Arbetets vänner

Tidningen Hangö kan den 17 mars 1892 berätta om följande trevliga händelse:

- Gåfwa. Konsul K. W. Korsman förärade i går till den härstädes under bildande warande föreningen "Arbetets wänner" en summa af 250 mk, att anwändas för sång och musik. Såwäl i anledning häraf som med hänsyn till det stora intresse konsul K. städse wisat de musikaliska intressena i staden, uppwaktades han i går på aftonen med sång af swenska sångföreningen. Sedan Suomis sång afsjungits utanför konsul K:s bostad, blefwo samtliga medlemmar inbjudna och undfägnades med kaffe och thé. Sångföreningen kallade härwid konsul Korsman till sin hedersledamot samt inwalde honom i den kommité, som äger uppgöra förslag till stadgar för föreningen "Arbetets wänner".

Sprinklersystem till Astrea och HVC

Enligt räddningslagen bör vissa byggnader, såsom Astrea och Hvc:s bäddavdelningar förses med ett automatiskt släckningssystem (sprinklersystem) ifall utrymningen inte kan ske inom den fastslagna utrymningstiden. Alternativt kan personalresurserna ökas så att utrymningstiden uppfyller kravet.

Räddningsmyndigheterna har i samband med de lagstadgade brandsäkerhetsgranskningarna ställt krav på byggandet av sprinklersystem i ovan nämnda byggnader. Kraven baserar sig på de säkerhetsutredningar som enheterna uppgjort. I dessa utredningar konstaterar enheterna entydigt att de inte kan sköta utrymningen inom utsatt tid.

En tidtabell för förverkligandet av dessa projekt skall uppgöras i samråd med räddningsmyndigheterna. Planeringen bör kunna utföras i år och installationsarbetena åren 2010–2012. Kostnaderna per objekt torde uppgå till ca 100 000 – 150 000 € beroende på omfånget. Dessutom påverkas priset av eventuella pumpinstallationer ifall vattentrycket är dåligt.

Stadsstyrelsen som väntat negativ till asylmottagning

Politikerna i stadsstyrelsen i Hangö vill inte ha en förläggning för asylsökande i staden. I går kväll beslöt styrelsen som väntat att meddela TE-centralen att staden inte är redo att administrera en förläggning för asylsökanden.

Styrlesens ordförande, Jouko Kavander, SDP, förklarar att det är undervisningen i skolan som gör att Hangö säger nej:
-Det har visat sig att staden får stå för skolkostnaderna och det blir extra jobb då de inte kan språket och dessutom stannar en del bara en liten tid i staden. Vi måste också spara pengar. Det är enkelt att dra in utgifterna på investeringssidan, men inte på driftssidan.

Vänsterförbundets Birgitta Gran ville att staden tar emot asylsökande även om Hangö inte har resurser att sköta den administrativa delen. Gran ville också att staden i utlåtandet skulle skriva att staten svarar för att kostnader som uppstår i samband med till exempel skolgången , men det förslaget fick inget understöd.

Stadsstyrelsen skulle också ta ställning till beredningens förslag som gick ut på att Hangö kan förhandla om en förläggning om det före detta åldringshemmet Ljungbo grundrenoveras med statliga medel.

Keijo Larila, SDP, föreslog att den texten stryks, men Larilas förslag förlorade med rösterna 4 mot 5. Kvander understödde Larilas förslag (YLE Västnyland, Radio Vega)

Hangö fortsätter i alla fall att ta emot de 25-30 så kallade "kvotflyktingarna" var tredje år. Vad angår den humana aspekten i denna fråga, anser stadsstyrelsen att de medmänniskor vi bör tänka på. är de som bor i Hangö.

Skidtävlingar i Hangö

Nu har vi ju för ovanlighetens skull haft snö några dagar, men på den gamla goda tiden hade de antika hangöborna vintertid mer än tillräckligt av den varan. De till och med, hör och häpna, kunde leka och tävla i den vita varan! Låter otroligt, men det är sant. Här ett exempel hämtat ur tidningen Hangö den 16 mars 1893:

- Skidtäflan för gossar ända till 16 års ålder, hade senaste tisdag kl. 3 e. m. arrangerats härstädes af ingeniör F. von Christierson, som äfwen under tidigare år genom dylika täflingar, där en hel massa pris, hopsamlade bland priwata, och för skidsporten intresserade personer, utdelats, sökt förmå den uppväxande ungdomen här på orten, att något närmare börja intressera sig för utöfwandet af denna i alla afseenden hälsosamma och hurtiga sport. Wårwädret var det bästa man kunde önska sig, och till följd häraf hade en ganska talrik åskådareskara infunnit sig å platsen, där täflingen försigick.

Till först företogs backlöpning å bärget wäster om Busängsudden, där man genom en underbyggd storartad wiadukt, som nedanför slutande med en 1 ½ meters s. k. skwätt, lyckats erhålla en för ändamålet lämplig startningsplats. Uti denna löpning deltogo af inalles 25 anmälda, endast 11, och af dessa lyckades endast ett fåtal att nedkomma utan att slå kullerbyttor.

