naturbilder, helt enkelt för att jag inte är ens hyfsat bra på det, men häromdagen då jag var ute och gick med grannens hund kunde jag helt enkelt inte låta bli att ta en bild.

Med förhoppning om att vi som är vana att se utan att se vaknar till över det natursköna vy som nu på hösten erbjuds helt gratis.

Alla helgon, än en gång

Åren de går, men helgonen består.

Den evangelisk lutherska kyrkan i Finland frångick firandet av helgonens minnesdagar då den svenska staten verkställde reformationen på 1500-talet. Då avlägsnades t.ex. helgonaltarna i Åbo domkyrkas sidokor och i deras ställe placerades gravminnesmärken för fältherrar och andra högreståndspersoner.

Jag försökte hitta en lista på vad katolikerna har för finska helgon, Sankt Henrik känner vi väl alla till - åtminstone har vi hört talas om hans baneman Lalli, men det ser nog ut att vara aningen komplicerat detdär. Jungfru Maria, Åbo domkyrkas skyddshelgon, S:t Lars i Lojo och S:t Jacob i Renko har jag hittat. Men sen ser det ut att vara stopp.

Dagens moderna människor är väl inte så hemskt begaistrade av helgon, många tror väl att en pumpa kan duga bra som substitut. Även spindlar, benrangel och alkohol går bra.

För att undvika obehagliga kommentarer bör det kanske påpekas att benraglet längs till vänster nog rör på sig då och då, utan hjälpande händer.

Testing... testing

Försöker minnas hur man gör.... det börjar vara rätt länge sedan jag senast sysslat med dylikt.

Lumo

Det har under det senaste året, minst, varit rätt mycket prat om att Hangö stads turismkoordinator Hansea borde avslutas. Även jag har varit av den åsikten att det är ett helt onödigt företag, dyrt är det också.

I stället är det meningen att vi ska använda oss av LUMO, Länsi-Uudenmaan matkailu, som vårt huvudsakliga verktyg för att främja turismen.

För att få en uppfattning om vad detta LUMO egentligen sysslar med har jag bokat in mig på deras postlista och får nu därmed med jämna mellanrum ett e-post meddelande om vad som är på gång.

Under det senaste året har jag inte en enda gång sett Hangö nämnas, däremot nog Helsingfors. Som ett exempel kan jag nämna det meddelande som kom i dag; 10 länkar, med titlar som "Beautiful Archipelago and Lake"s och "Delicious Local Food", vilka alla leder till videoreklam för Helsingforsregionen.

Vad som dessutom stör mig är ett sådant litet faktum att allting går på finska och engelska.

Kanske borde vi trots allt tänka om då det gäller Hanseas framtid?

Årets nyländska stadsdel... Kråkstan?

Nu är det dags att ge förslag på Årets nyländska stadsdel

25.08.2014

Nylands förbund ber medborgare och organisationer att ge förslag på en nyländsk stadsdel där invånarnas samarbete har gett resultat och där man värnat om en god boendemiljö. Det bästa förslaget belönas med utmärkelsen Årets nyländska stadsdel.

Förslag på vilken stadsdel som ska få utmärkelsen tas emot fram till 10.10.2014. Förslagsblanketten och noggrannare anvisningar finns på adressen www.uudenmaanliitto.fi/aretsstadsdel

Årets ansökan har inget speciellt tema utan avgörande är hur väl man på bostadsområdet har lyckats med ett målinriktat utvecklingsarbete, invånarnas samverkan, bevarandet av levnadsmiljön och sporrandet till lokalt entreprenörskap.

Vid valet av pristagare betonas såväl högaktandet av traditioner som nya innovationer.  

Landskapsstyrelsen utser vinnaren bland de främsta förslagen som valts ut av en jury med sakkunniga. I november offentliggörs vilken stadsdel som belönas.

Årets nyländska stadsdel eller by väljs turvis

Nylands förbund har redan i tjugofem år utnämnt Årets nyländska stadsdel eller by. Största delen av utmärkelserna har gått till traditionella landsortsbyar men från och med år 2012 har man turvis valt en stadsdel och en by.

Erkännandet ges alltid för följande kalenderår, då den belönade boningsorten kan fira sitt jubileumsår med olika jippon och evenemang.