Första priset, ett par skidor med stafwar, togs af folksolelewen Emil Sandström; andra priset, ett par skidor, af A. Nilsson, tredje priset, ett par skidor, af K. Andersson (såwäl Andersson som Nilsson wisade en särdeles wacker löpning); fjerde priset, ett cirkelbestick* togs af J. Sawolainen; femte priset, en hopskjutningsknif, af E. Ekqwist samt sjette priset, en puukkoknif, af boktryckerielewen H. Kuorikoski.

Efter denna löpnings slut företogs en omgestaltning af skwätten, som minskades tre fjärdedels meters höjd, och deltogo uti löpningen nu alla de som icke riskerat att försöka så länge skwätten war 1 ½ meter hög. Uti denna löpning togs första priset, ett par skidor, af O. Blom, andra priset ett par skidor, af K. Finnberg, tredje priset, ett par skidor, af E. Ekholm; fjärde priset, ett cirkelbestick, af H. Pettersson; femte priset, en hopskjutningsknif, af E. Westerlund samt sjette priset, en puukkoknif, af T. Töckman.

Härpå widtog distanslöpningen. Banans längd war cirka 2 kilometer. Löpningen tog sin början från Badhusstranden därifrån man medsols gick rundt Märraskärs holme och tillbaka till startningspunkten. Starten skedde af tre gossar i sänder med en ½ minuts mellanskof och erhöll därwid G. Nilsson, som likwäl war en något äldre gosse och tillryggalade sträckan på 12 ½ minuter, första priset, ett par skidor med stafwar; andra priset togs af A. Nilsson för 13 ½ min., tredje priset af O. Blom för 13 ½ min., fjärde priset af Finnberg för 13 ½ min., femte priset af M. Winsten för 14 ½ min., sjette priset af H. Lindholm för 14 ½ min., sjunde priset af L. Löf för 14 ½ min., åttonde priset af O. Kronström för 15 min., nionde priset af T. Öblom för 15 min., tionde priset af G. Ruuskanen för 15 ½ min., samt elfte priset af K. Ekholm för 15 ½ min.

De pris, som utdelades för längdlöpningen bestod förutom af skidor af knifwar, portmonnäer, förstoringsglas, cirkelbestick m. m.

Skidtäflan affslutades med ett tal af ing. von Christierson.

Såsom prisdomare fungerade ingeniör F. v. Christierson, folkskoleläraren A. Kaustell, kyrkoherden Fr. Nauklér, timskrifwaren K. Böcker samt ingeniör Lindroos.

*****

*) Cirkelbestick - Ett etui, som innehåller de till en geometrisk konstruktion eller linearritning nödiga instrumenten: passare, dragstift, gradskifva m. m. (Nordisk Familjebok 1906).

Vrakfeber

Museiverket börjar nästa vecka dyka vid det drygt hundra år gamla vrak man har funnit på havsbottnen utanför Hangö hamn. Vraket ligger cirka 60 meter från stranden och nära den vågbrytare som leder ut till smörmagasinet.

Västra Nylands miljötillståndsverk har nu sagt nej till hamnens planer att dumpa muddringsmassor på platsen där vraket ligger. Det innebär att hamnen måste hitta en ny plats för muddringsmassorna.

I två veckors tid kommer fyra dykare från museiverkets marinarkeologiska enhet att dyka på platsen. (YLE Västnyland)

Fartygen blir allt större, och Hangö hamn muddrar vid Ro-ro 3-kajen för att få djupare bassäng men ett vrak hindrar dumpningen av muddermassorna.

Fast å andra sidan har väl hamnnämnden här en ypperlig möjlighet att spara lite av de pengar staden bestämt sig för att spara?

Flytande dykare

Tidningen Hangö ger oss den 15 mars 1891 följande intressanta information om dykerivärksamheten i våra förfäders vatten:

En dykeriapparat för Murtajas räkning anlände med Nidaros sista tur. Apparaten, som är af firman Tylor & Sons i London wälkända tillwärkning, afprofwades i går under tillopp af en massa åskådare och befans i allo motswara fordringarna. Dykaren, Murtajas timmerman, som tidigare praktiserat som dykare i Fredrikshamn och Kotka, nedsteg i närheten af Nidaros för att om möjligt uppfiska en låda, innehållande sylar m. m., hwilken i förgår afton under lastning nedföll i wattnet. För litet wikter hade emellertid anbragts på skorna, så att han ej hölls på bottnen, utan efter några fruktlösa försök nödgades uppstiga med oförrättad ärende. Hufwudändamålet att pröfwa dykeriapparatens duglighet blef emellertid uppfyldt.

Enligt priskuranten kostar apparaten med tillbehör 125 £ (= 3,125 Fmk á 25 Fmk per £). Då härtill läggas omkostnader för frakt, speditioner m. m. stiger wäl slutsumman till c:a 3,500 mk.