Året nyländska by 2014 är Ohkola by i Mäntsälä. Ohkolas styrkor är en mångsidig gemenskap, företagsamhet inom förnyelse- och renoveringsprojekt samt en lång tradition inom internationella projekt.

Finland i bilder

I tidningen Hangö ingår den 12 april 1896 en liten notis av följande ordalydelse:

Redaktör I. Inha, som medföljde på Murtaja, var i fredags i tillfälle att å isen utanför båklandet fotografera såväl Murtaja som Botnia. Fotografierna komma att återgifvas uti arbetet "Finland i bilder".

Redaktören Into Konrad Inho (1865-1930) gav ut sitt omfattande arbete senare samma år och jag har varit så lyckligt lottad att jag hittade verket i fråga. Naturligtvis vill jag dela med mig av den glädjen, pärmbilden, Murtaja och Express - bilder av I. K. Inha 1896:

Information

Det kommer alltid nu och då, med någotsånär jämna mellanrum, ett brev från Hangö Turistbyrå. Ett informationsbrev, denna gång med rubriken "Inspiration och aktuellt inför vårsäsongen", damp ner i min e-postlåda för en liten stund sedan.

Där berättar man, bland annat, att turistbyråns traditionella vårseminarium igen bjuder på många aktuella och inspirerande föreläsningar. Risto Kyhälä, VD för Regatta Resorts, ska ge aktuell information om spa-projektet och Johanna Pawli berättar för sin del om hur hon på kort tid etablerat sitt företag Merijooga och hur hon byggt upp en fungerade helhet.

Seminariet, som hålls den 7 maj på Casino, kan vara intressant för många företagare. De som blir uttråkade kan ta sig över vägen och avnjuta en öl på det då öppnade Park.

Man berättar också att Tulluddens naturstig och den sydligaste spetsen öppnas för allmänheten under våren. Den officiella öppningen är den 19.5 kl 17, på plats finns representanter för Hangö stad och Forststyrelsen. Samtidigt finns det möjlighet att bekanta sig med området, den nya naturstigen och de nya infotavlorna som nu finns utplacerade i terrängen.

Se på, se på. Jag visste inte att man redan kommit så långt. Jag tycker det var just häromdagen vi pratade om det i stadsfullmäktige.

Jag tror nästan jag ska försöka ta mig dit, till båda tillställningarna.

Dags för miljöpriset

Så är det då dags att nominera kandidater till årets miljöpris.

Miljöpriset utdelas i regel årligen till person, företag eller samfund som visat företagsamhet i att förbättra livsmiljön för stadens invånare och stadsbilden. Miljöpriset utdelas i samband med Hangödagarna i slutet av augusti. Förslag till mottagare av miljöpriset för året 2014 kan lämnas till Hangö stad, tekniska och miljöverket / byggnadsinspektör Jan-Peter Sundberg, Sandövägen 2, 10960 Hangö

Tidigare pris genom åren jag så här hastigt minns har gått till Bostads Ab Gröna Lund, pensionaten Villa Tellina & Thalatta, Villa Maija och Villa Doris samt hotellet på Boulevarden, B8.

Eftersom tendensen är klar vore det kanske dags att tilldela årets pris till hotell Regatta? Och i nästa år till det fina nybygget på Fabriksudden.

I samma veva kan det väl vara bra att påminna oss alla om att det enligt 6 § i Hangö stads byggnadsordning förrättas gårdssyn under tiden 28.4–30.5.2014. Synen gäller byggnadernas fasader och andra yttre delar, portar, staket, planteringar, gårdsplaner och sådana lätta konstruktioner och mindra anläggningar som påverkar stadsbilden.

Synd att jag inte äger någonting av det där uppräknade, jag skulle så känna för att måla ett staket. Eller någonting.

Oljebekämpning

Redan i många års tid har det försökts få igång en seriös diskussion gällande placeringen av ett oljebekämpningscenter i Hangö, utan något påvisbart resultat.

Senast i ordningen var det sannfinnarnas Pekka Tuunanen, med understöd av många många fler, som tog upp saken. Den 17 juni i fjol lämnades motionen in, nu i mars tittade stadsstyrelsen på den och skickade den vidare till tekniska nämnden. Eller var det till miljönämnden. Eller rent av till båda? Protokollet är inte riktigt entydigt på den punkten.

Det är rent besynnerligt hur lakoniskt det ses på den här saken, motionerna och medborgaradresserna gällande ärendet verkar drunkna i pappershögarna på tekniska verket utan åtgärd.

Men om våra ansvariga tjänstemän tog sig tid att läsa lagen, i synnerhet den del där det stipuleras att i fall av en olycka står kommunen för alla kostnader gällande uppstädning, efterbehandling och avfallshanteringen, så kanske det blev fart på dem. Det är inga småkostnader vi pratar om här, inte.

Såhär i inbesparingarnas tidevarv kunde man tycka att det vore dags att idka förebyggande verksamhet. Hade vi en oljebekämpningscentral placerad här så finns det i alla fall en viss möjlighet att minimera såväl skadeverkningar som kostnader.

Revisionsverket gav nyligen ut en publikation med den spännande titeln "Tuloksellisuustarkastuskertomus - Suomenlahden alusöljyvahinkojen hallinta ja vastuut",där man konstaterar att det nog behövs en hel del åtgärder för att trygga våra kusters säkerhet i framtiden.

Den svenska versionen "Hantering av och ansvarsfördelning vid fartygsoljeskador på Finska viken", en billigare version givetvis, finns att läsa HÄR.

Kan var bra för nämndemedlemmarna i både tekniska- och miljögänget att flukta igenom. Så vet de vad de ska göra, om ärendet någon gång kommer upp.

Inhiberat

Denna veckas stadsfullmäktigemöte är inhiberat, inte vet jag om det beror på att det inte finns något att bestämma eller om det beror på att de inte bestämt vad det ska bestämmas, men det blir en extra ledig tisdagkväll.

Den tror jag att jag ska använda till att läsa en bra bok.

Som läsförslag för mig själv föreslår jag någonting seriöst, gärna med en lokal förankring, kanske aningen i stil med Katri Kortelainens "En etnologisk studie av fiskebodarnas utveckling från förråd till
tillflyktsplats". Den har jag inte ännu vågat mig på, trots att den skräpat på min hårdskiva i flera år redan.

Måhända får man ett och annat diffust begrepp förklarat för sig. Som t.ex. vad "Knorrkoppen", vars bild pryder första sidan i avhandlingen, egentligen är för ett ställe. Dess betydelse för urinvånarna, namnets ursprung och hur det gått till då fiskeboden utvecklats från fiskebod till sommarstuga - eller vad det nu är - intresserar också.

Eller så inte. Och vem bryr sig egentligen, bara det är underhållande och jag får en tisdagkväll fylld.

Kriget är förklarat!

 Serbien har lugnat sig. Inga österrikiska lägereldar stiga mot Belgrads morgonröda himmel. Men kriget är ändå förklaradt.
 Hangö stadsfullmäktige anslogo i går medel till krigskostnaderna. Det är stadens manliga ungdom, som blir armén. Det spordes först huru man tänkt sig, att kriget skulle föras. Sedan någon sagt, att man litade på ungdomen syntes en allmän belåtenhet sprida sig öfver herrar stadsfullmäktiges drag. Ungdomen, den skulle göra't. Den väntade redan med spänning krigsförklaringen.
 Kriget gäller råttorna i Hangö och krigskostnaderna äro 200 mark, som stadsfullmäktige i går utanordnade för deras utrotande.

 Se där, så rolig man kunde vara år 1909. Texten är skriven av en, troligtvis, uttråkad journalist på tidningen Hangö-bladet den 4 april 1909.
 På samma sida i samma tidning hittar jag också följande goda råd:

 Om ni får se en galen hund, så klättra upp i det högsta träd i närheten och låt skicka era måltider till er, tills ni bestämdt vet, att hunden är dödad. Detta medel är ofelbart, ty hur galen hunden än kan vara, kan han inte klättra i träd.

 Ja-ha.

Modigt!

I dag har det hänt bågonting verkligen ovanligt. Någonting så exceptionellt att jag helt enkelt är tvungen dela med mig av min erfarenhet;

Dagens ledare i Hangötidningen är en text jag till etthundra procent kan hålla med om.