Pumpen är tre cylindrig och försedd med kallwattenreserwoar. Twänne wattentäta dykerikostymer höra till apparaten jämte nödiga klädespersedlar samt 150 fot gummislang, reserw, fjädrar, wingskrufwar, muttrar m. m.

Bakpå hjälmen sitter en wentil, som af dykaren kan öppnas för att utsläppa öfwerflödig luft, men som äfwen själf öppnar sig, om trycket blir för stort. På bröstet finnes en annan wentil, som kan öppnas och stängas af dykaren själf efter behag.

Då dykaren kommer ofwan wattenytan, kan han själf öppna fram glaset på hjälmen. Detta är i synnerhet praktiskt på grundare watten, där dykaren når öfwer wattnet med hufwudet, så att han själf kan öppna framglaset och gifwa order till sina medhjälpare.

Mad Dog återuppstår inte

Kioskbyggnaden, Mad Dog, belägen på den s.k. kiosktomten vid Hamngatan i Östra hamnen brann ner häromåret. Med försäkringsbolaget har staden kommit överens om att byggnaden inte återuppbyggs. Om brandskade ersättningen har man kommit överens om att den betalas till staden i enlighet med försäkringsvillkoren. Byggnaden var uthyrd åt East Harbour Food och hyreskontraktet hade gått ut 30.9.2008. Hyran var 5 % av omsättningen dock minst 5.000 €. Man har kommit överens om att hyreskontraktet har gått ut.

Tomten, som till arealen är 270 m2, har i detaljplanen anvisats som kvartersområde för affärsbyggnader, och på den i planen anvisade byggnadsarean får byggas en kiosk. Byggnadsrätten är 200 vy-m2, våningstalet I. I detaljplanen finns specialbestämmelser om byggnadens anpassning till stadsbilden och landskapet.

Tomtens placering mitt i centrum av Östra hamnen har en viktig betydelse för Östra hamnens funktionsduglighet, utbudet av tjänster och för stadsbilden. Det är således viktigt, att på tomten möjliggörs sådant byggande inklusive funktioner, som fyller dessa kriterier. Staden har ingen anledning att själv bygga eller låter bygga tomten, utan det är ändamålsenligt att överlåta den åt en privat näringsidkare. På grund av tomtens placering och karaktär är det ändamålsenligt att den åtminstone i till att börja med arrenderas. På grund av byggnadsinvesteringarna sluts arrendekontraktet på lång tid, vilket förutsätter beslut av stadsfullmäktige.

Det har kommit flera förfrågningar om tomten och det är all anledning att överlåta den på basis av anbudstävlan. Tomten överlåts mot på förhand meddelat årsarrende och som kriterier för konkurrensutsättningen skulle användas kvalitetsbestämmelser i enlighet med detaljplanen samt innehållet i näringsverksamheten. Som innehållskriterier tas i beaktande åtminstone karaktären på serviceutbudet jämfört med övrigt serviceutbud i Östra hamnen samt hur lång öppetsäsongen är.

Stadsstyrelsen beslutar (i måndag) att genom anbudstävlan bjuda ut för arrendering tomten i kvartersområdet för affärsbyggnader i kvarter 129 i Östra hamnen att byggas för utövande av näringsverksamhet.

Från förbudstidens Finland

Många av dagens finländare tror antagligen att jag ljuger, då jag påstår att vi hade totalförbud på spritförsäljning i Finland under åren 1919 - 1932, men det är faktiskt en sanning. Ett annat obestridligt faktum är, att finländarna aldrig har druckit så mycket sprit som under de åren. Då det 1931 ordnades en folkomröstning om upphävandet av förbudslagen, ansåg över 70% av finlands befolkning att lagen skulle bort. Skål!

Här en notis från tidningen Hangö, den 14 mars 1922, om hur det kunde gå till då staten skyddade oss från spritens faror:


I förbudslandet.
Den rikliga tillgång på sprit vår ort tack vare den livliga sjöfarten välsignats med har yttrat sig i ett liv, föga värdigt ett land med totalt rusdrycksförbud. Om vi säga, att polishäktet de senaste dagarna varit ovanligt rikligt frekventerat samt att rådstugan på måndagen behandlade icke färre än 21 fyllerimål, ge vi endast en black förteckning av den rådande situationen.

En direkt följd av den rikliga sprittillgången är den mängd slagsmål och knivhuggningar här den senaste tiden ägt rum. På söndagen inträffade icke mindre än fyra knivningar; måhända för övrigt ännu flere. Ett av dessa uppträden utspelades nere i hamnen å ångfartyget Baltic, varvid en av ångarens besättningsmän, som nog inte var utan florshuva, blev stucken i ena axeln, så att läkarhjälp måste anlitas. Ett vida allvarligare drama utspelades borta i Tegelbruket, varvid en ortsbo Niilo Rehn livsfarligt knivhöggs på fyra olika ställen: i benet, låret, bröstet o. ryggen. Hugget i ryggen var det farligaste, i det detsamma trängde fram ända till lungan. Mannen vårdas på stadens sjukhus och är hans tillstånd mycket betänkligt. En tredje knivhuggen inburades på söndagskvällen i polishäktet, därifrån han emellertid tog sig för att rymma. Rymlingen infångades av polisen, som emellertid klagar över, att publiken i stället för att verksamt bistå ordningsmakten iakttog en orubblig neytralitet vid rymningsförsöket. Ännu en fjärde knivhuggen kom samma kväll i polisens förvar, denna såsom den föregående. lindrigare sårad.

Rådstugan hade i går ett styvt arbete med att döma alla fyllerister. Icke mindre än 19 sådana fälldes till bötesstraff, det lägsta 150 mark, det högsta 600 mark.

Förläggning för asylsökande

Nu ska vi reda ut de virrigheter gällande den eventuella flyktingcentralen i Hangö som radio Vega Västnyland stod för i går. Stadsstyrelsen har i måndag följande information att ta ställning till:

Nylands TE-central meddelar i sitt brev som staden mottagit 18.2.2009 att uppskattningsvis cirka 6 000 personer kommer att ansöka om asyl i Finland under innevarande år, vilket innebär ett behov av tilläggsinkvartering i hela landet. TE-centralen föreslår att Hangö stad skulle grunda och upprätthålla en förläggning för asylsökanden. Centralen nämner två möjliga byggnader vilka skulle kunna komma i fråga som placeringsplats för förläggningen, den ena är den privatägda fd. staben (Mau-Mau) och det andra av staden ägda fd. åldringshemmet Ljungbo. I utrymmet skulle det vara ett krav på utrymme för 150 asylsökanden.

TE-centralen meddelar att de är redo att ingå ett avtal med Hangö stad, genom vilket man ersätter samtliga kostnader som förläggningen medför. Man meddelar att det behövs 15 arbetstagare för detta. Såvida staden inte är redo att administrera förläggningen men förhåller sig positivt till att grunda den, underhandlar TE-centralen med FRK i Helsingfors och Nylands distrikt om att grunda och upprätthålla förläggningen.

*****

Stadskansliet har begärt tekniska och miljöverkets, grundtrygghetsverkets och bildningsväsendets utlåtanden med anledning av TE-centralens brev.

Tekniska och miljöverket meddelar följande:

Utrymmen som staden äger.
De enda tänkbara av staden ägda utrymmena är Ljungbo och det sk. gamla Ljungbo bakom den föregående. Båda är i behov av omfattande grundrenovering. Användningen av byggnaderna har ändå länge varit, och torde ännu länge vara tomma, om inte ny användning hittas. Kostnaderna för att förhindra deras förfall är höga. Ur denna synvinkel skulle användningen av Ljungbo som en flyktingförläggning vara en ypperlig lösning. För Ljungbo får man i månadsskiftet mars-april såsom ett AKO-projekt en utredning över kostnaderna för en grundrenovering och vissa ställningstaganden för byggnadens användningsmöjligheter.

Mau Mau
En placering av verksamheten i försvarsmaktens fd. stab "Mau Mau" är i enlighet med gällande detaljplan. För att kunna ta i bruk utrymmena förutsätts ett bygglov för vilket räddningsverkets och hälsovårdsmyndighetens ställningstagande gällande ytrymmenas lämplighet skulle ha en central betydelse. Det troliga är att användningen av utrymmena för planerat ändamål kräver betydande reparationsåtgärder.

Grundtrygghetsverket meddelar att de förhåller sig positivt till grundandet av en förläggning för asylsökanden i Hangö. Grundtrygghetsverket anser ändå inte att det är endast en enskild kommuns uppgift att grunda och upprätthålla en förläggning. Härvidlag hänvisas till de de utredningar som gjordes vid beredning av Paras-lagen, då man strävade efter att definiera fördelning av uppgifterna mellan stat och kommun. Grundtrygghetsverket föreslår att grundare av förläggningen och ansvarig kan vara Västra Nylands invandrartjänst som skulle anställa tillräcklig personal och/eller skulle köpa de tjänster förläggningen behöver.

Bildningsväsendet meddelar att redan sedan början av 1990-talet har Hangö tagit kvotflyktingar till staden och som enda västnyländska kommun har Hangö gjort det schematiskt genom att ta en ny grupp vart tredje år. Flyktingförläggningen i vilken man skulle placera ca 150 flyktingar är mera problematisk. Hangö måste tillse skolgångsmöjligheten för samtliga i skolåldern som kan vara ca 40 - 50 till antalet om hela mängden flyktingar är såsom uppskattat. Staten betalar utbildningskostnaderna för det första året, men nuvarande uppehållstider i flyktingförläggningarna är längre och då måste de elever som befinner sig andra året i Hangö placeras i vanliga klasser. Eleverna ryms nog i klasserna men deras bristfälliga skolspråk föranleder tämligen mycket tilläggsarbete av vilket en stor de sker på stadens bekostnad. Då man samtidigt måste skära i bildningsväsendets utgifter kan man hamna i den situationen att undervisningen för invandrare föranleder utgiftsnedskärningar i annan undervisning.