Ledarskribenten Kristoffer Nöjd jämför på ett föredömligt sätt vårt lands helsingforscentrerade styrandes agerande i såväl ekonomiska som politiska frågor med ryssarnas maktpolitiska agerande på Krim. "På Krim låtsades man åtminstone fråga invånarna", skriver han.

Modigt!

Även i övrigt innehåller dagens tidning ett stort antal sociala ställningstaganden; Slut på supandet på Plagen, föreslås det av Koli på sida 2, det är bra att sticka strumpor till behövande i Afrika, berättar man på sidan 4, givandets glädje är den största glädjen får vi höra på sidan 5 o.s.v.

Det är inte länge sedan vi med en prominent dam i staden diskuterade den nuvarande Hangötidningens "tamhet" gentemot förr, man vågar inte ta ställning, konstaterade vi i vår stora visdom.

Jag tar tillbaka, vi hade fel.

Likartade tankegångar och ett upprop

 Till min stora förskräckelse läser jag i dag i gårdagens tidning att vi med tidningen Västra Nyland råkat ut för likartade tankegångar. Det var, jag försäkrar, helt oavsiktligt. Så kan det gå då man håller sig till lösnummer.

 Men ganska intressant, på sätt och vis. Det visar hur intressant vår udde för tillfället är, folk pratar tydligen om vad som händer och sker i lilla Hangö.

 Nåja, strunt i det och till saken:

 Jag hade en hel del post att gå igenom efter mitt långa uppehåll, bland den en del meddelanden och förfrågningar. Bland annat hittade jag ett trevligt brev från professor Vennström i Sverige - han hade snubblat över en artikel där jag nämnde hans farfar stadsdirektören Elis Vennström.
 Nu undrade han, professorn inte farfadern, om det finns någon möjlighet att få flere bilder på och information om farfar Elis och dennes hustru, lärarinnan i gymnastik, Toni.

 Om någon av er har bilder och eller kunskap gällande detta i tiderna så prominenta par kan ni be om kontaktuppgifterna av mig eller alternativt skicka mig materialet så förmedlar jag det vidare.

Vårsol

De senaste dagarna har vi fått njuta av det mest fantastiska vårväder, så det var med en rätt stark känsla av besvikelse jag vaknade för att konstatera att nu var det slut. Det snöar.

Jag hade egentligen för avsikt att avsluta det här projektet för gott, men efter diverse påtryckningar, inte minst från en konstig gubbe klädd i svart med mörka solglasögon, har jag bestämt mig för att ge det hela tilläggstid.

Och så finns det förstås en orsak till; de stora föränändringars vindar som blåser kring våra knutar.

Att världsläget alltid har påverkat vår stad, främst i fråga om ekonomiska skiftningar gällande hamn och industri, det är inget nytt. Men att det världspolitiska läget i Ukraina ska synas så markant här kom nog som en överraskning.

Att staden varit intresserad av att köpa Koverhar hamn är inget nytt, tyvärr gick nu det köpet i stöpet. Försvarsmakten, i form av Senatsfastigheter, köper upp området för att där kunna öva försvar av industrianläggningar. Samtidigt har man överåtit det gamla Mau-mau som en flyktingförläggning. där det är meningen att inkvartera Ukrainare som flyr fältet. Nere i Östra hamnen ska man av det gamla magasinet göra en förplägningsstation där alla de behövande kan få sig en tallrik soppa då det smakar.

Ingen dålig idé. Ärtsoppa är gott.

Kanske vi får aningen mer liv på våra gator i framtiden. Det vore inte heller fy skam. Och kanske det i förlängningen leder till det stora internationella flygfältet det var tal om för någon tid tillbaka. Den som lever får se, eller något sånt.

Kallare sken från Hangös öga

Ja ett kallare sken ska det bli under nuvarande år, läser jag på svenska YLE, ifrån Hangös öga. Arto Säilynoja på trafikverket är rädd för att strömmingen ska få ännu mera kvicksilver i sig än den har från tidigare och ska byta ut den anrika lampan mot en modern LED-sådan.