Tf. stadsdirektören konstaterar att grundandet av en förläggning för flyktingar i Hangö och i flertal övriga kommuner grundar sig på lagen om främjande av invandrares integration (493/99), enligt vilken inrikesministeriet och TE-centralerna har en offentlig plikt att sörja för flyktingarnas och övriga invandrares placering i det finska samhället. Planer finns att grunda olika förläggningar i olika delar av landet. För tillfället har man erbjudit 17 kommuner nya förläggningar.

Enligt uppgift av tekniska och miljöverket blir renovering av Ljungbo väldigt kostsamt (skjortor?). Den allmänna opinionen är att staten inte har intresse av att bekosta den erforderliga omfattande grundrenoveringen. Att reservera Mau-Mau som föremål för statens invandrarpolitik gynnar inte stadens fastighetspolitiska, inte heller övriga allmänna intressen. Hänvisande till verkens utlåtanden är det inte heller realistiskt att tänka att de av staten utlovade kostnadsandelarna skulle täcka samtliga skyldigheter som ankommer staden vid placering av nya människor till Hangö. Högst sannolikt skulle specialarrangemang behövas inom socialverket, hälsovården och bildningssektorn. Som enda konkreta ekonomiska fördel skulle man kunna se de utlovade 15 arbetsplatserna. Enligt uppgifter i offentligheten (VN och radio Vega) skulle inrikesministeriet representant överinspektör Pyykkönen som besökte tidigare nämnda info, starkt ha ifrågasatt placeringsmöjligheterna av en förläggning i Hangö.

*****

Så de så och lycka till! Om någon är intresserad att läsa mera om detta ärende, saknummer 96 på måndagens stadsstyrelsemöte, finns den HÄR. Man kan ju hoppas att de ärade medlemmarna av vår stadsstyrelse har förnuftet med sig, då de lyssnar till allt skitprat, och gör ett beslut som gynnar staden som helhet.

Tf. stadsdirektören Halme uttalar sig

Hangö stad skall säga nej till en planerad flyktingcentral, det anser tf. stadsdirektör Jukka-Pekka Halme att stadsstyrelsen på måndag bör besluta. Han tycker att staden inte är redo att administerera en förläggning för asylsökande och att staden inte heller vill att någon annan administererar en flyktingcentral i Hangö.

Hangö kan ändå tänka sig en asylmottagning i tidigare åldringshemmet Ljungbo om bygganden grundrenoveras med statliga medel för flyktingcentralsbruk.

Detta enligt radio Vega Västnyland.

Jag förstår inte vad J-P menar med detta motstridiga yttrande, men kanske det kommer förtydliganden i något skede. Inte heller förstår jag varför tf stadsdirektören dikterar vad stadsstyrelsen ska besluta.

*****

Nåjonå, int vade J-P somva å sa sådä. De'va median. Uppgradering av fakta finns här.

Viaduktfrågan

Förbättrad säkerhet i trafiken har även tidigare varit på tapeten i vår stad, inte bar nu medd tnnlar och rondeller utan tidigare med broar och övergångar. I tidningen Hangö kan vi den 13 mars 1937 läsa om följande:

Viadukten.
Vid stadsstyrelsens sammanträde på onsdagen beslöts att anordna en folk- och fordonsräkning vid första övergången och på samma gång en statistik över de pauser i trafiken, som orsakas av vagnsväxlingen på övergången. Det sålunda hopbragta materialet är det sedan meningen att utnyttja vid den fortsatta handläggningen av frågan om ev. uppförande av en viadukt över första övergången.

Tavlan värd att vårda

Konservator Kaj Nylund från Pro Artibus kommer och berättar om att konservera och restaurera tavlor på Hangö museum söndagen 15.3. kl. 13.00.

Tavlan värd att vårda, är rubriken för konstkonservator Kaj Nylunds föredrag. Nylund har fått sin utbildning som konservator på Stockholms stadsmuseum och har arbetat i Valamo klosters konserveringsavdelning samt på Moderna museet. Sedan 1991 har han arbetat för Pro Artibus.

På Hangö museum finns en samling på fyra skeppstavlor utställda, vilka konservator Nylund konserverat.

Dags att möblera om gator igen

I en ny trafikutredning föreslås hur centrumtrafiken i Hangö kan bli säkrare. I utredningen finns det bland annat förslag på tunnlar för fotgängare och cyklister, som skall byggas under järnvägen.

Hangös tekniska direktör Sten Öhman säger till radio Vega Västnyland, att de största trafikförändringarna i den nya utredningen berör den tunga trafiken och trafikens förhållande till järnvägen. Han säger att de viktigaste förändringarna som borde göras är sådana som ser till att skolungdomarna skall kunna röra sig säkert i Hangö.

Övergångsstället vid Korsmansgatan, mellan Parkgatan och Kadermogatan, är ett av de farligaste övergångsställena i Hangö. Många skolungdomar rör sig där varje dag då de går till och från skolan, och därför finns det nu ett förslag på att bygga en tunnel under järnvägen på det stället.

Just den där korsningens farlighet har det debatterats så länge jag kan minnas, det vore verkligen på tiden att man gjorde någonting åt den. Ett annat problem är, stundvis, korsandet av esplanaden. På flera ställen.

Ett problem, säger Öhman, är att dessa projekt skulle kosta skjortan. Inga problem, säger jag, skjortor har vi gott om. Det är ekorrskinn som är dyra.

En hotande eldswåda på Bulewardsgatan

Det kan Ekenäs Notisblad berätta om i sitt nummer från den 12 mars 1886.

- En hotande eldswåda utbröt natten till i går i Hangö stad. Kl. 2 warsnades nemligen eld i det mindre inne på gården belägna boningshuset å handlanden Ihanders ytterst tätt bebygda gård wid Bulewardsgatan. Då släckningsmanskapet anlände sent och brunnarna woro toma, syntes faran så öfwerhängande, att man en tid påtänkte att söka hjelp från Ekenäs, men elden war begränsad kl. 4 tack ware windstillan och den rikliga tillgången på watten senare då sådant transporterades till närheten af brandstället med lokomotiw. Emellertid bedbrann den lilla bygnaden, hwarest elden uppstått, totalt, hwarförutom större boningshuset och uthusen skadades.

En i huset bosatt postiljons hustru räddade sig och barnen genom fönstret, derwid hon skar sig illa på glasrutorna. Såwäl detta hushålls som i samma hus bosatte hamnkaptenen Ahlbergs lösegendom blef lågornas rof.

I stora byggnaden bosatte Med. doktor Snellmans och handlandene Ekbloms effekter utburos i snödrifworna och skadades mycket.

Eldsorsaken antages wara en skurgummas wårdslösa eldning under skurningsarbetet.

Sjömanshusböckerna, som förwarades i det förstörda huset, äro antagligen uppbrunna, men kassan hade kapten Ahlberg som är sjömanshusombudsman men för tillfället war bortrest, lyckligtwis öfwerlemnat till annan person för att förwaras.

Glasskiosken ska bort

Det rapporterar denna veckas nummer av Hangötidningen.

Enligt tekniska verkets direktör Sten Öhman ska kiosken bort i den bemärkelsen att utsidan byggs om.

- Det är Hicken, som bedriver verksamheten, som främst med talkokrafter uppför den nya kiosken, säger Öhman.

Det är tänkt att den nya kiosken ska påminna om den pumpstation som byggts på Kråkudden, berättas det, och den traditionella stilen passar nog säkert Kyrkparken bättre än den nuvarande "designen".

Den slutliga placeringen bestäms i samband med ändringen av detaljplanen i Kyrkparken. Att den "tillsvidare" stannar på samma plats beror på att vatten och elektricitet är dragna till nuvarande läge.

- Vi bygger inte ny teknik förrän vi vet var kiosken slutligen ska stå, säger Öhman.

Nehej, nej.

Cannabisodlingar

Att odla cannabis hemma blir allt vanligare i västnyland, rapporterade Yle Länsi-uusimaa i går.

Lojopolisens droggrupp i västra Nyland hittade under förra veckan tio cannabisodlingar i privata hem i Hangö, Raseborg, Lojo, Högfors och Vichtis, och grep sammanlagt 12 personer.

Värdet på de konfiskerade plantorna uppgår till tusentals euro på gatumarknaden. Odlarna misstänks i nio fall för narkotikabrott och i ett fall för grovt narkotikabrott. Personerna är alla mellan 20 och 30 år gamla.

– De hade inget samband med varandra och de flesta var små odlingar med ett par plantor, berättar överkonstapel Vesa Forsström för VN. Men sällan används det som odlats hemma ändå bara för eget bruk, för det mesta kommer också andra i kontakt med drogen.

Polisen gör razzior när de får tips, och Forsström vet att cannabisodlingarna i regionen blir allt fler.

– De har ökat helt enormt i hela södra Finland på sista tiden. Nu hittade vi tio odlingar på tre dagar men det finns säkert mycket mer.

Det första exemplaret av tidningen Hangö

Tisdagen den 11 mars 1890 utkom det första numret(-n), nummer 0 A samt 0 B, av tidningen Hangö. Bägge var på 4 sidor var, och innehöll rikligt med material.

Det första egentliga numret av tidningen, nr 1, utkom den 3 april.

Tidningen utkom mellanden 11.03.1890 - 12.03.1940, och efterträddes med några nummer av "Hangöbon" som sedan blev Hangötidningen.

Som orsak till att provnumret utkom i en A-och en B-del, kan vi i A-delen läsa följande:

Denna profnummer utkommer i följd af den stora mängden annonser i två blad, A och B. De typografiska svårigheter ombrytningen af en liten tidning erbjuder ha gjort det omöjligt att i allo tillmötesgå ärade annonsörers önskningsmål hvad storleken och placeringen af resp. annonser vidkommer, hvarför vi anhålla benäget öfverseende.