Kvicksilver i naturen är inte bra, säger han. Jag hade för mig att kvicksilver är ett i naturen förekommande grundämne, men kanske jag har fel.

Fyren är i ett väldigt dåligt skick och borde, då enligt tidigare nämnda trafikinspektör, ha renoverats för länge sedan. Vilket nog säkert är så sant, inte har man fått gå in i den på många år, just för att den varit i så dåligt skick.

Inte för att det alls är säkert att man får göra det i framtiden heller, men då får de åtminstone hitta på någon annan orsak till förbudet. Som att det är livsfarligt med höga höjder, till exempel.

Fyren, den som kallas Hangös öga, har sedan den restes 1863 varit med om både det ena och det andra, nog tror jag att den klarar en tillfällig led-lampa också, vi ska alla vara så goda och hoppas på att den står där i ytterligare 150 år.

Oberoende av vilket sken den har så tror jag att den gör annan nytta än det rent estetiska.

Hangös öga. Bild: Jari Nurmi

Manupan

Jaha. Inte är det lätt, men jag ska göra ett försök.

Sådär, det där tog mig femton minuter och tre omskrivningar. Sträckläsning av Kalle Fagers dagbok är inget jag rekommenderar för folk med svag hjärna och livlig fantasi. För att motverka effekterna har jag försökt mig på att varva materialet jag läser; byråkratiskt svammel, hårdkokta deckare och tidningar från 1800-talet... Så nu kan det låta ungefär såhär då jag pratar:

 En har slagit.
 En har hufvudvärk.
 De utredande myndigheterna misstänker åtminstone en af de inblandade för att ha gjort sig skyldig till olagligt handtvärk, medan en annan af de tilltalade anser tillbudet vara hufvudlöst.

Inte lätt, för de som blir tvungna lyssna till mig. Tur så är dammråttorna inte så många.

Sådär på tal om gamla tidningar råkade jag hitta en annons med ett ord jag inte förstår, inte heller min gode vän Google är mig till någon hjälp. Kanhända, så här på alla hjärtans dag, någon av de mera vetande allmänt utbildade hjärtliga människorna där ute vet vad en Manupan är för ett instrument?

En har aldrig hört om en manupan.

En har svårt att skriva...

... för en har så svårt att hålla tankarna i styr.

Ni får ursäkta en som just fått Kalle Fagers bok på posten, en ska läsa den först innan en skriver någå som är menat åt en annan att läsa.

Eländes elände

Jag sitter och stirrar tomt på skärmen, ingenting lossnar. Stadstyrelsen, miljönämnden och bildningsnämnden ska alla ha möten den här veckan och otroligt nog hittar jag ingenting att skriva om. Det är väl så att de för tillfället sköter sig bra, våra damer och herrar beslutsfattare. Eller så är det jag som sköter mig dåligt, det är kanske helt enkelt för många ärenden för att jag ska kunna hantera dem.

I kväll ska i alla fall stadsstyrelsen få bekanta sig med HaTary rapporten, vilket är på tiden. En delbehandling, kallas det i föredragningslistan, då det föreslås att den antecknas till kännedom. Bra arbetat. Och så ska man igen fundera på detaljplanen för Casino, Parkbergen och Plagen. Om medlemmarna i stadsstyrelsen är nöjda med planen så framläggs den till påseende under en tid framöver.

I så fall gäller det för alla missnöjda att ta sig en titt på planen i fråga och besvära sig.

Om det av någon anledning inte finns någon som klagar så blir jag högeligen förvånad. Vi är ju trots allt i Hangö.

Barnsligt och ungdomligt

Några evenemang för er som är ständigt unga, till kropp och/eller själ:

I morgon är det sista dagen att se utställningen "FÄRG! Inne och Ute". Utställningen är en gemensam grej av Marko Niemi och Eero Caselius som går att bese tills biblioteket stänger för dagen. Själv var jag nog inte tillräckligt barnslig för att förstå den, men...

På måndag är det vernissagedags. Club con Color öppnar sin utställning "Barnen är alltid de modigaste", där Agneta Möller-Salmela läser en till bilderna hörande berättelse. Utställningen pågår i biblioteket fram till den första mars.