N:o B, som lades i prässen redan söndag förmiddag, innehåller: Daglista; Uppgifter från pastorskansliet; Hangö notiser; Understreck; "En isblokad på lek", samt annonser.

Till följd af bristande utrymme nödgas vi ur denna nummer utelämna delvis redan uppsatt text, bl. a. utrikesafdelningen och några notiser.

* * * * *

Det verkar som om Hangötidningen håller fast vid sina fina traditioner.

Hamnen drar sitt strå till stacken

Hangö stad söker sparmöjligheter för att balansera sin budget när ekonomiregressionen förminskar naturliga inkomster. Inbesparingsåtgärder gäller alla stadens förvaltningsenheter.

På grund av det här kommer Hangö hamn månatligen att se över sin ekonomi och kan under våren vara tvungen att göra förändringar i sin budget. Hamnen kommer att försöka spara in pengar främst genom att slopa en del inplanerade investeringar.

Det här bestämde hamnnämnden på sitt möte i går.

- Vi måste söka en del inbesparingsåtgärder. Vi ser förstås över vår budget. Där kan det närmast bli frågan om att stoppa vissa investeringar som är insatta i slutet av 2009, säger hamnnämndens ordförande Stig Sundberg till YLE Västnyland.

Undrar i mitt stilla sinne vad det här betyder i siffror. Den förra hamnnämnden, den före kommunalvalet, spikade fast en budget på 10,5 miljoner i november för investeringar. Då väntade sig hamndirektör Lyytikäinen & co sötebrödsdagar trots ökad konkurrens och minskad trafik.

Fast, å andra sidan; Sundberg konstaterar att man först är tvungen att se hur bilimporten utvecklas framöver och sedan ta beslut om förändringar i budgeten. Om det blir aktuellt att göra förändringar tror Sundberg att det kommer att ske runt maj- och junimånad.

I klartext betyder det ju att "Jo, vi vet att det går lite dåligt, men int ska vi håsa någå nu, int. Väntin å si.".

Genencors samarbetsförhandlingar klara

Enzymtillverkaren Genencor i Hangö säger upp elva av sina ungefär 140 anställda.

Det står klart då man avslutade samarbetsförhandlingarna vid fabriken. Samarbetsförhandlingarna påbörjades 19 januari, och från början berörde de 15 arbetsplatser.

I en intervju för VN konstaterar fabrikschef Antti Kosola att tiderna är kärva och att det här är tråkiga nyheter.

Absolut.

De goda nyheterna, är att det för tillfället inte är aktuellt med några permitteringar.

Genencor, vars fabrik i Hangö fungerat sedan 1973, tillverkar enzymer främst för tvättmedel, sötningsmedel och foder.

Snapsvisor med Hangö manskör

Snapsvisor är en viktig del av Hangö manskörs sociala liv, och nu vill kören ge allmänheten en möjlighet att både delta och lyssna till snapsvisor.

Därför ordnar man en kombinerad kvällssits och koncert i Brankis nästa lördag, den 14 mars, klockan 18.00.

Där bjuds på mat och sång och senare på kvällen är det dans till toner av orkester Trioli.

Biljetterna kostar 25 euro och kan köpas av Kalle Stenbäck, Åke Lindgren och andra körmedlemmar.

Industrispionage på regeringsnivå

I tidningen Hangö kan vi den 10 mars 1895 läsa en liten notis om en order med stor betydelse för den finska sjöfarten:

- De amerikanska isbrytarena. Senaten skall enl. Hbl. aflåtit ett telegram till den finske skeppskonstruktören ingeniör Konstantin Jansson i Newyork med uppmaning, att han måtte för finska regeringens räkning studera de amerikanska isbrytarene å Michigans sjöar samt inberätta till styrelsen om deras wärksamhet. Hr Jansson, som i flere år njutit finskt stipendium, är för närwarande anstäld som föreståndare och lärare wid Mr Webbs "academy and home for shipbuilders" i Newyork.

* * * *

Som en följd av de positiva rapporter Jansson skickade hem till lotsstyrelsen, var redan isbrytaren Sampo, 1897, utrustad med en bogpropeller. Detta blev sedan en standardutrustning i alla påföljande byggen.

Tvärminne Zoologiska med i VACCIA

Som en del av ett stort internationellt projekt ska Tvärminne zoologiska station göra sina forskningsresultat om klimatförändringens påverkan på miljön synligare för allmänheten.

Att göra forskningsresultat om klimatförändringens miljöpåverkan mer nåbara för allmänheten gör Tvärminne zoologiska station som en del av ett landsomfattande projekt, VACCIA. Bland andra Finlands miljöcentral, meteorologiska institutet, samt Jyväskylä och Uleåborgs universitet deltar i det treåriga EU-projektet. Dess mål är att reda ut hur människan ska anpassa sig till de förändringar i miljön som klimatförändringen medför.

– Vi här i Tvärminne kommer att utveckla ett geografiskt infosystem, tillsammans med många lokala samarbetsparter, berättar amanuens Marko Reinikainen. I det kan man välja ett visst område i regionen och se vilka undersökningar som gjorts där, få fram konkreta siffror och resultat. Till exempel i samband med byggnadsprojekt är det viktigt att veta vad man behöver beakta i ett visst område.

– Rent praktiskt kan både myndigheter och privatpersoner ha nytta av forskningsresultaten, till exempel när det gäller hur nära vattnet man kan bygga hus, anser Reinikainen.

På forskningsstationen ska man även göra upp modeller för hur man tror klimatförändringen kommer att påverka oss via förändringarna i naturen.

– På det sättet kan myndigheterna sedan ta ställning till om utvecklingen kan bromsas eller om den är önskvärd, eller om vi bara får acceptera den.

Resultaten kommer att finnas till påseende i form av ett geografiskt infosystem. Med hjälp av det kan man väja ett område i regionen och kontrollera vilka undersökningar som gjorts där. (VN)

Företagarnas morgonkaffe

Företagarnas morgonkaffe var denna gång utbytt mot eftermiddagste, som avnjöts i Café Klubi senaste torsdag.

Enligt tidningen Etelä Uusimaa var uppslutningen till tillfället, som gick av stapeln klockan 17, dåligt besökt. Vad måntro det kan bero på, en torsdag eftermiddag klockan 17.00? Kanske företagarna företagar just då?

Tillfällets organisatör, Tiina Rostedt, frågade de närvarande om "laman" redan märkts i deras företag, till vilket hon fick ett nekande svar.

Av de närvarande företagarna, ingen av dem krögare, fick man bland annat veta att det går bra för krögarna i Hangö. Visst, visst. De flesta är stängda så här års, så nog går det säkert bra.

Ett litet avsnitt av tiden var också avsatt för gnäll om staketena vid Appelgrensvägen, de under midsommar- och regattaveckosluten, ni vet.
- De är hemska, konstaterades det.

Åjo, det är de nog.

Som avslutning kunde man också komma överens om att nästa månads tillfälle blir annorlunda, och att medlemmarna får närmare information i ett senare tillfälle.

Tur och retur med rabatt

På lättförståelig byråkratsvenska rapporterar tidningen Ekenäs Notisblad den 9 mars 1886 om förnyade instruktioner vad gäller tågbiljetter:

Tur- och returbiljetter komma enligt järnvägsstyrelsens beslut att från den 1 maj säljas emot rabatt emellan S:t Petersburg, Walkeasaari, Wiborg, Helsingfors, Ekenäs, Hangö, Tawastehus,Åbo, Tammerfors, Wasa, Willmanstrand, Lahtis, Simnla, Dawidstad, Riihimäki, Hywinge, Kerwo, Toijala och Östermyra stationer, samt från Karis till Hangö, Ekenäs, Helsingfors och S:t Petersburg stationer samt twärtom, äfwensom från S:t Petersburg station till stationerna från och med Teerijoki till och med Wiborg och twärtom. Utan rabatt följer tur och returbiljettet från S.t Petersburg till lokalstationerna till och med Lewaschawa och twärtom.

Priset för tur- och returbiljett med rabatt utgör dubbla priset för en enkel biljett med 25 % rabatt, för biljetter löst inom Finland och med 20 % för biljett löst inom Kejsaredömet.

Abonnemetsbiljetterna åter försäljas oförändradt från samtliga stationer i städerna till samtliga öfriga stationer, samt gälla för 20 enkla resor inom twå månader. Rabatten är densamma som för tur- och returbiljetter. Abonnentsbiljetter få begagnas af ända till 4 personer, hörande till samma sällskap.

Vargar och vilt

Viltet i Västnyland har ökat sedan ifjol. Det visar den inventering som gjordes under veckoslutet. Den största ökningen ses bland de stora rovdjuren varg och lodjur.

På Hangö udds 8 840 hektar jaktmark skulle antalet älgar, vitsvanshjortar, dovhjortar, rådjur, uttrar och rapphöns uppskattas. Därtill skulle man räkna de stora rovdjuren av vilka lo och varg setts till på sistone.

Veckoslutets inventering visar att älgstammen ökade med 20 procent från fjolårets svacka och ligger nu på samma nivå som för två år sedan. Också vitsvanshjortarna är nu lite flera än vid inventeringen för ett år sedan. Stammen har sågat upp och ner och består nu av ungefär lika många djur som för två år sedan.

Lodjuren har gott om föda och det ses i veckoslutets inventeringsresultat. Också vargar påträffades i alla jaktvårdsföreningar i Västnyland. Vargspår observerades på Skåldö i Ekenäs, i Syndalen i Hangö, på Skämmö i Ingå, i Grundsjö i Karis och i Fiskarstrakten i Pojo. Två vargar sågs också i närheten av Ängsholm i Sjundeå. Enligt veckoslutets inventering var det totalt 10 vargar som rörde sig i Västnyland.