I stadshusgallerian pågår fortfarande utställningen "Våra konstskatter" och i vårt museum kan man se "Mina käraste leksaker". För många är dessa båda samma sak, men så inte nu.

Och så en påminnelse till alla ungdomliga äldre ungdomar: Stamkunderna från Ungis anno 1974 träffas på Hangö Brankis lördagen den 1. mars 2014 kl 18-. Anmälningar: wiberg@utu.fi

* * *

Jag, liksom säkert många andra, har kanske inte riktigt haft kontroll över vad det egentligen är som Möller-Salmela gör, men tack vare hennes vänliga omtanke får vi nu en beskrivning. Med Nettas egna ord:

Vill berätta att det är en muntlig berättelse som jag framför och inte en högläst. Det är väldigt olika saker. I en högläst berättelse försöker man få fram författarens intentioner med författarens språk, stämning och uttryck. Den muntliga berättelsen bantar man ned till en stomme som sedan byggs upp med berättarens språk och de nyckelscener som berättaren vill betona.

Men det är väldigt olika om man jobbar med båda två så märker man skillnaden. Hursomhelst så blir det en tillställning där berättelsen svävar i luften i tre lager. Dels finns bilderna som målarna har skapat, så finns min muntliga och dessutom åhörarnas berättelse och de bilder som de skulle ha målat inne i deras huvud.

Att gå ut

På dagens HT läser jag att vi, kollektivt sett, hangöbor är femte bäst på att gå ut. Spännande, tycker jag, och
läser vidare. Det framkommer att det ordnats en nationell kampanj under temat "Gå ut med den äldre", i vilken då vi är femte bäst i landet.

För att förstå vad det är frågan om måste jag än en gång ta till det räddande internetet. Äldreinstitutet, det här är då en rikstäckande organisation, har under tiden 9 september till den 12 december under det likaså rikstäckande programmet "Kraft i åren" ordnat tidigare nämnda kampanj. Tanken med programmet, och då givetvis kampanjen, är att ge seniorer, deras närstående, yrkespersonal inom välfärd och beslutsfattare mer kunskap om hälsomotion för äldre.

Varje gång man tagit ut en äldre på en promenad har det varit meningen att man ska gå in på en hemsida och berätta om det. Det är alltså där vi varit flitiga. Hela 1 319 gånger har vi hangöbor varit in på sidan, fyllt i de begärda uppgifterna och mått bra. Det här är då att jämföra med Helsingfors, där åldringarna endast fått gå ut 1 582 gånger.

Nåja, nog tror jag att många åldringar får komma ut utan att det fylls i blanketter på nätet. Såväl här, i Helsingfors som annanstädes.

Men hur som helst; Fint av de som tar sig tid att promenera med äldre människor, fint att Hangö klarar sig bra i en sådan här kampanj - blandmed alla stora och flitiga kommuner - och fint citat jag får från hemsidan i fråga:

"Äldre personer tycker om motion utomhus.", säger man. Därefter berättar signaturen Mommi: ”Hade inte du drivit på så skulle jag inte ha kommit mig ut i dag”.

Det där gäller väl nog många av oss yngre också, tyvärr.

Den femte februari

Den femte februari

 infaller i dag.Vilken betydelse dagen äger för det finska folket behöver här icke närmare framhållas, den är känd för var och en. Sedan många år tillbaka har denna dag firats som vår nationalhögtidsdag, och den kommer som sådan att begås så länge kärleken till folk och fosterland lever varmt inom våra bröst. Låt oss hoppas att denna kärlek aldrig skall upphöra.

 Om också genom förhållandenas makt känslorna på denna dag icke alltid kunna taga sig de uttryck vi skulle önska, får vördnaden för Johan Ludvig Runebergs minne ingalunda därför kännas mindre stark inom oss. Det är ju för övrigt icke genom pomp och ståt aktningen och kärleken till vår stora skald nödvändigtvis behöver framträda; dessa känslor kunna även uppvisas med tämligen små medel. Huvudsaken är blott att vi ej glömma bort, vad vi äro skaldens minne skyldiga.

 I sammanhang härmed vilja vi ännu en gång erinra om följande högstämda ord av skalden:

Hur ödet kastar än vår lott,

Ett land, ett fosterland vi fått,

Vad finns på jorden mera värdt

Att hållas dyrt och kärt!

Tidningen "Hangö" den 5 februari 1903.

Att födas till homogenitet

Jag sitter här och surfar runt på olika nyhetssajter för att få ens ett litet hum om vad som händer där ute utanför min ytterdörr. Till min stora förvåning läser jag att MTV rapporterar om ett stängningshot för Lojo BB, och på en del andra orter, vilket då helt naturligt ska leda till att allt flere barn föds i baksätet på en bil.

Den gamla slagdängan av Edvard Persson  borde kanske skrivas om till "Jag är född vid en landsväg.." Eller i ålänningarnas fall "Jag har skvalpat omkring i hela mitt liv..."

Enligt YLE Västnyland, som nosat reda på fakta i saken, stämmer påståendet ändå inte. Alltså påståendet gällande stängandet av Lojo BB. Hur det går för ålänningarna vet jag inte, men den generella ökningen av födslar i baksätet - och ombord - lär nog öka här i landet.

Men ingen rök utan eld, sägs det. Helsingforsborna vill tydligen att vi alla så småningom ska födas i Helsingfors. Vilket är förståeligt och helt logiskt, då man tänker efter. Om vi alla är födda där, och således Helsingforsare, sä är vi äntligen en genuint homogen grupp finländare. Alla likvärdiga på alla sätt.

Förutom då de som haft oturen att födas i baksätet på en bil någonstans utefter landsvägen.

Grattis på födelsedagen, Facebook

Det sociala mediet Facebook fyller 10 år i morgon, läser jag i nyheterna. Inte illa. Jag själv är inte någon flitig FB-användare, men jag vet att väldigt många är det. Rent av går det ofta till överdrift och kan klassas som ett beroende. Måhända borde FB förses med en varningslapp och åldersbegränsning.

De sociala medierna, då med jubilerande FB i spetsen, kom ursprungligen till för att vara just det som namnet säger; Ett sätt att hålla kontakt med nära och kära på annan ort. Numera används de ju för att ropa efter ungarna då det är matdags, fast de är i samma hus, att berätta vad katten sysslar med och meddela världen om tillfälliga toalettbesök.

Och marknadsföring.

Marknadsföringen via de sociala medierna har blivit oerhört betydelsefull, inte bara för vinstsökande företag som säljer en produkt, utan även för olika evenemang, tidningar, radioprogram och liknande. Att dessa sociala kanaler har genomslagskraft är helt klart, bara i Finland erkänner sig över 2 miljoner personer vara användare av FB.

Då någonting börjar leva sitt eget liv, d.v.s. alla bekanta till allas bekanta trycker på knappen "dela" och inlägget sprider sig likt löpeld, då kan man verkligen tala on att budskapet sprids. Som ett exempel kan jag visa vad som hände med mina läsarsiffror efter inlägget "Kalle Fagers dagbok" senaste vecka:

Stapeln längst till höger visar besökare den aktuella dagen, så ni förstår kanske vad jag menar.

Och om någon känner för att sprida detta enkla budskap på de sociala medierna är det fritt fram. Bara att trycka på det lilla f:et i raden tecken härinunder.

Föreningsspalten

Kanske, i brist på roligare och bättre att skriva, det är dags att införa en "Föreningsspalt".

Om ni sitter i någon förening som ska ha årsmöte, eller annars bara träffas, har ett evenemang på gång eller något ni vill få folk medvetna om, så skica in ett litet meddelande gällande ifrågavarande ärende.

Likt såhär. kanske:

- Hangö Svenska Teaterförening har sitt årsmöte den 2 februari klockan 16.00 på Alan´s Café.

- Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning har sitt årsmöte måndagen den 3 februari klockan 18.00 i föreningsutrymmena i Lyan på Långgatan.

-Stamkunderna från Ungis anno 1974 träffas på Hangö Brankis lördagen den 1. mars 2014 kl 18- -Vuoden 1974 Ungiksen kanta-asiakkaat tapaavat Hangon Brankiksella lauantaina 1. maaliskuuta 2014 klo 18- Anmälningar / Ilmoittautumiset: wiberg@utu.fi


Adressen är som vanligt hangoskvaller@gmail.com